Forskningsdata

Över 60 år av forskning har gjort havsområdet runt Askö till ett av världens mest väl undersökta hav. Här lades grunden till flera av de miljöövervakningsprogram som fortfarande drivs med Askö som bas, liksom en stor mängd andra undersökningar – som både gett mer kunskap om hur havet fungerar och nu står för värdefulla ögonblicksbilder av hur det en gång var.

Pågående större forskningsprojekt

På Askölaboratoriet pågår kontinuerligt både korta och långa forskningsprojekt. Många forskargrupper återkommer regelbundet för att genomföra olika försök och experiment med fältstationens resurser och närhet till väl kända vatten. Här presenteras några av de större projekt som pågår under flera år.

CoastClim – binder samman klimat- och havsforskning för att bättre förstå kusthavens roll i klimatförändringen. På Askö byggs en avancerad forskningsinfrastruktur för att förstå hur kustens biologiska mångfald påverkar klimatet. Ett samarbete mellan Stockholms och Helsingfors universitet. Kontakt: Christoph Humborg

SMaRC Swedish Maritime Robotics Centre – en forskargrupp från KTH som utvecklar marin robotik i ett tvärvetenskapligt samarbete där även näringsliv och myndigheter ingår. De återkommer regelbundet för att testa och utveckla sin utrustning och använder både laboratorier, fartyg och stationens infrastruktur. Kontakt: Peter Sigray

FORCE – Att underlätta återhämtningen av haven i ett föränderligt klimat. Använder Askö för att testa om skydd och restaurering av näringsvävar kan vända regimskiftet för fisk i skärgården. Kontakt: Johan Eklöf

Hur mår Östersjön?

Är en av de vanligaste frågorna vi får. Svar finns tack vare de övervakningsprogram som växte fram på Askö sedan de första miljölarmen om Östersjön gick år 1968. Då startades regelbundna mätningar av vattnets och bottnarnas tillstånd. Dessa program utvecklades sedermera vidare och spreds även till andra havsområden.

Många långa tidsserier

Flera projekt inom den nationella miljöövervakningen utförs med Askölaboratoriet och våra fartyg som bas. Dessa undersökningar ska ge en bakgrundsbild av miljötillståndet i hela landet och görs därför i så opåverkade områden som möjligt – vilket Askö är.

Andra långsiktiga undersökningar i Askös närområde handlar om att ta reda på hur miljötillståndet är längs hela Svealandskusten eller att följa utvecklingen i områden där det finns en tydlig utsläppskälla, s.k. recipientkontroll kopplad till forskning.

Flera av dessa tidsserier ingår som viktiga svenska serier i LTER-nätverket (Long-Term Ecosystem Research) för etablerade och välinstrumenterade stationer för ekologisk forskning och övervakning.

Karta över miljövervakningsstationer nära Askö

Karta över den nationella miljövervakningens stationer nära Askö

Läs vår artikel om miljöövervakningen: Det mesta vi vet om hur havet mår börjar här

Inom detta program undersöks grundläggande oceanografiska variabler som temperatur, salthalt, syre- och näringsstatus på olika djup. Även klorofyll, primärproduktion, sedimentation och planktondynamik följs på vissa platser.

Vid Askö görs dessa undersökningar med hög frekvens (mer än 20 gånger per år) vid två stationer – Bojen, Askö B1 samt vid Landsortsdjupet, BY31. Därmed kan dynamiken kring vårblomningen och produktionssäsongen följas med hög upplösning.

Studierna i Asköområdet har gjorts sedan 1976. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen. Verksamhetsansvarig är Jakob Walve. Läs mer om verksamheten i forskargruppen DEEP-MEL-Pelagial här. Data finns i SMHIs databas SHARK.

Inom detta program undersöks artrikedom och struktur på de grunda bottnar där tillräckligt med ljus tränger ner för att stora växter ska kunna leva.

I Asköområdet följs ett trettiotal fasta platser i inner-, mellan- och yttre skärgård med hjälp av dykare och här tas även kvantitativa prover av olika makroalger och blåmussla.

