RJ-bidrag regnar över lingvistiken!

Grattis Beáta Megyesi, Dag Lindeberg och Ljuba Veselinova på Institutionen för lingvistik, som har beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond.

Illustration av ämnet lingvistik med jordglob, böcker, träd och kommunicerande människor.
Tvärvetenskap är gemensam nämnare mellan de projekt vid Institutionen för lingvistik som fått stort stöd från Riksbankens jubileumsfond 2024. Illustrationen är en tolkning av lingvistik, gjord av ChatGPT:s DALL·E

Lingvistik – studiet av det mänskliga språket – är brännande aktuellt, under alla tider. Det vet vi, men det betonades ytterligare när RJ nyligen annonserade vilka projekt som fonden finansierar i 2024 års omgång. Tre framstående forskare på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, har fått sina ansökningar beviljade. Det tvärvetenskapliga perspektivet är en gemensam nämnare.

 

Ett ämne i tiden – mellan historia och framtid

Drygt 53 miljoner har gått till Beáta Megyesis RJ-program ”Ekon från det förflutna: Analys och dekryptering av historiska skrifter”. 

Professor Beáta Megyesi
Professor Beáta Megyesi. Foto: Ingmarie Andersson

Beáta är professor i datorlingvistik, och hennes projekt och forskning ligger mitt i skärningspunkten mellan det förflutna och framtiden. Med hjälp av AI, artificiell intelligens, vill hon möjliggöra ”kvantitativa studier inom humaniora och samhällsvetenskap”. 

– Jag är djupt tacksam för att Riksbankens Jubileumsfond har beviljat ett så stort stöd till vårt tvärvetenskapliga projekt för att analysera historiska texter med ovanliga eller okända skriftsystem, säger Beáta Megyesi.

Med stöd från RJ kan vi förena expertis inom arkeologi, historia, språk och AI 

Vikten av att arbeta öppet och tvärvetenskapligt är något som Beáta Megyesi omhuldar och återkommer till; för att vetenskapen ska komma vidare, är samarbete mellan olika forskningsfält nödvändigt. 

– Med stöd från RJ kan vi förena expertis inom arkeologi, historia, språk och AI – från språkteknologi till kryptologi – och inkludera forskare på olika karriärstadier, säger Beáta Megyesi. 

Stödet möjliggör långsiktig kunskapsutveckling inom dessa områden, menar hon, och, förhoppningsvis, även banbrytande forskningsresultat.

– Jag ser fram emot att leda ett mycket kompetent och engagerat team som står redo att sätta igång med arbetet, säger hon.

Bland många andra åtaganden ansvararar Beáta Megyesi för det internationella masterprogrammet i AI och språk, som hösten 2024 introducerades på Institutionen för lingvistik – och som har attraherat ett mycket stort antal studenter. 

Om Beáta Megyesis RJ-program ”Ekon från det förflutna: Analys och dekryptering av historiska skrifter”

Artikel och film om Beáta Megyesis forskning

 

 

Han lyfter äldre dövas teckenspråkskunskaper

Dag Lindeberg har beviljats 3 749 660 kronor för projektet ”Äldre döva och hörselskadades teckenspråkskunskaper i Sverige”. Medsökande är universitetslektorerna Ingela Holmström och Krister Schönström vid Institutionen för lingvistik.  

Dr Dag Lindeberg.
Dr Dag Lindeberg. Foto: Privat

Dag Lindeberg har en doktorsexamen från University of Texas at Austin, USA, och i samband med projektet kommer han att vara affilierad forskare på Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. 

I sitt kommande projekt undersöker Dag Lindeberg de språkliga och kognitiva förmågorna hos ett urval äldre döva i Sverige som använder svenskt teckenspråk (STS).

De äldres ofta otillräckliga exponering för språk i barndomen kan få negativa effekter på deras språkliga och kognitiva utveckling

De äldres ofta otillräckliga exponering för språk i barndomen kan få negativa effekter på deras språkliga och kognitiva utveckling, menar Dag Lindeberg. Men det saknas studier på konsekvenser av detta i ålderdomen – och det vill han ändra på genom sitt projekt. 

Han kommer i sina studier att använda flernivåmodeller som analyserar effekten av ålder på språkliga och kognitiva färdigheter, samtidigt som data kontrolleras för samvarians med andra faktorer. 

Dag Lindebergs ambition är att undersöka teckenspråksfärdigheter, spatial förmåga, och språkexponering hos såväl äldre som yngre vuxna teckenspråksanvändare – och resultaten kommer bland annat att ge nya insikter om kognitiva och språkliga åldrandemönster hos döva.

Vid Institutionen för lingvistik är Dag Lindeberg också verksam som vetenskaplig ledare för Svenskt teckenspråkslexikon.

Om Dag Lindebergs RJ-projekt ” Äldre döva och hörselskadades teckenspråkskunskaper i Sverige”

Om Svenskt teckenspråkslexikon 

 

 

Tvärvetenskap ska fånga negationer

Ljuba Veselinova är professor i allmän språkvetenskap vid Institutionen för lingvistik. Hon har fått 1 495 800 kronor i RJ-medel för projektet ”Understuderade aspekter av negation”. 

Professor Ljuba Veselinova.
Professor Ljuba Veselinova. Foto: Rickard Kilström

Projektstödet är en så kallad RJ-sabbatical, som ges för en utlandsvistelse, bland annat till professorer, ”i syfte att avsluta långt kommen forskning inom humaniora och samhällsvetenskap”. 

Att skapa en nekande sats med hjälp av negation – som i ”inte vara”, ”inte jobba”, ”inte klara” – är ett av få språkdrag som finns i alla världens språk. Ljuba Veselinovas RJ-medel ska gå till att studera negationer ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.  

Hon kommer att fokusera på två områden, dels negation av tillstånd i motsats till negation av händelser, dels hur olika språk uttrycker negation i ord. 

När det gäller lexikala uttryck för negation, finns ett begränsat antal kategorier som återspeglar grundläggande mänsklig erfarenhet, som i att inte veta, inte vilja, inte ha

Ljuba Veselinova har bedrivit omfattande forskning inom dessa områden, baserad på stora mängder tvärspråkliga data: ”Det verkar finnas en stark tendens i mänskliga språk att särskilja negation av tillgänglighet och negation av identitet”, menar hon. Och när det gäller lexikala uttryck för negation, finns ett begränsat antal kategorier som återspeglar grundläggande mänsklig erfarenhet, som i att inte veta, inte vilja, inte ha. 

Tvärvetenskap är förstås en förutsättning för språktypologi, ett ämne som eftersträvar att beskriva och förklara den språkliga variation som finns i världens språk: 

”För att producera rimliga klassifikationer och förklaringar är det extremt viktigt att samråda med specialister inom specifika språkfamiljer”, poängterar Ljuba Veselinova. Därför kommer hon i projektet att samarbeta med franska Laboratoire Dynamique du Langage, Université Lumière–Lyon 2. ”Denna institution är numera en av de mest aktiva forskningscentra i Europa vad gäller språkdokumentation, historisk lingvistik, typologi och neurolingvistik.”

Om Ljuba Veselinovas RJ-sabbatical ”Understuderade aspekter av negation”

Intervju med Ljuba Veselinova

Om Laboratoire Dynamique du Langage