Forskningsprojekt Kroppslägets betydelse för talets biologiska grundvalar
Detta projekt handlar om hur talapparatens system anpassas när vi ändrar vårt kroppsläge. Vi kommer att undersöka dessa anpassningar genom att registrera synkroniserade fysiologiska, akustiska och visuella data – som tillsammans fångar talapparatens komplexa mönster.
Demonstration av den utrustning som används i forskningsprojektet. Foto: Christine Ericsdotter Nordgren
Den mänskliga talapparaten har utvecklats så att den kan anpassa sig till olika kroppslägen, vilket gör det möjligt att tala obehindrat i nästan alla positioner. I ryggläge krävs exempelvis anpassningar för att motverka att bukinnehållet pressar lungorna i riktning mot huvudet, vilket påverkar både andning och röst. På liknande sätt krävs även anpassningar för att motverka tyngdkraftens inverkan på tunga och läppar. Befintliga modeller för talproduktion kan dock inte förklara dessa mekanismer.
Forskningen i projektet ”Kroppslägets betydelse för talets biologiska grundvalar” handlar om hur talapparatens system anpassas när kroppsläget ändras från (1) upprätt ställning till (2) ryggläge till (3) delvis inverterat kroppsläge (kroppen lutad med huvudet nedåt).
Kroppsläget varieras med en bänk där försökspersonen kan lutas bakåt i en justerbar vinkel. Anpassningarna undersöks genom synkroniserade registreringar av olika fysiologiska, akustiska och visuella data, som tillsammans fångar talapparatens komplexa mönster. En mindre grupp av klassiskt skolade sångare kommer ingå som jämförelse.
Kroppsläget varieras med en bänk där försökspersonen kan lutas bakåt i en justerbar vinkel. Anpassningarna undersöks genom synkroniserade registreringar av olika fysiologiska, akustiska och visuella data som tillsammans fångar talapparatens komplexa mönster hos vuxna talare. En mindre grupp av klassiskt skolade sångare kommer ingå som jämförelse.
Genom att studera anpassningar inom – och samordning mellan – talapparatens system, kan forskningen påvisa grundläggande men hittills outforskade principer för talproduktion.
Resultaten bidrar såväl till förbättrade biomekaniska modeller för talproduktion som till bredare teorier om hur grov- och finmotorik samverkar.
Utöver de teoretiska bidragen till grundforskningen har forskningsprojektet viktiga praktiska tillämpningar, till exempel för behandling av röststörningar, för hälsoappar som använder tal och inom röst- och sångpedagogik.
Detta ambitiösa fyraåriga projekt kommer att genomföras av ett internationellt team av forskare från Sverige, Tyskland och Storbritannien med en unik kombination av datainsamlingstekniker som täcker talapparatens samtliga funktioner.