Studierna i Asköområdet har gjorts sedan 1993. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen. Verksamhetsansvarig är Jesper Ström. Läs mer om verksamheten i forskargruppen DEEP-MEL-Fytal här. Data finns i SMHIs databas SHARK

Här är en film från 2013 där nestorn Hans Kautsky berättar om övervakningen.

Inom detta program undersöks miljötillstånd och djurliv i de djupa och vidsträckta lersätter som utgör havens vanligaste livsmiljö. Prover av mjukbottenfauna, sediment och bottenvatten samlas in årligen inom perioden april–juni. Då analyseras temperatur, salthalt och syreinnehåll samt antal djur av olika sorter.

Vid Askö finns 20 stationer och längs Svealandskusten finns närmare 100 platser där görs dessa undersökningar genomförs med Askölaboratoriets fartyg.

Studierna i Asköområdet har gjorts sedan 19XX. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen. Verksamhetsansvarig är Caroline Raymond. Läs mer om verksamheten i forskargruppen DEEP-MEL-Bentos här. Data finns i SMHIs databas SHARK.

Inom detta program undersöks biologiska effekter av farliga ämnen hos det lilla bottenlevande kräftdjuret vitmärla. De är viktiga för syresättning av bottensedimentet, samt som föda för fisk och andra smådjur. Vitmärlan är känslig både för syrebrist och för farliga ämnen som kan finnas i sediment. Störningar i reproduktionen hos vitmärla används därför som indikator för att bedöma miljöstatus och föroreningseffekter.

Insamling av äggbärande vitmärlor sker med bottenskrapa och van Veen-huggare. Provtagning sker årligen och omfattar stationer från norra Kvarken ner till Östergötlands skärgård (15 stationer i Bottenhavet och 15 stationer i Egentliga Östersjön). I samband med insamlingen mäts även organiskt kol i sedimentet, våghöjd, vindriktning samt vindhastighet.

Studierna i Asköområdet har gjorts sedan 1994. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen.

Varje år provtas så gott som varje vattenområde i Svealand, med mycket hög kvalitet. Omfattningen är unik i landet, och kunskapen om miljötillståndet är följaktligen mycket god.

Sedan 2001 undersöks oceanografiska basdata (salthalt, temperatur, siktdjup, syrehalt, näringsämnen och klorofyll, samt analys av växtplankton vid några stationer) två gånger per år på ca 200 platser längs Svealands kust.

Resultaten visas här i form av tidsserier för alla variabler vid samtliga stationer.

Askölaboratoriets fartyg används för regelbunden provtagning i närområdet och för flera samordnade recipientkontrollprogram i regi av Svealands kustvattenvårdsförbund – en ideell organisation som arbetar med kustvattenfrågor i regionen.

Undersökningsverksamhet och rapportering leds av marin expertis från Stockholms universitet. Kontakta Jakob Walve för mer information.

Sedan 1976 har forskare från Stockholms universitet följt och experimenterat med övergödningsgradienten från avloppsreningsverket Syvab i Södertälje – genom hela Himmerfjärden och ut till Askö B1 och vidare till öppet hav i Landsortsdjupet BY31. Dessa undersökningar har lagt grunden för vår förståelse av övergödningens orsaker, mekanismer och konsekvenser.

Data från alla stationer presenteras med årliga tidsserier på webbplatsen Himmerfjärden Eutrophication Study.

Provtagningen av alla vattenkemiska variabler görs med Askös fartyg och utförs med samma högfrekventa intervall som den nationella övervakningen (minst 20 gånger per år) för att kunna följa den snabba vårblomningen.

Studierna i Himmerfjärden har gjorts sedan 1976, delvis finansierat av Syvab och samordnat med den nationella övervakningen. Verksamhetsansvarig är Jakob Walve. Läs mer om verksamheten i forskargruppen DEEP-MEL-Pelagial här. Data finns i SMHIs databas SHARK.

Senast uppdaterad: 2026-10-05

Sidansvarig: östersjöcentrum