Social ontologi ställer filosofiska frågor om sociala fenomens natur och existens: Vad är en institution, och i kraft av vad existerar den? Är sociala strukturer beroende av individers föreställningar och handlingar, eller har de en självständig existens? Kan grupper vara genuina agenter med egna intentioner och skyldigheter? Hur uppstår och upprätthålls social makt?
Till social ontologi hör metafysiska frågor om vad sociala entiteter är och vad som håller dem samman: Vad utmärker institutioner, normer och roller, hur uppstår de, och i vilken mån är de beroende av eller oberoende av individers föreställningar och handlingar? Hur förhåller sig sociala fakta till fysiska och psykologiska fakta?
Hit hör också frågor om kollektivt agentskap, handling och ansvar: Kan grupper handla och ha intentioner på ett sätt som inte reduceras till individuella handlingar och intentioner? Vilka skyldigheter uppstår när individer agerar tillsammans, och under vilka villkor kan grupper eller kollektiv hållas moraliskt ansvariga?
Till området räknas vidare frågor om social makt och normativitet: Hur uppstår och upprätthålls maktrelationer genom sociala strukturer och institutioner, och hur förhåller sig de normativa aspekterna av sociala fenomen – roller, skyldigheter och rättigheter – till deras deskriptiva aspekter?
Slutligen hör till social ontologi metodologiska frågor om hur disciplinen bör bedrivas: I vilken utsträckning bör teorier vara ideala eller icke-ideala, och kan och bör social ontologi vara kritisk snarare än enbart deskriptiv – och vad innebär det i sådana fall?