Svenska, svenska som andraspråk och modersmål

Svenska, svenska som andraspråk och modersmål: Korsningskompetenser — en språkmedveten läs- och litteraturundervisning

I projektet undersöker vi hur lärare, genom att kombinera läs- och språkundervisning, kan främja såväl elevernas språkutveckling som deras läsning av skönlitterära texter.

En utgångspunkt för projektet är att skönlitteratur har en särskild potential att utveckla fördjupad texttolkning, kritiskt tänkande och språkutveckling hos elever. Språkutvecklingen kan röra språkets alla nivåer, från språkets ljudsida och grundläggande ordförrådsutveckling till analys av avancerade språkliga strukturer. Den undervisning som undersöks bygger på närläsning, gemensamma litteratursamtal och synliggörande av språkliga aspekter som ett sätt att ta sig an för åldern relevanta texter.

-----------------------------------------

Deltagare 2025–2026:

• Lågstadiet: Malin Henning, Ålstensskolan, Martin Silfvast, Gubbängsskolan och Janina Skeppström, Rödabergsskolan.
• Mellanstadiet: Maria Ovendal, Trädgårdsstadsskolan, Botkyrka och Catharina Attsäter-Hofdam, Södra Ängby skola.
• F-9: Florentina Buzea, Språkcentrum, Stockholm.
• Gymnasiet: Helena Åström, Kunskapsgymnasiet, Malmö och Bian Solmaz, Kunskapsgymnasiet, Västerås.
• Vuxengymnasiet: Jenny Lejeborg, Komvux Södermalm SIFA.

Skönlitterära textuniversum

Projektet Skönlitterära textuniversum syftade till att bidra med kunskap om hur förmågan att tolka och analysera skönlitteratur kan utvecklas i en undervisning där elever bearbetar skönlitteratur genom olika multimodala uttryckssätt. Under projektets tre år undersöktes hur en litteraturundervisning som utgår från tolkning av skönlitteratur som ett görande kan bidra till elevers förmåga att tolka och analysera fiktion.

Artiklar (vetenskaplig tidskrift):

Maurer, L. (2025). Profeten – ett exempel på en litteraturteoribaserad undervisningsmodell. HumaNetten, 54, våren 2025. 

Åström, H. (2024). Att förstå sig på Arvid och Lydia. En studie om hur brevskrivande kan användas som ett stöd för gymnasieelevers tolkningar av Den allvarsamma leken. Leda & Lära 15 (2024). 

Kindenberg, B., Norberg, A-M., Åström, H., Maurer, L. & Steen, V. (2024). Motiv, karaktärer och tematik. Nedslag i tre textuniversum. I A. Ohlsson, A. Sigrell, P.Strand & M. Sundby (Red.). Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? Lunds universitet, Lund 23–24 november 2022.

Kindenberg, B., Norberg, A-M., Rosenberg, A. & Skeppström, J. (2024). Textuniversumkompetens hos yngre elever. Forskning om undervisning och lärande,12(1), 7–26. 

Paul, E., Norberg, A.-M., Astely, J. Lindström, C. & Ekholm, P. (2023). Vad döljer sig bakom masken? Att skapa nya betydelser inom ett textuniversum. HumaNetten 50, 192–226.

Artiklar (professionsvetenskaplig tidskrift):

de Brun Mangs, S. & Göthlin, H. (2024). Förvandlingen av Snövit. Högstadieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skapar nya betydelser i ett textuniversum. Skolporten, Leda och lära 11/2024. leda_lara_nr_11_2024.pdf (skolporten.se)

Konferensbidrag:

Kindenberg, B. (2019). Is there a message between the lines? A design-based approach to literary reading instruction. Presenterad på NOFA7, 13 maj 2019. Stockholms universitet.

Kindenberg, B., Skeppström, J., Rosenberg, A., Kullberg, E. & Åström, H. (2023). Refashioning storyworlds: Text universes as a path to enhanced reading of fiction. Presenterad på NoFa9 – The 9th Nordic Conference on Subject Education. Education, knowledge and Bildung in a global world. Den 9–11 maj, 2023, Vasa, Finland.

Maurer, L. (2023). Att möta och gestalta skönlitteratur i olika medieformer – en väg till fördjupad tolkning. Presenterad på Litteraturdidaktik i framtiden och framtiden i litteraturen: Litteraturdidaktisk nätverkskonferens 2023, Växjö, 18 oktober 2023.

Norberg, A.-M., Kindenberg, B., Maurer, L., Steen, V. & Åström, H. (2022). Omskapande av skönlitteratur - en väg till fördjupad tolkning. Presenterad på Svenska med didaktisk inriktning, SMDI, Lund, 23-24 november 2022.

Norberg, A.-M., Steen, V., Lindström, C. & Rosenberg, A. (2022). Skönlitterära textuniversum – seminarium om tolkning av skönlitterär text. Presenterad på Leda lärande, utbildningsförvaltningen, Stockholm, 11 oktober 2022.

Norberg, A.-M., Ohlsson, A. & Skeppström, J. (2024). Kreativa textuniversum i yngre och äldre åldrar. Presenterad på Skriv! Les! 2024, Stavanger, 6-8 maj 2024.

