Forskningsprojekt Längre arbetsliv
Foto: Greta Hoffman från Pexels
Projektet är nu avslutat. Läs mer om resultaten under rubriken Mer om projektet.
Med tanke på en allt mer åldrande befolkning, ökande arbetskraftsbrist i viktiga sektorer och förändringar i pensionslagstiftningen, är längre arbetsliv och aktivt åldrande centrala frågor i de flesta länder idag, inklusive Sverige. Trots tidigare studier är kunskapen om den relativa betydelsen av olika arbetsrelaterade faktorer samt organisatoriska faktorer för individers pensionsbeslut ännu begränsad.
Projektets centrala frågor är följande:
- Hur upplever äldre anställda sitt arbete?
- Vilka tankar har äldre anställda kring åldrande och pensionering?
- Vad är det som driver individer till att vilja förlänga sitt arbetsliv?
- Vad kännetecknar individer som riskerar att lämna arbetslivet i förtid?
- Hur upplever pensionärer att fortsätta arbeta efter pensionen?
Projektet fokuserar särskilt på betydelsen av psykosocial arbetsmiljö samt karriärrelaterade och organisatoriska faktorer för individers preferenser, planering och beslut angående pensionering. Projektet undersöker också arbetsgivares (dvs. HR-chefer och första linjens chefer inom välfärden) inställning till, och strategier för, en allt äldre arbetskraft.
Projektets fullständiga titel: Längre arbetsliv: Faktorer som påverkar äldre anställdas vilja och möjligheter att fortsätta arbeta och arbetsgivares inställning till äldre i arbetskraften
Artiklar
Sousa-Ribeiro, M., Sverke, M., & Bernhard-Oettel, C. (submitted). Older workers’ profiles on job demands, job resources, and personal resources and their associations with retirement preferences and intentions.
Sousa-Ribeiro, M., Knudsen, K., Persson, L., Lindfors, P., & Sverke, M. (submitted). Meaning of working for older nurses and nursing assistants in Sweden: A qualitative study.
Sousa-Ribeiro, M., Knudsen, K., Sverke, M., & Lindfors, P. (submitted). To work after retirement: A qualitative study among mental health nursing assistants.
Sousa-Ribeiro, M., Stengård, J., Leineweber, C., & Bernhard-Oettel, C. (in press). Are trajectories of preferred retirement ages associated with health, work ability and effort-reward imbalance at work? Findings from a six-year Swedish longitudinal study. Accepted for publication in Work, Aging and Retirement. doi: 10.1093/workar/waad006
Sousa-Ribeiro, M., Lindfors, P., & Knudsen, K. (2022). Sustainable working life in intensive care: A qualitative study of older nurses. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19, 6130. doi: 10.3390/ijerph19106130
Sousa-Ribeiro, M., Persson, L., Sverke, M., & Lindfors, P. (2022). Approaching retirement in the elderly care: A qualitative study of nursing assistants’ experiences of work and late-career planning. Journal of Aging Studies, 60, March 2022, 100994. doi: 10.1016 /j.jaging.2021.100994
Sousa-Ribeiro, M., Bernhard-Oettel, C., Sverke, M., & Westerlund, H. (2021). Health- and age-related workplace factors as predictors of preferred, expected, and actual retirement timing: Findings from a Swedish cohort study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18, 2746. doi: 10.3390/ ijerph18052746.
Sousa-Ribeiro, M., Sverke, M., & Coimbra, J. C. (2020). Engagement in meaningful activities during unemployment and subjective well-being. Revista E-PSI, 9(3), 4–34.
