I Munhalls avhandling intervjuas 22 nyanlända elever i årskurs nio om sitt gymnasieval.

• Vilka alternativ var möjliga, vilka var önskvärda?
• Vilka skolor ville man gå i, vilka utbildningar ansågs lämpliga?
• Vem och vad påverkade dem mest under själva väljandet?

Gymnasievalet och de beslut unga måste ta är utmanande nog, men försvåras av skolsystemets konkurrensutsatta karaktär. Gymnasieskolorna marknadsför sig aggressivt mot eleverna och ger information som är svår att jämföra och som är vinklad för att gynna skolornas egna rekryteringsinsatser.

Eleverna får ytterligare information av lärare, sina familjer och kamrater för att kunna sätta sig in i valprocessen och kunna göra ett medvetet val. Detta stödsystem, liksom andra faktorer relaterade till elevernas bakgrund, har en djupgående effekt på hur och vilka möjligheter de har att engagera sig i sitt gymnasieval.

Resultat

Resultatet visar att en stor andel av gymnasieskolorna i Stockholm inte var tillgängliga för de nyanlända eleverna. De begränsades av hur utbildningssystemet är strukturerat för att integrera dem och deras egna preferenser som formas av migranterfarenheten.

Många av eleverna hade begränsat stöd från sin skola, familjer och kamrater vilket gjorde dem mottagliga för marknadsföring. I  avsaknad av annan vägledning, hade denna marknadsföring en betydande effekt på vilka gymnasieskolor de nyanlända eleverna strävade efter att gå till.

Konsekvensen blir att nyanlända elevers utbildningsmöjligheter jämförelsevis är kraftigt försämrade. Ett uppmuntrande resultat identifierades dock också, som tyder på att lärare med tillräckliga resurser och utbildning kan ha en positiv effekt på hur nyanlända elever engagerar sig i gymnasievalet.

Projekttitel: Begränsade horisonter: En studie om nyanlända elevers gymnasieval.