Forskningsprojekt Känsla för rättvisa. Attityder till straff i Sverige.
Hur ser människor i Sverige på straff, rättvisa och dagens straffpraxis? I forskningsprojektet "Känsla för rättvisa. Attityder till straff i Sverige" undersöks allmänhetens attityder och känslor kring brott och straff i en tid då svensk kriminalpolitik genomgår stora förändringar.
Det finns ett starkt politiskt intresse för allmänhetens syn på straff, ofta med utgångspunkten att människor vill se hårdare straff än vad dagens rättspraxis innebär. Samtidigt pekar tidigare forskning i olika riktningar, och i Sverige saknas aktuell kunskap om huruvida, när och i vilken utsträckning allmänheten efterfrågar strängare straff.
Projektet syftar till att ge en fördjupad och nyanserad bild av hur människor tänker och känner kring straff och rättvisa. Forskarna undersöker bland annat hur attityder till straff har förändrats över tid, hur de varierar mellan olika grupper i samhället och mellan nordiska länder, samt om gärningspersonens egenskaper påverkar människors inställning till straff.
Studien genomförs med en kombination av enkätundersökningar, vinjettbaserade experiment och fokusgruppsintervjuer. Genom att analysera både attityder och känslor bidrar projektet med kunskap som är relevant för den offentliga debatten, för kriminalpolitiken och för förståelsen av rättsväsendets legitimitet.
Projektet leds av Högskolan i Gävle och genomförs i samarbete med Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Vid Stockholms universitet medverkar Tove Pettersson och Kalle Tryggvesson. Projektet pågår 2025–2028 och finansieras av Forte och Högskolan i Gävle.
Det finns ett stort politiskt intresse att tillfredsställa allmänhetens vilja när det kommer till straff. En vanlig utgångspunkt i debatten är att allmänheten vill ha hårdare straff än vad dagens rättspraxis erbjuder. Studier av allmänhetens syn på straff pekar dock i olika riktningar. I Sverige saknas aktuell forskning om huruvida, under vilka förutsättningar och i vilken utsträckning människor önskar hårdare straff. Detta projekt syftar därför till att ge en djupgående och nyanserad bild av attityder och känslor kring straff med fokus på följande forskningsfrågor:
-Hur tänker och känner människor i Sverige kring straff och nuvarande straffpraxis?
-Har allmänhetens attityder till straff förändrats över tid och i så fall hur?
-Hur varierar inställningen till straff mellan de nordiska länderna?
-Hur varierar inställningen till straff mellan olika grupper i samhället?
-Har skillnader i attityder och/eller i underskattningen av nuvarande straff ökat över tid?
-Påverkar gärningspersonens egenskaper människors inställning till straff och i så fall hur?
Data och metod
I projektet undersöks den svenska befolkningens attityder till straff genom enkäter och fördjupande fokusgruppsintervjuer. I delstudie 1 inkluderas ett antal generella frågor om straff i SOM-institutets årliga befolkningsundersökning. I delstudie 2 undersöks det informerade rättsmedvetandet och diskriminerande attityder i den svenska befolkningen genom vinjettbaserade enkäter och en experimentell design. I delstudie 3 undersöks hur attityder och känslor relaterade till straff konstrueras och förhandlas i kvalitativa fokusgruppsintervjuer.
Samhällsrelevans och nyttiggörande
Studien bidrar till den offentliga debatten och ger kunskap som är användbar för politiska beslut. För att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet måste det finnas en balans mellan allmänhetens känsla för rättvisa och rättspraxis. Därför är djupare kunskap om människors attityder och känslor inför straff viktig. Den svenska kriminalpolitiken genomgår nu en omfattande omstrukturering med skärpta straff. Denna studie undersöker legitimeringsgrunden för den här politiska utvecklingen med målet att bidra med nyanserade insikter om allmänhetens syn på straff.
Genomförande
Projektet löper över tre år. Projektgruppen besitter kriminologisk och statsvetenskaplig expertis om både attityder och känslor kopplade till brott och straff, liksom bred metodologisk och teoretisk kompetens som är väl lämpad för forskningsuppgiften.