Sousa-Ribeiro, M., Sverke, M., Coimbra, J. C., & De Witte, H. (2018). Intentions to participate in training among older unemployed people: A serial mediator model. Journal of Career Development, 45, 268–284. doi: 10.1177/0894845316687669
Konferensbidrag
Sousa-Ribeiro, M., Sverke, M., & Bernhard-Oettel, C. (2022). Older workers’ profiles on job demands, job resources, and personal resources and their associations with late-career preferences. In K. Teoh, F. Frost, J. Singh, M. Charalampous, & L. M. Muñoz (Eds.), Book of Proceedings 15th Conference of the European Academy of Occupational Health Psychology: Supporting Knowledge Comparison to Promote Good Practice in Occupational Health Psychology (p. 362). Nottingham: European Academy of Occupational Health Psychology.
Sousa-Ribeiro, M., Persson, L., Sverke, M., & Lindfors, P. (2019). Approaching retirement in the elderly care sector: A qualitative study of older workers’ perceptions of work and late career planning. In Abstract Book of the 19th European Association of Work and Organizational Psychology Congress: Working for the greater good – Inspiring people, designing jobs and leading organizations for a more inclusive society (p. 1531).
Sousa-Ribeiro, M., Knudsen, K., Lindfors, P., & Sverke, M. (2019). I work, therefore I am: The meaning of work and retirement for bridge employees in the Swedish healthcare sector. In Abstract Book of the 19th European Association of Work and Organizational Psychology Congress: Working for the greater good - Inspiring people, designing jobs and leading organizations for a more inclusive society (pp. 593-594).
Sousa-Ribeiro, M., Stengård, J., Leineweber, C., & Bernhard-Oettel, C. (2019). Are trajectories of preferred- and expected retirement ages associated with health and effort-reward imbalance at work? Findings from a six-year Swedish longitudinal study. In Abstract Book of the 19th European Association of Work and Organizational Psychology Congress: Working for the greater good - Inspiring people, designing jobs and leading organizations for a more inclusive society (p. 1450).
Sousa-Ribeiro, M., Sverke, M., & Coimbra, J. L. (2018). Too old for work? Mediated associations between perceived age discrimination and job search among older unemployed people. In K. Teoh, N. Saade, V. Dediu, J. Hassard & L. Torres (Eds.), Book of Proceedings 13th Conference of the European Academy of Occupational Health Psychology: Adapting to rapid changes in today's workplace (p. 75). Nottingham: European Academy of Occupational Health Psychology.
Sousa-Ribeiro, M., Knudsen, K., Lindfors, P., & Sverke, M. (2018). Experiences of working after retirement: A qualitative study in the Swedish health care sector. In K. Teoh, N. Saade, V. Dediu, J. Hassard & L. Torres (Eds.), Book of Proceedings 13th Conference of the European Academy of Occupational Health Psychology: Adapting to rapid changes in today's workplace(pp. 267-268). Nottingham: European Academy of Occupational Health Psychology.
Sousa-Ribeiro, M., Sverke, M., & Coimbra, J. L. (2017). Engagement in meaningful activities during unemployment and subjective well-being: A mediational model. In Abstract Book of the 18th European Association of Work and Organizational Psychology Congress: Enabling Change through Work and Organizational Psychology (p. 709).
Sousa-Ribeiro, M., Bernhard-Oettel, C., Sverke, M., & Westerlund, H. (2017). What predicts older workers’ retirement preferences and actual retirement age? Findings from a Swedish cohort study. In Abstract Book of the 18th European Association of Work and Organizational Psychology Congress: Enabling Change through Work and Organizational Psychology (p. 1360).
Masteruppsatser
Eriksson, R.A.G. (2022). Möjligheter och utmaningar med ett förlängt arbetsliv inom vård och omsorgssektorn: En kvalitativ studie utifrån personalchefers perspektiv. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Gustafsson, N. (2022). An exploration into how perceived availability of Human Resources Management practices is associated with older employees’ preferred age to exit from the workforce. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Knudsen, K. (2017). Working after retirement: A qualitative study of extended working life in the Swedish health care sector. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Persson, L. (2018). Approaching Retirement: A qualitative study of older workers’ perceptions of work, aging and future retirement in the Swedish elderly care sector. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Med tanke på en allt mer åldrande befolkning samt ökande arbetskraftsbrist i viktiga sektorer, är ‟längre arbetsliv” en central fråga i de flesta länder. Det övergripande syftet med detta projekt var att bidra till förståelsen av individers beslutsfattande vid pensionering och arbetsgivares insatser för förlängda arbetsliv. Projektet fokuserade särskilt på betydelsen av psykosocial arbetsmiljö samt karriärrelaterade och organisatoriska faktorer för individers preferenser, planering och beslut angående pensionering.
