Formal social control of girls has historically focused on disciplining their sexual behavior, and studies show this is still present. This article analyses how authorities describe and give meaning to young people’s sexual behavior when assessing their need of compulsory care. The results show that in the few cases when boys’ sexual behavior is highlighted, it concerns sexual delinquency. The assessments of girls’ sexual behavior largely regards situations where they are exposed to others’ sexual transgressions, risking to victim-blame girls. This is discussed in relation to gendered understandings of sexual behavior and supposed gaps in legislation.

Denna rapport studerar pojkar med anknytning till kriminella nätverk placerade vidsärskilda ungdomshem och hur SiS arbete påverkas av att de senaste åren ha mottagit enökande andel unga med sådan bakgrund. Syftet är även att studera hur de unga ser påtiden vid SiS och sin framtid. Studien besvarar följande frågor:1. Vilka hinder och förutsättningar upplever personal på institutionerna i sitt arbetemed placerade unga som har anknytning till kriminella nätverk? Vilka problemuppstår och hur löses de?2. Hur upplever ungdomar med nätverksanknytning tiden vid SiS och hur ser de påtiden efter placeringen? Vad lyfter de som särskilt viktigt för att kunna lämna sinanknytning till ett kriminellt nätverk?3. Hur kan SiS arbete med unga med anknytning till kriminella nätverk utvecklas?Detta görs genom intervjuer med personal (25) och ungdomar (22). Gruppen ungdomaravgränsas till pojkar och inkluderar både de som blivit placerade av socialtjänsten genomLVU-lagstiftningen (lagen om vård av unga) och de som dömts till sluten ungdomsvård(LSU). Tre av de intervjuade ungdomarna bedömdes inte ha anknytning till kriminellanätverk. Deras erfarenheter av livet på SiS är likväl värdefulla, då de klargör att SiS arbetemed nätverksanknutna unga påverkar institutionsmiljön som helhet och därmed ävenandra ungdomars vardagsrealitet. Teoretiskt ramas studien in genom ett kriminologisktlivsförloppsperspektiv, med fokus på människor i förändring.De festa av de intervjuade ungdomarna vill lämna kriminaliteten och nätverket bakomsig och leva ett mer konventionellt liv. På kortare sikt är bilden mer splittrad: många villlämna men tvivlar på sin förmåga att lyckas och uttrycker osäkerhet kring hur det konkretska gå till. Andra uppger att de inte är färdiga med detta liv och har för avsikt att fortsättaen tid till.Resultaten uppvisar stora likheter med tidigare studier av unga placerade vid SiS, vilketbelyser att denna grupp delar många bakgrundsegenskaper och upplevelser med andraSiS-placerade ungdomar. Samtidigt upplever personalen att gruppen innebär speciellaförutsättningar som påverkar verksamheten. De anses svårare att nå med motivationsarbete och behandling, och placeringarna innebär särskilda utmaningar för säkerheten vidinstitutionerna. Det handlar både om risken för konfikter mellan placerade som är ”fender”och den ökade risken för fritagningar. Av intervjuerna framgår att den ökade säkerhetenäven påverkar andra placerade vid SiS, och ofta leder både till en mer innehållslös tillvaroför de unga, med brist på motivation som följd, och att de unga ges färre möjligheter attpåvisa förändrade beteendemönster. Studien visar dock att säkerhet, motivationsarbeteFORSKNINGSRAPPORT 6UNGA, SIS OCH KRIMINELLA NÄTVERKoch behandling inte behöver vara motsatser; det fnns framkomliga vägar för att minskade negativa följderna av ökad säkerhet. I rapporten ges exempel på sådana möjligavägar framåt för verksamheten, däribland möjligheten att minska antalet ungdomar peravdelning till fyra-fem stycken; ta bort eller begränsa ungdomarnas tillgång till internet;vikten av att rekrytera rätt personal och behålla dem över tid; vikten av att behålla en högambitionsnivå för skolan på SiS och till och med utveckla denna vidare; samt vikten avett fortsatt fokus på tillitsalstrande relationsbyggande mellan personal och ungdomar påavdelningarna.Genomgående innehåller i princip samtliga personalintervjuer i studien vittnesmål omhur SiS förstärkta säkerhetsarbete skett på bekostnad av behandlingsarbetets möjligheter, och därmed tillitsbyggandet – något som också speglas i ungdomarnas berättelser.Att personalen upplever att ungdomar med nätverksanknytning är svårare att nå ochmotivera kan påverka relationen negativt. Samtidigt uttrycker majoriteten av de unga viintervjuat en genuin förändringsvilja. När de tillfrågas om hur de vill att deras framtidska se ut framträder tydligt konforma och normativa ideal som stabil ekonomi, hederligtarbete och familjebildning. Dessa konforma målbilder ger SiS möjligheter att arbetatillsammans med den unge, vilket bäddar för högre motivation och ökade möjligheter attdra nytta av de ungas ofta starka individuella drivkraft och kanalisera denna i en riktningsom bäddar för deras framtida samhällsintegrering.

The increase of unaccompanied refugee minors in Sweden during the last decades is reflected in an increase in the proportion of unaccompanied male minors subjected to compulsory placements in secure care. Reports have shown that this group differed from other youths in secure care, but research on reasons for compulsory care is scarce regarding unaccompanied minors. In this article, unaccompanied male minors (UAMM) subjected to compulsory care, and whether these differ in relation to other youths, is investigated. We also examine variation within the group of UAMM. A general comparison shows that the grounds invoked for the compulsory placement of UAMM follow general gender patterns in certain respects, while in others they are more similar to the grounds described in relation to assessments of girls’ behaviour. The UAMM were more often placed in secure institutions. Three groups of UAMM were identified with relatively different problems, although a placement in secure care is the most common one regardless of problem profile. It is argued that the UAMM in some respects seem to be subjected to legal uncertainty with both harsher interventions than appropriate, and as a result, not receiving the care to which they are entitled.

I denna studie följs dömda till sluten ungdomsvård mellan år 1999-2017 upp i återfall i brott. Genom intervjuer med personal vid de särskilda ungdomshemmen studieras utslussningsverksmahet för de unga smat eftervård.

Rapporten utgår från en totalundersökning av unga som omhändertas genom §3 Lagen om vård av ung (LVU) under 2015 och 2016. I rapporten studeras hur Förvaltningsrätter och socialnämnder beskriver de ungas problem och vilka skäl de omhändertas på. Materialet utgörs av information fråpn domar och domstolsakter samt har kompletterats med information om placering vid låst institution (särksilda ungdomshem) samt uppgifter om både barnet och dess familj i olika befolkningsregister från SCB:s. Studien undersöker följande frågeställningar1) Av vilka skäl omhändertas flickor respektive pojkar genom § 3LVU?2) Är, och i så fall hur, kön, socioekonomisk situation och härkomstbetydelsefulla för dessa beslut?3) Vilka av ungdomarna som omhändertas blir också föremål för denmest ingripande åtgärden, placering vid särskilt ungdomshem, ochhur förhåller sig detta till kön, socioekonomisk situation och härkomst?4. Vilka likheter och skillnader kan urskiljas jämfört med omhändertagandenför drygt 20 år sedan?