Varför är drama i undervisningen så viktigt?

Drama för lärande är en spännande kombination av lek, berättande och teater som utgår från individens lust att fysiskt pröva och lära tillsammans med andra. Drama utvecklar sociala och kommunikativa kompetenser, och bidrar till engagemang och motivation – som kan leda till ett fördjupat lärande.

Foto: Unsplash

Dramaämnet har en lång tradition vid Stockholms universitet och förekommer som inslag inom lärarutbildningens olika program. Drama kan också läsas i fristående kurser och som fortbildning för verksamma lärare på olika nivåer inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och kulturskolan, samt inom högre utbildning. För den som vill fördjupa sig i ämnet finns också möjlighet att ta en kandidatexamen eller en magisterexamen.

Eva Hallgren
Eva Hallgren. Foto: Privat.
 

Vad är det i drama som gör att det är så bra som verktyg i undervisningen?

”Att använda drama i undervisningen är ett komplement till andra undervisningsformer. Det är egentligen vare sig bättre eller sämre än något annat – utan ytterligare en metod för lärares undervisning”, förklarar Eva Hallgren som är lektor i dramapedagogik vid Institutionen för ämnesdidaktik. ”Styrkan med drama som inslag i undervisningen är att man får möjlighet att kliva in i en roll och på det sättet få en känslomässig erfarenhet av kunskapsinnehållet. Genom att i handling pröva olika roller blir det lättare att se saker ur olika perspektiv och känslomässigt erfara det, något som kan vara svårare att uppnå med traditionell undervisning.”

Eva Österlind
Eva Österlind. Foto: Privat.

”Det blir helt enkelt en extra dimension i lärandet”, tillägger Eva Österlind, professor i drama vid Institutionen för ämnesdidaktik. "Innehållet som behandlas blir också mer integrerat i en själv – och det bidrar till att man förstår och kommer ihåg det man lär sig bättre. Det finns många exempel på hur elevers resultat i skolan förbättrats när undervisningsformerna kompletteras med drama.” 

 

Vad förlorar undervisningen på att inte ha med drama?

”Framför allt förlorar man möjligheten till variation och ökat engagemang i undervisningen”, konstaterar Eva Österlind snabbt. ”Lärare behöver behärska många olika undervisningsformer, annars riskerar undervisningen att bli enformig – i sämsta fall på ett sätt som bara når vissa elever.”

”Inom drama finns upparbetade och väl utprövade metoder som fungerar”, fortsätter Eva Hallgren. "Det får man lära sig på lärarutbildningen, eller våra andra utbildningar. Även om lärare kan ha egen erfarenhet av drama, så är det inte säkert att de har dramadidaktisk kunskap. Risken finns att en mängd övningar staplas på varandra utan reflektion. Om reflektionen hoppas över, är risken stor att det blir ett ytligt ”lekande” (utan att förringa den riktiga lekens betydelse) och möjligheten till fördjupat lärande förloras.”

 

Varför är forskningen så viktig?

”All undervisning i skolan ska vila på vetenskaplig grund, därför är forskning om drama viktig”, säger Eva Österlind. "När vi lär oss mer om vad som fungerar och varför, kan arbetsformerna förfinas. Forskning är också viktigt för att sprida kunskapen vidare.”

”Idén att estetiska ämnen stärker elevers lärande i andra ämnen, är vetenskapligt bekräftad vad gäller drama och musik. Enligt en stor meta-studie är det tydligaste resultatet att inslag av drama i undervisningen stärker elevers språk, både i tal och skrift.”

”Elever som gynnas lite extra av dramainslag i undervisningen är till exempel elever med svenska som andraspråk”, säger Eva Hallgren. "Drama och språk är tätt sammanflätade och har en positiv inverkan på språkutvecklingen. Eleverna får både ett större ordförråd och förstår orden bättre. Genom att gestalta olika situationer får de fler erfarenheter av kommunikativa resurser som förutom tal, även gester, mimik, kropp och rum. I roll i fiktion är eleverna ”tryggade” och kan ofta använda ett mer avancerat språk då det inte är rätt eller fel som efterfrågas."

”Än så länge saknas tydliga svar på frågan ”varför” elever utvecklar sitt språk genom drama, och även ser ut att lära sig mer i andra ämnen genom inslag av drama. Men ”att” det kan fungera så är bekräftat i en rad olika studier. Därför behövs mer forskning inom drama. Vi behöver förstå kärnan i vad det är som leder till ökat lärande.”

 

Ett par exempel

Dramaforskning bedrivs inom en rad olika projekt vid Institutionen för ämnesdidaktik. Här är exempel på vad som är på gång just nu.

  • Drama som resurs för lek i förskolan 
    Sedan tre år tillbaka genomförs ett projekt tillsammans med Kungsholmens stadsdelsnämnd, Stockholm, med fokus på drama som verktyg för pedagogers deltagande i lek för lekens skull. Samarbetet inkluderar både praktiknära forskning på några förskoleavdelningar, deltagande i leknätverk och ett antal fortbildningskurser för förskollärare och barnskötare. Projektet har nu vidgats med ett internationellt samarbete via Erasmus, där forskare och praktiker i Sverige och Island fortsätter att utforska vad drama, rolltagande, lekvärldar och resiliens innebär i mötet mellan de olika lektraditionerna. (Eva Hallgren)
     
  • Drama och lärande för hållbar utveckling i högre utbildning
    Undervisning i hållbarhetsfrågor behöver integrera intressekonflikter, värderingsfrågor och moraliska dilemman, men trots det fokuserar undervisning i högre utbildning till stor del på faktakunskap. Det här internationella projektet riktar sig till universitetslärare inom olika discipliner. Syftet är att utveckla och sprida kunskap om drama som resurs för undervisning om hållbarhet i högre utbildning, och underlätta för lärarna att hantera de didaktiska utmaningar som kan uppstå. (Eva Österlind och Eva Hallgren)