Projektet använde flera datamängder: (1) Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) (befintliga data), (2) djupintervjuer med äldre vårdpersonal inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, (3) djupintervjuer med HR- och första linjens chefer inom äldreomsorg, och (4) paneldata som samlats in med ett online-enkät vid två tillfällen, bland ett stort urval av arbetstagare (56–65 år). Totalt har nio artiklar och fyra masteruppsatser skrivits inom projektet. En del av de insamlade data kommer att användas i framtida studier.
I korthet visar de kvantitativa resultaten en allmän preferens för förtidspensionering och att en betydande del av individerna föredrog att gå i pension tidigare än de förväntade sig och faktiskt gjorde. Longitudinella analyser visar att medan preferenserna för att gå i pension kring 65 års ålder och senare förblev relativt stabila under sex år, tenderade de som föredrog att gå i pension betydligt tidigare än 65, att anpassa sina preferenser i viss utsträckning över tiden, dock långt under 65 års ålder. Sammantaget bidrog bättre hälsa och arbetsförmåga, lägre obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet, en åldersvänlig arbetsmiljö och goda framtidsutsikter i arbetet till senare föredragen, förväntad och faktiskt pensionsålder. Dessutom bidrog högre nivåer av känslomässig utmattning, uppfattningen av åldersrelaterade ojämlikheter på arbetsplatsen och uppfattningen av åldrandet som ett framtida hinder på jobbet till att man föredrog att gå i pension tidigare än man förväntade sig. Resultaten visar också att äldre arbetstagares engagemang i arbetet och viljan att förlänga sitt arbetsliv främjades av gynnsamma psykosociala arbetsförhållanden (t ex låga arbetskrav och höga arbetsresurser) kombinerade med höga nivåer av personliga resurser.
De kvalitativa studierna har bidragit till en finkornig analys och insikt om hur undersköterskor i äldreomsorg, intensivvårdssköterskor och pensionerade vårdbiträden inom psykiatrin som fortsatt i arbete efter pensionering såväl upplevt sitt arbete som deras karriärsrelaterade beslut när de närmade sig pensionering. Det svenska pensionssystemets flexibilitet och öppenhet för att anställa pensionärer ansågs vara viktiga för arbete efter pensionering. Timanställning ansågs attraktivt, eftersom det möjliggjorde flexibilitet i arbetstid och mer kontroll över de arbetsuppgifter som skulle utföras, samt underlättade en smidigare övergång till livet som pensionär. Meningsfullt arbete var en viktig dimension i den positiva upplevelsen av att arbeta, där den mest framträdande aspekten var en känsla av syfte och bidrag till det allmännas bästa. Pensionsplaneringen påverkades starkt av överväganden om ens hälsa, arbetsförmåga, psykosociala arbetsmiljö och organisatoriska praxis som underlättade åldrande på arbetsplatsen. En studie med HR- och första linjens chefer inom äldreomsorgen visade dock att, trots att äldre anställda betraktades som en värdefull resurs, implementeringen av individanpassade och åldersspecifika insatser upplevdes som svår.
Projektets resultat tyder på att ökad lagstadgad pensionsålder och ekonomiska fördelar med sen pension är långt ifrån tillräckliga för att underlätta och uppmuntra äldre arbetstagare att skjuta upp den definitiva avgången från arbetslivet. Snarare visar resultaten på vikten av lämpliga arbetsförhållanden, åldersvänliga arbetsplatser och HR-strategier som möjliggör ett hälsosamt och hållbart arbetsliv under hela livet.