Norberg, A.-M., Ohlsson, A. & Åström, H. (2023). Skapande möten med litteratur – elevers arbete i skönlitterära textuniversum. Presenterad på Nordiskt nätverk för forskning i förstaspråksdidaktik, NNFF9, Helsingfors, 25 oktober 2023.

Norberg, A.-M., Paul, E,. Astely, J., Lindström, C. & Ekholm, P. (2023). Möten med olika re-presentationer av Frankenstein – en väg till mer nyanserade tolkningar? Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, LFK, Botkyrka, 31 oktober 2023.

Ohlsson, A., Kindenberg, B., Kullberg, E., Åström, H., Rosenberg, A., de Brun Mangs, S., Göthlin, H., & Steen, V. (2022). Litterära textuniversum – Symposium om tolkning av skönlitterär text. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens 2022. 1 november 2022. Södertälje kommun.

-----------------------------------------

Budskap bortom raderna

Projektet Budskap bortom raderna syftade till att fånga upp principer som kan vara vägledande för utformning av undervisning, eller tillämpning av undervisningsmodeller, som främjar elevers tolkande läsning. Under projektets tre år undersöktes vad det innebär att urskilja budskap i skönlitterära texter, vad som hindrar respektive möjliggör för elever att urskilja budskap i skönlitterära texter och hur elevers förmåga att urskilja texters budskap kan utvecklas genom undervisning.

Artiklar (vetenskaplig tidskrift):

Kindenberg, B., & Kullberg, E. (2022). I dialog med författaren–om gymnasieelevers syn på dikttolkning. I P. Nygård Larsson, C. Olsson Jers & M. Persson (red.). Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld (s. 115–134). Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.

Norberg, A.-M. & Hjalmarsson, A. (2022). Budskap bortom raderna – en modersmålslärares stöttning av yngre elevers tolkande läsning av skönlitteratur. Nordic Journal of Literacy Research, 8(1).

Paul, E., Hjalmarsson, A., Kindenberg, B. & Norberg, A.-M. (2022). “Sen dess slutade godisar växa där”: tolkande läsning inom modersmålsämnet. Forskning om undervisning och lärande, 10(1).

Konferensbidrag:

Dervisic, L., Fidani, J., Halmkrona, N., Jarl, C., Kans, J., Kindenberg, B., Lööw, A., Norberg, A-M., Norlin, A., Ohlsson, A., Peyton, V. & Sörensson, L. (2019). Budskap bortom raderna. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, Stockholm, 29/10 2019.

Ekholm, P., Hedegärd, A.-C., Hjalmarsson, A., Kullberg, E., Maurer, L., Kindenberg, B., Norberg, A.-M., Ohlsson, A. & Paul, E. (2021). Från en till flera tolkningar: Symposium om tolkning av skönlitterär text. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens 2/11 2021. Virtuell konferens.

Hjalmarsson, A. & Norberg, A.-M. (2021). Intertextualitet i unga ryska modersmålselevers tolkande läsning. Konferensbidrag vid Nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning. 24–25 november 2021. Uppsala universitet, Uppsala.

Kindenberg, B., Norberg, A-M. & Olsson, A. (2019). Elevers tolkande läsning av skönlitteratur – en analytisk workshop. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, Stockholm, 29/10 2019.

Kullberg, E. & Maurer, L. (2022). Hur utvecklas elevers tolkning av skönlitterära texter? Ett projekt på gymnasiet utifrån En löjlig människas dröm av Dostojevskij. Presenterad på Leda lärande, Stockholm, 11 oktober 2022.

Norberg, A.-M. & Kindenberg, B. (2017, maj). Läspraktiker från grundskolan till vuxenutbildningen. Presenterad på Skriv! Les!, Trondheim, Norge, 10 maj 2017.

Ohlsson, A., Norberg, A-M & Kindenberg, B. (2020, november). Att mötas i tolkning av text. Presentation från ett litteraturdidaktiskt projekt i gymnasieskolans båda svenskämnen. Presenterad på Svenska med didaktisk inriktning, SMDI, 18/11 2020, virtuell konferens.

Ohlsson, A., Norberg, A-M, Kindenberg, B., de Leeuw, C. & Kullberg, E. (2020, oktober). Från en till flera tolkningar – presentation från ett litteraturdidaktiskt projekt. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, LFK, 27/10 2020.

Hur utformar vi den tidiga läsundervisningen i svenska som andraspråk? 

• Josefin Nilsson, SU, Agnes Halmin, Östbergaskolan, Eva Mahrlo, Blackebergsskolan och Heidi Acevedo, Hästhagsskolan

Till skillnad från läsundervisning för elever som har undervisningsspråket svenska som modersmål, ska läsundervisning i ämnet svenska som andraspråk (sva) utgå från ett andraspråksperspektiv. I det här projektet utforskar vi därför hur den tidiga läsundervisningen kan utformas, inom ramen för ämnet svenska som andraspråk. 

Syftet är att utveckla, pröva och utvärdera ett didaktiskt undervisningsupplägg (vad, hur och varför) för tidig läsundervisning i sva-ämnet där andraspråksperspektivet tydligt genomsyrar alla moment. Genom detta vill vi bidra med kunskap om vad tidig läsundervisning i sva-ämnet kan behöva innehålla och hur detta innehåll kan behandlas och konkretiseras grundskolans tidiga år. Då elevgruppen som har rätt till undervisning i ämnet svenska som andraspråk är mycket heterogen och de praktiska förutsättningarna för undervisning i ämnet också kan se mycket olika ut på olika skolor, avser vi också bidra med kunskap om hinder och möjligheter för lärare att iscensätta detta innehåll och erbjuda undervisning av hög kvalitet.

