Forskningsprojekt Rätt beslut i rätt tid
En studie av sug och återfall bland personer med beroendeproblematik
Forskningsprojektet Rätt beslut i rätt tid: en studie av sug och återfall handlar om hur personer som genomgår eller tidigare har genomgått behandling för alkohol-, spel- eller opiatmissbruk hanterar sug och återfall.
Projektbeskrivning
Forskningsprojektet Rätt beslut i rätt tid: en studie av sug och återfall handlar om hur personer som genomgår eller tidigare har genomgått behandling för alkohol-, spel- eller opiatmissbruk hanterar sug och återfall. Syftet med projektet är att undersöka hur sug och återfall upplevs i vardagen samt hur befintliga program för återfallsprevention möter de hjälpbehov som finns för att hindra återfall.
Under 2019 kommer intervjuer att genomföras med personal inom beroendevården om hur craving och återfall förstås och hanteras i typiska behandlingssituationer. Ett urval av personer med olika typer av beroendeproblem (spel om pengar, alkohol, opiater) kommer därefter att intervjuas och ombes att under en period föra dagbok över craving- och triggersituationer. Vår data och analys kommer att bidra med kvantitativ och kvalitativ information om situationer då craving uppstår, förståelse för personliga upplevelser av craving, och en empirisk bas för utvecklingen av återfallsprevention för att möta klienters och patienters behov.
Ambitionen med projektet är att förbättra omgivningens förståelse för vilka svårigheter människor med beroendeproblem kan ställas inför, vilket behövs för att t ex hälso-/sjukvård, socialtjänst och anhöriga ska kunna erbjuda ett gott bemötande. Projektets resultat kommer att visa på individuella upplevelser av oförutsägbara känslor och situationer samt på hur behandling av sug och återfall går till i praktiken. Projektet är granskat och godkänt av Etikprövningsnämnden i Stockholm (dnr 2018/1064-31/5).
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Patrik Karlsson
Professor
Medlemmar
Mats Ekendahl
Professor
Josefin Månsson
Universitetslektor, docent
Mer om projektet
Craving ("sug" på svenska) är helt centralt vid beroendeproblematik. Det har under lång tid setts som grundläggande för förståelsen av icke-fungerande försök att sluta missbruka, och sedan craving lagts till som ett kriterium för "substance use disorder" i DSM-5 har begreppet blivit än mer centralt. Kunskapen om craving är tyvärr fortfarande rudimentär. En avgörande, men till stor del outforskad fråga rör vad som utlöser craving i vardagen.
Projektets syfte är därför att undersöka hur craving och återfall upplevs och hanteras i naturliga miljöer av individer med beroendeproblem, och att utforska huruvida återfallsprogram (ÅP) är rustade för att hantera de dilemman som dessa individer möter. En central utgångspunkt är att cravingupplevelsen skiljer sig åt mellan människor, situationer och beroendeproblem. Studiens bidrag är därför att samla in och analysera data om craving och ÅP.
Data består av ögonblicksbeskrivningar av situationer när craving uppstår (genom t ex dagboksanteckningar), återberättande av sådana situationer (intervjuer), och en fallstudie av hur craving och återfall förstås och hanteras i två typiska behandlingssituationer. Urvalet består av deltagare med olika typer av beroendeproblem (spelmissbruk, alkohol, och opiater), och en referensgrupp som uppger sig ha ett oproblematisk förhållande till spel/substansbruk. Vår data och analys kommer att bidra med kvantitativ och kvalitativ information om situationer då craving uppstår, förståelse för personliga upplevelser av craving, och en empirisk bas för utvecklingen av ÅP för att möta klienters behov.
Detta kommer att ge oss en djuplodande förståelse av hur individer med beroendeproblem påverkas av craving, vilket är av stort värde för det sociala arbete och den sjukvård som hanterar detta. Projektets resultat kan användas för att finjustera ÅP efter verkliga individers syn på och hantering av oförutsägbara situationer.