Trots att man i arbetsmiljön kan utsättas för betydligt högre partikelnivåer är beläggen för ett samband mellan yrkesmässig partikelexponering och nedsatta kognitiva funktioner fortfarande sparsamma och befintliga studier har inriktats på ett begränsat antal partikeltyper. Kunskaper om neuropatologiska mekanismer saknas också.

Vi kommer att undersöka ett brett spektrum av yrkesmässig partikelexponering och ett kontinuum av kognitiv hälsa, med beaktande av viktiga förväxlingsfaktorer.

Frågeställningar: Vilket samband finns mellan yrkesmässig partikelexponering och risken för lindrig kognitiv svikt respektive demens? Är faktorer som finns tidigare i livet förväxlingsvariabler för detta samband? Hur korrelerar partikelexponeringen med hjärnans struktur och funktion?