-----------------------------------------

Språkliga världsbilder: Kollaborativ utveckling av en språkämnesövergripande holistisk litteraturundervisning

• Deni Beslagic, Thorildsplans gymnasium och Lusia Maurer, Språkcentrum, Stockholm 

I detta projekt vill vi använda varandra (lärare i helt olika språkämnen) som resurser vid planering, genomförande och utvärdering av en litteraturundervisning där vi tar i beaktande fenomen från bland annat kognitiv semantik och lingvistisk relativitet. Med detta vill bidra till att bygga broar mellan skolans språkämnen för att främja såväl undervisning som elevers lärande när det gäller språk och litteratur. Samtidigt vill vi bidra med empirisk kunskap som belyser skönlitteraturens möjligheter till personlig, existentiell och estetisk utveckling hos eleverna, då detta är något vi vet att elever tenderar att värdesätta i undervisningen.
 
Ambitionen är att under arbetet med projektet utveckla och beskriva en holistisk undervisningsmodell som förenar (tvär)språkliga, poetiska/estetiska, kulturella och sociala aspekter vid läsning och tolkning av skönlitteratur. Modellen testar vi sedan kontinuerligt i varandras klassrum samtidigt som vi undersöker elevers uppfattningar kring undervisningsinnehållet och reflektioner kring undervisningens påverkan på den egna identiteten som språkanvändare.

Vad tar eleverna med sig till kommande lektion?

• Deltagande skola: Rosenborgskolan, Södertälje
• Deltagande lärare: Hanna Göthlin och Susanne de Brun Mangs
• Projektperiod: HT 2023 – VT 2025

I detta projekt undersöks hur man som lärare kan ge elever inom NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stöd att läsa, förstå och tolka de skönlitterära texter som de möter. Vår erfarenhet av undervisning i denna elevgrupp säger oss att vi gång på gång får ta en “nystart”, de vill säga mycket tid får ägnas åt repetition innan vi kan fortsätta med det påbörjade arbetet. Ofta har vi fått lägga ett stort fokus på att repetera för att se till att eleverna var med på spåret i stället för att skapa rutiner och ritualer för att packa ihop lektionerna (Wallberg, 2019) på ett sätt som skulle hjälpa dem vid kommande lektion.

Syftet med projektet är därför att beskriva och analysera några metoder som skapar en kontinuitet i undervisningen och som skapar förutsättningar för eleverna att få med sig förväntade kunskaper gällande såväl faktakunskaper som analys- och tolkningsförmågor i undervisning som rör läsning och tolkning av skönlitteratur.

Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign – en handbok. Gothia fortbildning

-----------------------------------------

Konsten att sätta punkt

• Deltagande skola: Hedvig Eleonora skola
• Deltagande lärare: Veronica Johansson, Moa Ahrnbom och Marie Nylén-Petersen
• Projektperiod: ht 2022 – vt 2024

Vi på Hedvig Eleonora skola har under ett läsår genomfört en systematisk kartläggning för att identifiera vad som fungerar i undervisningen samt vad som utgör problem och utmaningar. Vi har då använt oss av en matris för att få en grov bild av undervisningsutmaningar i ämnet svenska. Med utgångspunkt i kartläggningen har vi nu identifierat elevers förmåga att sätta punkt som det innehåll vi vill utforska ytterligare.

Syftet med projektet är att utveckla skriftspråksaktiviteter som möjliggör för elever att utveckla sin förståelse för när man ska sätta punkt.

Vi fokuserar här på två forskningsfrågor:

1. Vad är det man kan när man kan sätta punkt?
2. På vilket sätt kan undervisningsaktiviteter skapa förutsättningar för att elever ska utveckla förmågan att sätta punkt?

I arbetet med att utveckla undervisningsaktiviteter planerar vi att använda oss av Learning Study som modell. Inledningsvis formuleras ett lärandeobjekt med identifiering av kritiska aspekter. Därefter planeras en lektion med efterföljande utvärdering och analys. Vi hoppas med vår forskning få möjlighet att utveckla elevernas kunnande i konsten att sätta punkt.

Resultat:

Resultaten från projektet Konsten att sätta punkt har presenterats i en utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära nr 1/2025.

-----------------------------------------

Grammatik för skrivande

• Deltagande skola: Anna Whitlocks gymnasium
• Deltagande lärare: Daniel Sterling, Gunnel Thydell, Katarina Lycken Rüter
• Projektperiod: ht 2022-vt 2024

För många gymnasieelever innebär den utredande texten en stor skrivutmaning. En resultatrapport från NP i kursen Svenska 3 (Broman, 2019) redovisar att cirka 10 procent av eleverna inte nått kraven för E eller högre gällande aspekten språk och stil.

Myhill (2020) beskriver grammatisk kunskap som en väg till medvetna språkliga val. Vi vill genom vår studie få en bättre förståelse för hur kunskap om grammatiska begrepp kan skapa möjligheter och/eller svårigheter för elever att utveckla språklig medvetenhet, förmåga att urskilja kvalitet och kompetens att fatta medvetna val i sitt skrivande.

