Viktigt att satsa på flerspråkig kompetens
Flerspråkighet är ett omdebatterat ämne, både i media och i skolans värld. Hur kan man ta vara på – och stärka – flerspråkigheten i skolan? Camilla Bardel, professor i moderna språk, anser att det är dags att ta den saken på allvar.
Ett sätt att utveckla elevers flerspråkighet i grundskolan idag, förutom undervisning i modersmål, är att undervisa i moderna språk, det vill säga andra främmande språk än engelska. Enligt skolförordningen ska huvudmannen för skolan i princip kunna erbjuda elever i grundskolan minst två av de moderna språken franska, tyska och spanska – och även sträva efter att erbjuda andra moderna språk.
– Att följa skolförordningens ambition är en utmaning för många skolor eftersom det ofta saknas lärare i moderna språk, säger Camilla Bardel, professor i moderna språk vid Institutionen för ämnesdidaktik. Dessutom händer det att elever väljer bort ämnet moderna språk, då det till skillnad från de flesta andra ämnen inte är obligatoriskt. Det finns också geografiska skillnader vad gäller skolors möjligheter att erbjuda elever moderna språk i sin undervisning.
– Som det ser ut idag är det därför svårt att leva upp till en likvärdig skola när det gäller just moderna språk. Lärarbristen är en oroande utveckling som påtalats av olika aktörer under lång tid. Om man inte satsar mer på elevers flerspråkiga utveckling nu, kommer bristen på lärare att bli ännu större om några år. Engelskan blir sannolikt ännu mer dominerande än vad den redan är idag. Dessutom kommer de geografiska skillnaderna troligen att öka, vad gäller vilka språk som erbjuds och hur undervisningen kommer att gå till.
Varför är det så viktigt med flera språk i undervisningen?
Flera språk i skolan är viktigt av flera skäl. Vårt samhälle blir alltmer mångkulturellt, och internationella relationer – både politiska och ekonomiska – är viktiga och föränderliga.
– För att förstå och lära känna andra kulturer, är språket en av de viktigaste inkörsportarna.
Vi behöver bli bättre på att ta tillvara på all kompetens som finns – och som går att utveckla, säger Camilla Bardel. Det skulle öppna upp för många nya jobbmöjligheter för många ungdomar i dag, inklusive de som vuxit upp med andra språk än svenska.
– Det är inte bara inom läraryrket som språkkunskaper är efterfrågade, utan även inom andra yrkesgrupper som till exempel journalistik, tolkning och översättning, affärsrelationer och diplomati. Sverige är framstående inom bland annat teknik och informationsteknik – och import och export är viktiga för svenskt näringsliv. Då är det en fördel om man i Sverige kan flera språk än engelska. Det skulle bidra till att bättre förstå kunder och samarbetspartner och för att kunna inhämta viktig information, som kanske inte alltid fungerar via engelskan.
Vad är myten om flerspråkighet?
– Det finns många myter om flerspråkighet, till exempel att det är så svårt att lära sig nya språk och att man därför bör avstå från det, säger Camilla Bardel. Men så är det inte nödvändigtvis. Kunskaper i språk stöder lärandet av nya språk. Forskning visar att det ofta är lättare att lära sig nya språk mot bakgrund av andra språk som man behärskar mer eller mindre. Denna insikt skulle kunna tillvaratas i språkundervisningen, särskilt i moderna språk. Läraren kan spela en viktig roll när det gäller att medvetandegöra eleven om fördelarna med flerspråkighet.
– Uttrycket "flerspråkiga elever" används ofta i bemärkelsen "elever med annat modersmål än svenska". Det finns forskning som visar att begreppet flerspråkig uppfattas på många olika sätt – och att svenska lärare inte alltid i första hand förknippar ordet flerspråkig med svenskfödda elever som har svenska som modersmål, och kan engelska och andra språk som man lär sig skolan. Det är ganska anmärkningsvärt, inte minst eftersom skolans styrdokument ställer upp som mål att alla elever ska utveckla flerspråkighet.
– En annan föreställning är att det alltid är bättre att lära sig språk i låg ålder. Men det är inte självklart. Det är många olika faktorer som spelar in när det gäller vilka förutsättningar som är gynnsamma.
Vad gör ni inom lärarutbildningen för att vända trenden?
– Vi inom lärarutbildningen har begränsningar i hur mycket vi kan påverka. Attityder till språk är djupt förankrade i samhället utanför skolan.
– Men vi kan föra in mer forskning om hur individen kan utveckla flerspråkighet i våra kurser inom lärarutbildningen. Vi gör också vad vi kan för att stärka lärares och lärarutbildares vetenskapliga kompetens rörande språklärande och flerspråkighet. Vi har till exempel haft två forskarskolor – FRAM och SEMLA – som fokuserat på flerspråkighet, svenska, engelska och moderna språk. Den ena riktade sig till verksamma lärare i grundskolan och gymnasiet och den andra till lärarutbildare vid universitet.
– Inom ramen för forskarskolorna har närmare 20 lärare fått möjlighet att fördjupa sig i frågor relaterade till språkinlärning, språkundervisning och språklig bedömning. Nu har nästan alla disputerat eller tagit licentiatexamen. Och tack vare detta har de förhoppningsvis fått med sig en ny syn på flerspråkighetens roll och möjligheter.
– Förhoppningen är att de för vidare sina erfarenheter till sina elever och studenter, och att det i sin tur ska sprida ringar på vattnet. Dessutom har forskarskolorna bidragit till att många nya nätverk bildats. Till exempel har vissa av forskarskolornas deltagare fått uppdrag vid Skolverket för att stärka lärares kompetens inom engelska och moderna språk.
– Responsen från samtliga doktorander som gått utbildningen har varit väldigt positiv, och vi har ofta fått frågan från andra intresserade om vi inte kan starta en ny omgång. Det skulle jag gärna göra om möjlighet fanns, säger Camilla Bardel. Men då krävs att man från regeringshåll åter satsar på denna typ av forskarskolor.
Se även
Senast uppdaterad: 23 oktober 2023
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik