Karl Gustafsson, Emma Rosengren och Sanna Strand är projektledarna som beviljats finansiering vid Vetenskapsrådets särskilda utlysning.

Forskningsprojekten ryms inom ramarna för Vetenskapsrådets särskilda utlysningar inom "forskning om samhällelig beredskap och säkerhet" samt "forskning om rasism och diskriminering".

De fyra projekten beskrivs och sammanfattas enligt följande: 
 

Samhällelig säkerhet och hot mot demokratin 

Projektledare: Karl Gustafsson (Stockholms universitet)
Medverkande forskare: Karl Gustafsson och Linus Hagström (Försvarshögskolan)
Om projektet: Hot mot demokratin är en av de mest överhängande frågorna inom området samhällssäkerhet. Mellan 2002 och 2022 ökade antalet länder som V-Dem-institutet klassificerar som “autokratiserande” från 13 till 42. I Sverige kan vi också se en anmärknigsvärd ökning av referenser till hot mot demokratin i media sedan 2000. Efter Riksdagsvalet 2022 debatterade exempelvis forskare risken för autokratisering här i landet. Projektet kommer först att analysera den svenska debatten kring hot mot demokratin för att bättre förstå hur vissa frågor och inte andra blir accepterade som hot mot demokratin. I en andra fas kommer projektet att analysera vilka extraordinära åtgärder som antas för att ta itu med sådana hot. I projektets tredje fas kommer intervjuer att genomföras med aktörer som har analyserat eller debatterat hot mot demokratin, såsom forskare, journalister och politiker, såväl som praktiker som arbetar med säkerhetsfrågor, i syfte att bättre förstå hur de avgör om specifika handlingar eller aktörer utgör hot mot demokratin eller inte.

Genus, nationell identitet och säkerhet i Östersjöregionen. En feministisk jämförelse av Nato-diskurser i Finland och Sverige 1991–2024

Projektledare: Emma Rosengren (Stockholms universitet/Utrikespolitiska institutet)
Medverkande forskare: Emma Rosengren
Om projektet: Finland och Sveriges Nato-ansökningar 2022 utgör det största säkerhetspolitiska skiftet i regionen sedan det kalla krigets slut. Det här forskningsprojektet använder poststrukturell och feministisk teori och en jämförande diskursanalytisk forskningsdesign för att analysera skiftet. Genom att fokusera på genus, sexualitet och känsla som inneboende logiker i både nationell identitet och säkerhetspolitik undersöks hur könade nationella identiteter har omförhandlats i, och därigenom påverkat, Finlands och Sveriges relationer till NATO 1991–2024. Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur könade nationella identiteter har omförhandlats jämte ökat samarbete med NATO efter det kalla krigets slut.

Psykologiskt försvar under 2000-talet. Att urskilja sanning från hot

Projektledare: Sanna Strand (Stockholms universitet)
Medverkande forskare: Sanna Strand, Stina Malmén (Stockholms universitet), Sebastian Larsson (Försvarshögskolan)
Om projektet: I närmare ett decennium har beslutsfattare och experter deklarerat att det geopolitiska säkerhetsläget i Norden och Europa har försämrats och att många länder, inklusive Sverige, är under ständig attack genom hybrida medel. Som svar på detta har den svenska regeringen inte bara utlovat ökade försvarsanslag och en utbyggnad av Försvarsmakten, utan också ett återupprättande av totalförsvaret, inklusive strategier för ett så kallat ”psykologiskt försvar”. En del av denna politiska satsning var etablerandet av Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) i januari 2022 – en myndighet med syfte att skydda det svenska samhället och demokratin från främmande makts desinformationskampanjer samt att stärka motståndskraften och "försvarsviljan" hos befolkningen. Genom en djuplodande fallstudie av MPF syftar projektet därför till att bidra med ny kunskap till forskning om hur demokratiska stater bemöter hybrid-och informationskrigsföring idag, hur sådana strategier vuxit fram och hur de kan förbättras.

Värnplikt, bosättarkolonialism och diskriminering av det samiska folket i Sverige

Projektledare: Sanna Strand (Stockholms universitet)
Medverkande forskare: Sanna Strand, Fia Sundevall (Stockholms universitet), Peter Johansson (Göteborgs universitet)
Om projektet: Projektet bidrar med ny kunskap om rasism och diskriminering mot det samiska folket i Sverige genom att undersöka varför samer exkluderats från värnpliktstjänstgöring under större delen av 1900-talet samt hur samiska aktörer ställt och ställer sig till frågan idag. Projektet omfattar perioden då Sverige hade allmän värnplikt för män, när militärtjänstgöring delvis blev en förutsättning för medborgerliga fri- och rättigheter och de värnpliktiga kom att förkroppsliga ett medborgarskapsideal. Historisk forskning har refererat till samers undantag från värnplikten som ett exempel på samernas unika ställning som ett urfolk med särskilda rättigheter. Trots det är motiven bakom undantaget och dess påverkan på det samiska folkets inkludering i det svenska nationalstatsprojektet ett hittills outforskat område. Vårt projekt fyller den forskningsluckan genom intervjuer och studier av dokument från Sveriges Regering och Riksdag samt samiska organisationer.