Vi kommer att undersöka inspelade elevsamtal om textkvalitet och i analysen fokusera på användning av ett antal grammatiska begrepp som har särskild bäring på de språkliga kvaliteter en utredande text kräver gällande informationsstruktur och textbindning. Vi hoppas att vår studie ska kunna ge mer insikt i hur elever kan ha nytta av grammatiska termer för att diskutera handlingsalternativ i sitt skrivande. Det kan hjälpa oss till klokare didaktiska val i skrivundervisningen, och bidra till ämnesdidaktisk utveckling.

Broman, A. (2019). Resultatrapport för nationellt prov i kurs 3, vt 2019. 

Myhill, D. (2020). Re-thinking grammar – as choice. Viden om literacy, 27, ss. 6-10.

-----------------------------------------

Förmågan att gestalta en scen i en text och skapa läsvärde genom en nära beskrivning efter litterär förebild

• Deltagande skola: Sjöstadsskolan, Stockholm
• Deltagande lärare: Ulrica Bäcklin, Martina Jonsson, Bodil Lundblad, Gunilla Pettersson Berggren.
• Projektperiod: ht 2021-vt 2023

Syftet med vår studie är att bidra med ämnesdidaktisk kunskap om hur litterära förlagor kan användas i en explicit skrivundervisning med fokus på innehåll, för att utveckla elevers förmåga att skriva gestaltande texter.

Skrivundervisningen på lågstadiet har behov av utveckling, enligt flera forskare (af Geijerstam, 2014; Myhill & Skar, 2022) och Thorsten (2018) menar att det behövs mer forskning som belyser just en explicit undervisning där elever ges möjligheter att utveckla sitt kunnande om berättelseskrivande, genom att göra kunskapen mer synlig och undervisningsbar.

De flesta elever har kommit i kontakt med berättelser genom högläsning, egen läsning och barnfilmer/tv-program och får på så sätt en implicit förståelse för hur man kan gestalta en berättelse. Meningsskapande och reflektion sker i gemensamma upplevelser av text, teater eller film och det framhålls hur avgörande tillgången till ord och uttryck är, för att kunna uttrycka sig i tal och skrift, till exempel genom att skriva innehållsrika texter (Liberg, 2020). I läroplanen i ämnet svenska betonas det även hur betydelsefullt det är att ha ett rikt och varierat språk.

En mer riktad och explicit skrivundervisning menar vi är ett perspektiv som inte har uppmärksammats i så stor utsträckning. Vi har i denna studie tagit fasta på hur användandet av verb kan vara en gynnsam nyckel i ett gestaltande skrivande. Hur just verb kan användas för att beskriva händelser och tillstånd i händelseförlopp har uppmärksammats i en svensk kontext (Nordlund, 2016).

I studien har vi fokuserat på hur elever uttrycker och beskriver reaktioner med handlingar i den fysiska världen och har då lyft fram skillnaden mellan att använda gestaltande känslo-ord som rädd och nyfiken mot att gestalta en reaktion med, jag svalde och sträckte på halsen. Studien som är genomförd i årskurs 2, är inspirerad av modellen Learning Study.

Efter förtestet identifierades den första kritiska aspekten som att kunna urskilja en avgränsning av tid och rum, en scen, kan skapa fokus i text. Den andra kritiska aspekten identifierades som att uppfatta hur en känsla visar sig i kroppen och att denna reaktion följs av en reflektion.

I lektionsdesign och analys av elevtexter har vi använt oss av variationsteorin och den systemiska funktionella grammatiken, med fokus på processer. Begreppet process i den systemiska funktionella grammatiken motsvarar ofta den traditionella grammatikens verb. Under forskningslektionerna genomfördes som utgångspunkt en gemensam analys tillsammans med eleverna på ett avgränsat textavsnitt - en scen, ur en skönlitterär bok Apstjärnan av Frida Nilsson som de var väl bekanta med från tidigare högläsning. Textavsnittet delades in i tre kategorier, vilka benämndes beskrivning, reaktion och reflektion. Eleverna relaterade till det valda textavsnittet och genom samtal, skrivövningar och dramatisering av olika känslor, gavs eleverna möjlighet att urskilja olika kroppsliga reaktioner på en känsla. Eleverna kunde använda sig av varierande fysiska reaktioner och även reflektioner, både fysiskt, verbalt och i skrift.

Vi kan i både lektionsanalys och analys av elevtexter se att den riktade och explicita skrivundervisningen med en litterär förlaga har främjat elevernas förmåga att utveckla sitt gestaltande skrivande.

-----------------------------------------

Den skönlitterära textens potential i utveckling av högstadieelevernas förmågor att beskriva och argumentera

• Deltagande skola: Språkcentrum, Botkyrka kommun
• Deltagande lärare: Anna Hjalmarsson, Gunta Eneroth och Edyta Jurus
• Projektperiod: ht 2020 – ht 2022

-----------------------------------------

Undervisningsmetoder i ordens värld

• Deltagande skola: Grimstaskolan och Ålstenskolan. 
• Deltagande lärare: Jessica Fidani och Anna Norlin.
• Projektperiod: ht 2020 – ht 2022

I vår studie vill vi undersöka vilka metoder i en strukturerad undervisning som ökar elevernas ordförråd på bredden och på djupet. Vi vill undersöka hur ett ökat ordförråd påverkar elevers skriftliga uttrycksförmåga. Vi kommer att fokusera på begreppen djup, bredd och access (Skolverket, 2016) som en beskrivning av ordförrådets uppbyggnad och funktion.

