Vad är empatitrötthet? 

–Det krävs en hög grad av medkänsla för att vårda och hjälpa andra och saknar du nödvändiga stödstrukturer och möjlighet till återhämtning kan det kännas svårt att ge sin anhörige det bemötande som hen behöver. Som en slags psykologisk skyddsmekanism kan du då bli känslomässigt distanserad och få svårigheter att känna medkänsla och engagemang för den som du vårdar. Det är som att reserverna för medkänsla töms och inte kan återställas direkt. Då har du drabbats av empatitrötthet.

Hur upplevs empatitrötthet av den anhörige? 

–Anhöriga kan uppleva känslor av sorg, oro, tvivel och hopplöshet. Även att det är svårt att koppla bort rollen som anhörig och frigöra sig från vårdtagaren i sina tankar, vilket leder till ångest, depression och sömnsvårigheter. Det finns även beskrivningar av att uppleva att ha satt sitt eget liv på paus och en sorg över känslan av att ha förlorat sin anhörige till sjukdomen.

Vilka personer har störst risk att drabbas av empatitrötthet?

–I studier som gjorts visade det sig att vuxna barn, i synnerhet döttrar till sjuka föräldrar, generellt löper större risk att drabbas av empatitrötthet. De har rapporterat fler dagar med nedsatt mental hälsa i jämförelse med kvinnor som till exempel vårdar en partner.

Hur kan man motverka empatitrötthet?

–Det är viktigt att belysa att dessa reaktioner och känslor hos anhöriga är helt normala och att inte känna skam. Det kan vara tungt att vara anhörig till en person med demenssjukdom och man bör söka hjälp och avlastning i den mån det går. Framför allt är det viktigt att få en paus i vardagen och att inte skämmas för att ibland vilja ta lite avstånd från rollen som vårdare.

Kan du berätta lite om ditt forskningsprojekt?

–Jag undersöker upplevd hälsa, det vill säga fysiskt och psykiskt mående, hos anhöriga till personer med demenssjukdom. Mer specifikt vill jag söka kunskap om fenomenet empatitrötthet hos olika grupper av anhöriga, hur det yttrar sig i olika sjukdomsskeden och i relationen mellan den anhörige och personen med demenssjukdom. Jag vill även undersöka hur empatitrötthet kan förebyggas och hur anhörigas hälsa kan främjas.

Vad hoppas du att din forskning kan bidra till?

–Ökade kunskaper om anhörigas upplevelser av empatitrötthet kan ge ett kunskapstillskott som i förlängningen kan gagna personer med demenssjukdom och deras familjer. Min förhoppning är att studien långsiktigt ska kunna bidra till att öka förståelsen för anhörigas situation och behov och till bättre riktlinjer för vårdens och kommuners stöd för personer med demenssjukdom och deras familjer.

Hur ser forskningsläget ut generellt?

–Det behövs fler studier om empatitrötthet hos anhöriga och hur det kan förebyggas. Framför allt behövs det svenska studier. Att vårda en person med demenssjukdom kan innebära en risk för psykisk ohälsa hos den anhörige och det är därför viktigt utforska fenomenet mer för att kunna skapa bättre möjligheter att förebygga empatitrötthet och främja anhörigas hälsa. 

Är du anhörig och vill delta i en studie?

Just nu söker Nathalie Dewan deltagare till sitt forskningsprojekt om empatitrötthet. Är du närstående till någon med demenssjukdom och vill bidra till forskningen eller om du har frågor om projektet, ta kontakt med Nathalie.

 Nathalie Dewan

Länk till hennes forskningsprojekt:

Hälsa, medkänsla och empatitrötthet hos anhöriga till personer med demenssjukdom

Relaterad forskning vid institutionen

Att leva med demens: kommunikation, relationer och kognition