Forskningsprojekt Att navigera livsmedelsberedskapens skiftande skalnivåer: samhällets och jordbrukares motståndskraft mot kriser
Krig, pandemier, klimatförändringar och ekonomisk oro har satt livsmedelsförsörjning högt upp på den politiska dagordningen. I Sverige diskuteras livsmedelsberedskap allt mer, men ofta utifrån potentiella framtida hot.
Det här projektet menar att vi också måste förstå hur tidigare generationer hanterat kriser för att bygga en mer robust och anpassningsbar matförsörjning i dag.
Projektet jämför två perioder av överlappande kriser: 1914–1950 (världskrigen och mellankrigstiden) och 1990 till i dag (globalisering, klimatförändringar, pandemier och krig).
Genom att följa 20 gårdar i Småland och Skåne undersöker vi hur livsmedelsberedskap har formats, utmanats och praktiserats över tid – från lokala beslut på gårdsnivå till nationella och globala processer.
Vi ser livsmedelsberedskap som något som rör hela samhället, där gårdar, infrastruktur, politik och ekosystem samverkar. Vi använder intervjuer med lantbrukare, historiska dokument, kartor, satellitbilder och ekologiska analyser för att förstå hur gårdar anpassat sig till osäkerhet – förr och nu. Projektet tar också upp skillnader mellan stora och små gårdar, hur de påverkas av politiska beslut, och vilken roll mångfald och lokal förankring spelar för att klara kriser.