Bakgrunden till studien är att vi i vår praktik har olika strategier för inlärning av nya ord men ställer oss frågande till om dessa strategier är tillräckligt gynnsamma. När eleverna börjar skolan kan ordförrådet skilja sig åt markant. En anledning till detta är de stora skillnaderna i språkliga förutsättningar, i vilka miljö och arv spelar roll (Cox Eriksson, 2014). Cox Eriksson (2014) menar att en del av skolans uppdrag är att kompensera för dessa skillnader och ge eleverna ett gott språk. Vi hoppas finna metoder för att kompensera för dessa skillnader.

Cox Eriksson, C (2014). Children´s vocabulary development: The role of parental input vocabulary composition and early communicative skills. Diss., Stockholms universitet.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket.

-----------------------------------------

Bilden i språket och språket i bilden

• Deltagande skolor: Lärvux Stockholm och Alternativ sfi
• Deltagande lärare: Annika Drougge och Fredrik Morin
• Projektperiod: ht 2020 – ht 2022

Läs mer om projektet, pdf på webbplatsen Skolporten

-----------------------------------------

Läsning med bilden som resurs

• Deltagande skola: Eriksdalsskolan
• Deltagande lärare: Mia-Lena Gusterman och Karin Fondin
• Projektperiod: ht 2019 – vt 2021

För årskurserna 7-9 framgår i läroplanen, Lgr11, att elever ska kunna förstå, tolka och analysera texter. Mycket i en text är underförstått och läsaren behöver fylla ut eventuella luckor, speciellt i skönlitteratur. Vi upplever att högstadieelever inte visar en läsförståelse som kräver att de drar slutsatser, använder sin egen erfarenhet för att generalisera eller erfar budskap i texter. Karin Stenlunds avhandling Läsutveckling under mellan och högstadiet (2017) stöder våra iakttagelser.

På något sätt har läsförståelse med föreställningsförmåga att göra. En bild erbjuder en omedelbar representation, och därför undrar vi om medvetet arbete med bilder kan ge en skjuts som möjliggör för elever att öva upp denna förmåga. Syftet med vår studie är därför att undersöka om bildanalys kan vara en resurs för undervisning i läsförståelse. I vilken mån och på vilket sätt kan bilder möjliggöra ökad läsförståelse av text och fungerar transfereffekt att läsa mellan och bortom raderna mellan bild och text? Om övning i läsandet av bilder kan överbrygga detta glapp bör undervisningen i svenska inkludera mer bildanalys.

-----------------------------------------

Lässtrategier för läsning av faktatexter inom svenskämnet

• Deltagande skola: Björkhagens skola och Rågsveds grundskola
• Deltagande lärare: Lisa Fondin, Sara Djupman och Jenny Helin
• Projektperiod: ht 2018 – vt 2020

Bakgrunden till denna studie är vår erfarenhet av att elever på grundskolan upplever den självständiga läsningen av faktatexter som en stor utmaning. I undervisningen är eleverna vana vid att få hjälp med förförståelse, begreppsförståelse och att sätta in texten i en vidare kontext. Vi lärare kan dock se att eleverna trots denna stöttning har svårt att klara läsning av faktatexter på egen hand. När vi samtalar med elever som har svårt med läsförståelse framgår det ofta att de inte är medvetna om att man kan läsa på olika sätt. Inte sällan kan elever helt enkelt säga något i stil med: ”Jag bara läser… ” när vi lärare försöker förstå vad det är som skapar svårigheterna.

I skolans värld har det länge funnits en tradition av att förmedla till eleverna att man blir en god läsare bara man läser mycket. I dag visar forskning att det inte alltid räcker. Det finns elever som stannar upp i utvecklingen och inte kommer vidare. Det kan bero på vad eleverna läser men också hur eleverna läser, här behöver de vägledning (Westlund, 2014).

Syftet med studien är att utveckla didaktisk kunskap om undervisning av lässtrategier på mellanstadiet. Vi har undersökt om undervisningen kan påverka elevernas förmåga att tillämpa lässtrategier vid självständig läsning av faktatexter och se om det har någon inverkan på elevernas medvetenhet och självuppfattning när det gäller läsning och läsförståelse.

Studien genomfördes på en grundskola i Stockholm med elever som under studiens gång gick i årskurs fem och sex. Vi har tagit avstamp i forskning om undervisning i lässtrategier och haft fokus på de klustrade lässtrategierna målsättning, övervaka förståelse samt klargöra (Skolforskningsinstitutet, 2019). Studien har utformats som en fallstudie där vi följt sex elever vilka deltog i undervisning om lässtrategier, svarade på enkäter, intervjuades, deltog i gruppsamtal och observerades genom think-aloud metoden. Dessa data har legat till grund för vår analys.

Studien visar att det är svårt att mäta elevers medvetenhet om vad de gör när de läser. Eleverna har i samtal fått delge varandra hur de läser olika texter beroende på målsättning. I dessa samtal kan vi se tecken på en ökad medvetenhet efter undervisningen. Något som också blev tydligt i denna studie är att eleverna använder sig av olika lässtrategier beroende på textens svårighetsgrad. Ju svårare texten upplevs desto svårare har eleverna att använda relevanta lässtrategier. Vi kan se att eleverna övervakar sin förståelse men de har svårt att klargöra det som upplevs som svårt.

