Brendan Munhall Foto: Sören Andersson

Ett konkurrensutsatt utbildningssystem med aggressiv marknadsföring och över 200 skolor att välja mellan i Stockholmsområdet gör gymnasievalet till en tuff utmaning. Brendan Munhall disputerar den 27 mars med sin avhandling "Begränsade horisonter. En studie om nyanlända elevers gymnasieval". I studien har han intervjuat 22 nyanlända elever i årskurs 9.  

1. Kan du berätta mer om din studie?

Min forskning omfattar ett antal sammanhängande ämnen som rör gymnasievalet. I Stockholmsområdet finns hundratals olika program och gymnasier. Valet är utmanande nog, men försvåras av skolsystemets konkurrensutsatta karaktär. Gymnasieskolorna marknadsför sig aggressivt mot eleverna och ger information som är svår att jämföra och som är vinklad för att gynna skolornas egna rekrytering. Eleverna får ytterligare information av lärare, sina familjer och kamrater för att skapa en förståelse för valprocessen och bygga upp preferenser för gymnasieskolan. Detta stödsystem, liksom andra faktorer relaterade till elevernas bakgrund, har en djupgående effekt på hur de engagerar sig i processen att välja gymnasieskola.

Jag behandlar detta ämne genom att utforska erfarenheterna hos en särskild grupp elever, de som är nyanlända till Sverige. Dessa elever har varit i Sverige i mindre än fyra år och har rätt att gå i grund- och gymnasieskola. För dessa elever har deras nyliga ankomst till Sverige en betydande inverkan på hur de kan välja en gymnasieskola. I min avhandling sätter jag dessa nyanlända elevers erfarenheter i centrum för att bättre förstå deras behov och ge ett nytt perspektiv på det svenska utbildningssystemet som helhet.

2. Vad är det viktigaste du kommer fram till?

Det mest betydelsefulla resultatet var att en stor andel av gymnasieskolorna i Stockholm inte var tillgängliga för de nyanlända eleverna. De begränsades av hur utbildningssystemet är strukturerat för att integrera dem och även deras egna preferenser, formade av migranterfarenheten.

Marknadsföring av gymnasieskolor, i avsaknad av annan vägledning, hade en betydande inverkan på vilka gymnasieskolor de nyanlända eleverna strävade efter att gå till. Elevernas begränsade resurser och i vissa fall begränsade vägledning var en återspegling av deras senaste migration och en brist på erkännande av deras särskilda behov. Konsekvensen blir att nyanlända elevers utbildningsmöjligheter jämförelsevis är kraftigt försämrade. Ett uppmuntrande resultat identifierades dock också, som tyder på att lärare med tillräckliga resurser och utbildning kan ha en positiv effekt på hur nyanlända elever engagerar sig i gymnasievalet.

3. Varför är din forskning viktig?

Den är viktig av flera skäl. Nyanlända elevers röster är ofta ohörda och utan inflytande. Dessutom behandlas de ofta som en homogen grupp, trots olika utbildningsbakgrunder och skolbehov. Genom att uppmärksamma dessa elevers röster skapas förutsättningar för att deras behov ska kunna tillgodoses bättre. Resultaten i denna avhandling ger en möjlighet att ta itu med ojämlikheter för nyanlända elever samt att belysa mer allmänna egenskaper hos det svenska utbildningssystemet. Den utforskar skolsystemet som en viktig tjänst i vårt samhälle och visar att det marknadsanpassade skolvalssystemet i detta specifika fall kan skapa ojämlikhet snarare än att minska den.

4. Vad hoppas du att dina resultat ska användas till?

Denna forskning ligger i linje med det bredare ämnet utbildningsval och bygger på insikter från tidigare studier, som spänner över olika utbildningsnivåer och även internationella sammanhang. Mitt mål är att berika denna diskurs på samma sätt som befintlig forskning har bidragit till mitt arbete och hjälpa till att vidareutveckla området utbildningsval och relaterade ämnen.

Utanför den akademiska världen ser jag ett värde i denna forskning för att utbilda lärare att arbeta med nyanlända elever. Jag hoppas också att denna forskning kan informera allmänheten om hur skolsystemet fungerar, som ju är en del av många familjers liv.

Slutligen hoppas jag att denna avhandling kan vara en inspirationskälla för beslutsfattare och uppmuntra dem att reflektera djupt över det marknadsdrivna utbildningssystemets natur och bedriva en politik som främjar rättvisa i hela samhället.

5. Hur kom det sig att du blev intresserad av att forska om just gymnasievalet?

Mitt intresse för detta ämne motiverades av min bakgrund som grundskollärare. Jag har lärt mig vikten av att lyssna på eleverna och möta dem på deras utvecklingsnivå för att uppmuntra deras framgång i klassrummet. Jag tror att dessa lärdomar kan användas för att integrera nyanlända elever i samhället. Jag har också lärt mig vilka utmaningar det innebär att uppnå dessa mål på grund av de begränsade resurser som lärarrollen innebär i ett konkurrensutsatt utbildningssystem.

6. Vad händer härnäst för dig? Kommer du att fortsätta med ny forskning?

Härnäst kommer jag att vara föräldraledig! Jag har inte tillbringat så mycket tid med min dotter som jag skulle vilja och jag ser fram emot att dricka en massa latte och leka med henne under våren. Men ja, jag vill entusiastiskt fortsätta med forskningen. Jag gillade utmaningen i att utforska ett forskningsämne på djupet. Jag är mycket intresserad av de fenomen som diskuteras i denna avhandling och har redan ett antal idéer som går i andra riktningar. Jag har också uppskattat den samarbetsinriktade karaktären hos forskaryrket. För mig har de bästa idéerna och samarbetena kommit från informella diskussioner som har uppstått genom att vara en del av en akademisk institution. Om jag får möjlighet skulle jag gärna fortsätta med det som jag ser som början på en undersökning, inte slutet.