Neurodegenerativa sjukdomar kännetecknas av en selektiv förlust av specifika nervcellsgrupper, vilket leder till tydliga och skilda kliniska symtom.
Vår forskning syftar till att förstå varför vissa typer av hjärnceller är särskilt sårbara vid olika neurodegenerativa sjukdomar – till exempel varför motorneuroner påverkas vid ALS, dopaminproducerande nervceller vid Parkinsons sjukdom eller kolinerga nervceller vid Alzheimers sjukdom. Forskningen ställer centrala frågor som: Vad gör dessa specifika nervceller mer känsliga för skador? Vilka processer i cellerna fungerar inte som de ska vid dessa sjukdomar? Och hur leder genetiska mutationer till att dessa celler gradvis bryts ned? För att besvara dessa frågor studerar forskare en rad processer inne i cellerna, bland annat kromatinorganisation och kärnporer, DNA-reparation, RNA-metabolism, proteinsyntes, proteinveckning och lokalisering, lipidmetabolism, membranlösa strukturer såsom stressgranula, axonal transport samt mitokondriernas funktion. De verktyg som används inkluderar genredigering (CRISPR/Cas9), gensläckning (RNAi), stamceller, avancerade cellodlingsmodeller inklusive primära humana celler, djurmodeller, patientvävnader och vätskeprover samt metoder inom neuroanatomi, epigenomik, transkriptomik, proteomik och biokemi.