Studien visar också att elevernas självuppfattning när det gäller läsning och läsförståelse inte förändras så lätt. Fem av sex elever behåller sin uppfattning genom hela studien. Eleverna själva tycker inte att undervisningen om lässtrategier har bidragit till att de blivit bättre läsare i någon högre utsträckning utan håller till stor del fast vid att man blir en bättre läsare av att läsa mycket och då gärna på fritiden. Det verkar krävas ganska mycket för att rubba elevernas självuppfattning.

Referenser:
Skolforskningsinstitutet. (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Systematisk översikt 2019:02

Westlund, B. (2014). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.

-----------------------------------------

Vuxna svenska som andraspråksinlärares förmåga till kritisk läsning

• Deltagande skola: SIFA, Stockholms intensivsvenska för akademiker
• Deltagande lärare: Victoria Steen, Johan Hedberg och David Haas
• Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Under läsåren 2017-2019 har vi haft möjlighet att inom ramarna för ett ämnesdidaktiskt projekt inom STLS, finansierat av Arbetsmarknadsförvaltningen, ta oss an en undervisningsrelaterad utmaning på vår skola, Stockholms intensivsvenska för akademiker. Utmaningen har bestått i att stärka förmågan till kritisk läsning för våra vuxna studerande med akademisk bakgrund som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå.

I 2017 års kursplan för Svenska som andraspråk på grundläggande nivå har kritisk läsning fått en framskriven plats. Forskning om kritisk läsning för vuxna studerande med akademisk bakgrund som läser svenska som andraspråk är dock ett område som inte beforskats. Med den här studien vill vi därför bidra med kunskap om dels vad de studerande behöver kunna för att kunna läsa kritiskt i avseende att urskilja texters outtalade syften och budskap, dels hur undervisningen kan utformas för att stärka detta kunnande. 

Den teoretiska utgångspunkten tas i teorier om undervisning i kritisk läsning och variationsteori. Det förstnämnda har inneburit att vi med avstamp i forskning om kritisk läsning i ett undervisningssammanhang identifierat ett antal aspekter, nämligen medvetenhet om den egna världsbilden i relation till textens ämne, textens värdeladdade språkbruk och urvalet av information i den. Undervisningen i sig ska gärna vara interaktiv och dialogisk för att läsförmågan ska kunna utvecklas. Under studiens gång tillförde vi även en ökad grad av multimodalitet och flippade modelleringar användes.

Metoden för studien är en typ av Learning study, där tre interventionscykler har genomförts, var och en innehållande ett förtest, två interventioner och ett eftertest. Materialet utgörs av testresultat, lektionsobservationer och intervjuer med studerande i samband med interventionerna. 

Resultatet visar att studerandes förmåga att kunna läsa kritiskt stärks genom att de kan urskilja sin egen världsbild i relation till textens ämne, textens värdeladdade språkbruk, urval av information. Just den egna världsbilden, som utgörs av ens tidigare åsikter i ämnet, tycks ha särskild betydelse i relation till de andra två aspekterna. Det kan exempelvis påverka vilka värdeladdade ord man identifierar och därmed hur man tolkar textens syfte och budskap i dess helhet. Vidare framkommer också att en undervisning med hög grad av interaktivitet där de studerande ingår i dialogiska processer kring läsningen främjar lärandet. I den sista undervisningscykeln inkorporerades flippade modelleringar av kritisk läsning, ökad användning av multimodalitet och studerandeaktivitet. I jämförelse med de två första cyklerna var det också i den här tredje cykeln som studerandes förmåga till kritisk läsning hade som mest positiva resultat samtidigt som flera indikationer på stärkt engagemang för undervisningen uppvisades. 

Avslutningsvis pekar studien alltså ut ett antal aspekter av kritisk läsning och relationen dem emellan, som undervisningen med fördel kan sträva efter att stärka de studerandes kunnande inom. Det är förstås inte heller bara i svenska som andraspråk som textanalys och kritisk läsning kommer till användning. Man kan utan svårighet tänka sig många andra skolämnen som till exempel samhällskunskap, historia och religionskunskap som använder texter där samma förmåga kan behövas. Möjligen är det också flera studerande än de med svenska som andraspråk som skulle gynnas av studiens resultat om vad studerande kan behöva kunna för att läsa kritiskt och hur undervisningen kan främja den förmågan.

Artiklar och konferenser:

Haas, D., Hedberg, J. & Steen, V. (2018). Lärare forskar om hur en förändrad undervisning kan utveckla förmåga till kritisk läsning. Lisetten 1:2018.

Haas, D., Hedberg, J. & Steen, V. (2018, oktober). Att utveckla kritisk litteracitet i den grundläggande vuxenutbildningen. Symposium 2018, Stockholm.

Rapporten Kritisk läsning hos vuxna studerande i svenska som andraspråk. (pdf, 600 kB, kontakta Anna-Maija Norberg om du vill ha den).

-----------------------------------------

Skriva juridisk analys - om att synliggöra juridiska skrivpraktiker

• Deltagande skola: Östra Real
• Deltagande lärare: Emma Unnersjö och Eva Bergman Chinapah
• Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Tidigare har språkligt fokuserad didaktik formulerat läs- och skrivstrategier som har setts som allmänna för skolan och i vissa fall för alla ämnen. Detta generiska tänkande kring språkutvecklande didaktik har kritiserats av forskare som utgår från en ämnesspecifik litteracitet, disciplinary literacy, där språklig didaktik inte utgör samma utmaning eller praktik för lärare verksamma i olika discipliner (Shanahan & Shanahan, 2012; Shleppegrell, 2004).

Tidigare forskning visar alltså på betydelsen av att undervisa om ämnesspecifik litteracitetspraktik och att ämneslärare bör göra just detta (Mac Mahon, 2014 ).

I skolämnet juridik på gymnasiet blir detta tydligt. Ämnet är helt nytt för eleverna och den metod som används likaså. En sådan metod är den juridiska metoden som elever behöver lära sig att använda för att analysera juridiska frågeställningar med hjälp av relevanta rättskällor (Melander, 2003; Zetterström, 2017). Att skriva juridisk analys är något som många gymnasielever upplever som svårt. Eftersom språkets precision har så stor betydelse för det juridiska uttrycket blir det svårt att skilja på språkliga formuleringar och innehåll (Blückert, 2010). Denna studie undersöker vad de innebär att undervisa medvetet om den juridiska analysens olika delar och hur de realiseras språkligt. Hur kan undervisningen utformas så att eleverna utvecklas i sin egen textproduktion när de skriver fram en juridisk analys? 

Studien genomfördes på gymnasiets högskoleförberedande program i år 1 och 2. Vår studie utgjordes av två interventioner som designats och utformats efter vad vi sett för kännetecken i elevtexter som realiserar en juridiskt kvalificerad analys. Interventionerna föregicks av förtest och avslutades med eftertest. Dessa elevtexter utgör vårt material. Tonvikten i vårt resultat ligger på en kvalitativ analys av elevtexter och vi kan se att vår undervisning i interventionerna gällande den juridiska analysens olika delar och hur de kan realiseras språkligt genom bland annat skrivmallar fått betydelse i elevernas texter och hur väl de realiserar en juridiskt kvalificerad analys. 

Genom att utforma undervisningen utifrån de språkliga ideal som råder bland jurister och i den juridiska praktiken visar resultaten i denna studie att en språkmedveten undervisning leder till att elevernas texter mer framgångsrikt innehåller flera kännetecken på en kvalificerad juridisk analys. Denna studie ger därigenom ett viktigt bidrag till forskning kring juridisk didaktik.

I våra interventioner har vi ständigt återkommit till hur de olika momenten förhåller sig till ämnets övergripande syfte och litteracitetspraktik (Dysthe, Hertzberg & Hoel, 2011). Det har i mångt och mycket handlat om att upptäcka ett ämnesspråks olika lager och se vilka språkligt didaktiska insatser som ger störst utslag på elevers egen produktion av en texttyp, i detta fall juridisk analys. Många av de lärdomar vi gjort i arbetet skulle vara potentiellt relevanta och angelägna även i andra texttyper, skolämnen och skolformer.

Referenser:

Blückert, A. (2010). Juridiska - ett nytt språk. Uppsala: Uppsala Universitet.

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T. (2011). Skriva för att lära. Stockholm: Studentlitteratur.

Mac Mahon, B. (2014). Making the invisible visible: disciplinary literacy in secondary school 
classrooms. Irish Educational Studies, 33:1, 21-36.

Melander, J. & Samuelsson, J. (2003). Tolkning och tillämpning. Uppsala: Iustus Förlag AB.

Shanahan, T. & Shanahan, C. (2012). What Is Disciplinary Literacy and Why Does It Matter? Topics in Language Disorders 32.

Schleppegrell, M. (2004). The Language of Schooling. Mahwah: NJ Lawrence Earlbaum. 

Tschudi, Stephen (red). Upper Montclair, NJ: Boynton/Cook.

Zetterström, S. (2017). Juridiken och dess arbetssätt. Uppsala: Iustus Förlag AB. 

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Konferenser och seminarier:

Bergman Chinapah, E. & Unnersjö, E. (2017, oktober). Läsa rättsfall – om att synliggöra juridiska läspraktiker. Leda Lärande, Stockholm.

Bergman Chinapah, E. & Unnersjö, E. (2017, oktober). Läsa rättsfall – om att synliggöra juridiska läspraktiker. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

Bergman Chinapah, E. & Unnersjö, E. (2018, oktober). Att upptäcka en ämneslitteracitet - Skriva juridisk analys. Lärarnas forskningskonferens, Botkyrka.

-----------------------------------------

Större fokus på muntlig framställning i svenskämnet

• Deltagande skolor: Tumba gymnasium och Globala gymnasiet
• Deltagande lärare: Lauri Kuru och Petra Åslund
• Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Bakgrunden till denna studie är att elever i högstadiet och på gymnasiet i hög utsträckning upplever muntlig framställning som en stor utmaning. Samtidigt tycks inte undervisningen i svenska i någon större utsträckning inrymma förmågan att formulera och förbereda muntliga insatser. Detta projekt vill undersöka hur man kan utveckla undervisning kring muntlig framställning inom svenskämnet på högstadiet och i gymnasieskolan.

Ett angreppssätt skulle kunna vara att bibringa eleverna ett metaperspektiv på muntlig framställning. Det vill säga att eleverna får vissa begreppsliga redskap att använda i förberedelse och genomförande av muntliga presentationer. En väg som kan vara värd att pröva är att låta eleverna kommentera och bedöma sina egna, inspelade muntliga presentationer.

Konferenser och seminarier:

Kuru, L. & Åslund, P. (2018, oktober). Retorik Botkyrka - utveckling av retorik och muntlig framställning i grundskolans senare år och på gymnasiet. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Botkyrka.

Kuru, L., Åslund, P. & Kindenberg, B. (2017, oktober). En studie i retorik – beskrivning av ett lärardrivet forskningsprojekt. Leda lärande, Stockholm.

Kuru, L. & Åslund, P. (2017, oktober). Retorik Botkyrka – utveckling av retorik och muntlig framställning i grundskolans senare år och på gymnasiet. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

-----------------------------------------

Elever som effektiva skribenter - interventionsstudie i syfte att få eleverna att bli mer effektiva skribenter

• Deltagande skolor: Kungsholmens gymnasium
• Deltagande lärare: Fredrik Grahn och Yannick Orfevre
• Projektperiod: ht 2016 –vt2018

Det finns en stor mängd studier som behandlar olika aspekter av skrivprocessen och grammatikundervisningen i svenskämnet. Viss äldre forskning (Hertzberg, 1990) avvisar grammatikundervisningen medan nyare studier hävdar att den har en stor plats i klassrummet, om den bedrivs på rätt sätt. Debra Myhills omfattande forskning gällande explicit grammatik , där undervisningen kopplar ihop grammatik och skrivande, (Myhill, 
2012) visar på en positiv utveckling av elevers skrivande. Annan forskning (Winzell, 2017) indikerar att skrivundervisningen bör fokusera på texters globala nivå och mellannivå. Allt för mycket fokus på den lokala nivån, dvs. den rent språkliga som stavfel etc. tenderar att bli en korrektionsdiskurs snarare än en kommunikationsdiskurs.

Vårt projekt genomfördes i en klass (12 elever i år 1 på gymnasiet ) under VT 2017 i syfte att hjälpa eleverna att bli mer effektiva skribenter. Med effektiva skribenter (Gibbons, 2010) menar vi att eleverna ska kunna göra fler rationella val och inte bara tycka att det låter bra. Projektet är en interventionsstudie över tolv veckor där vi fokuserar på begreppen fundament (första satsdelen i en fullständig mening), tema-rema (från känd information till ny information) och styckeindelning (den innehållsliga styckenivån) som beskrivs i Hur hänger det ihop? En bok om textbindning (Nyström, 2001). 

Analysmaterialet består således av tre uppsatser skrivna av tre elever samt kamratrespons. Företrädesvis har vi tillämpat en kvantitativ analys där vi räknat på antalet fundament, temaprogressioner och stycken för att kunna visa på vad som förändras från förtest till eftertest och nationellt prov. Dock finns det av naturliga skäl kvalitativa bedömningar av texternas helhet. I projektet hade vi ett förtest (debattartikel 1) följt av interventionen, därefter följde ett eftertest (debattartikel 2) och det nationella provet. 

Under interventionen gick vi in med autentiska debattartiklar. Vi förklarade sedan ovan nämnda begrepp och diskuterade därefter artiklarna utifrån dem. Förutom interventionen fick eleverna ge respons på de två första debattartiklarna som de skrev och det gjordes i syfte att se om eleverna började använda dessa begrepp i större utsträckning. 

Resultaten indikerar att interventionsstudien är en möjlig väg till att hjälpa eleverna att bli just mer medvetna och effektiva. I vår analys ser vi att eleverna har förbättrat sig, främst när det gäller tema-rema (dvs. inom styckena hålls idéerna ihop bättre), och även den huvudsakliga dispositionen blir bättre. Detta säger oss att explicit grammatik ger resultat och att det därför är värt att tillämpa mer systematiskt i skrivundervisningen.

Referenser:

Gibbons, P, 2010. Lyft språket - lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hertzberg, F, 1990. ”-og denne Videnskab har man kaldet grammatiken” Tre studier i solegrammatikkens historie. Institutt for nordistikk og litteraturvitenskap/Senter for lærarutdanning og skoltjeneste. Universitetet i Oslo.

Myhill, D. et al. 2012. Re-thinking grammar: The impact of embedded grammar teaching on students' 
writing and students' metalinguistic understanding. Research Papers in Education. Volume 27, issue 2.

Nyström, C. 2001. Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Winzell, H. 2017. Skrivundervisning i lärarutbildning? - villkor för att leda elever till ett medvetet skrivande. Svenska ett kritiskt ämne. Svensklärarföreningens årsskrift 2016. Stockholm: Natur & 
Kultur.

Konferenser och seminarier:

Grahn, F. & Orfevre, Y. (2018, oktober). Elever som effektiva skribenter - interventionsstudie i  syfte att få eleverna att bli mer effektiva skribenter. Presenterad på Lärarnas  forskningskonferens, STLS, Botkyrka.

Grahn, F. & Orfevre, Y. (2017, oktober). Hur kan gymnasieelever bli ”effektiva” skribenter? Leda lärande, Stockholm