Charlotte Löthman
Doktorsavhandling, 2025
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science

I sin avhandling undersöker Charlotte Löthman hur integration manifesteras i förskolan samt vilka praktiker och förhållningssätt som stödjer eller hindrar integrationsprocessen.  Studien har genomförts i två faser och i den första undersöktes förskolepedagogers uppfattningar om att arbeta med föräldrar och barn med migrationsbakgrund. I den andra fasen utforskades integration baserat på observationer av nyanlända barns deltagande i undervisningsaktiviteter och fri lek.

Avhandlingens syfte och forskningsfrågor

Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om integration av nyanlända barn i den svenska förskolan genom att undersöka hur integration manifesteras samt vilka praktiker och förhållningssätt som stödjer eller hindrar integrationsprocessen. Avhandling undersöker hur förskolor hanterar nyanlända familjers första steg in i den svenska förskolan i en kontext där majoriteten av familjerna och pedagogerna har svensk bakgrund.

Studien utgår från följande forskningsfrågor:

1. How is integration manifested according to early childhood education and care (ECEC) practitioners’ accounts of working with migrant children and parents?
2. How, and through what practices, is migrant children’s participation, and thus their integration, facilitated or constrained?
3. What is the role of ECEC in societal integration?

Resultat

Resultatet visar att integration inte sker automatiskt utan kräver ett medvetet arbete. Det framkommer också att integration begränsas i såväl undervisningsaktiviteter som i kamratlek främst på grund av en otillräcklig uppmärksamhet på språkets roll. Ytterligare faktorer som begränsar integration är en stark betoning på barncentrerade aktiviteter som i praktiken blir en ”majoritetsbarn-centrerad” pedagogik.  I undervisningen som syftade till att vara språkutvecklande hade pedagogerna svårt att få med sig de barn som hade ett annat modersmål än svenska och i den fria leken hade de barnen svårt att ta plats och delta. 

Avhandlingens första fråga behandlar förskolepedagogers uppfattningar om att arbeta med barn och föräldrar med migrationsbakgrund. Den undersöktes genom intervjuer i fokusgrupper. Det framkommer att pedagogerna, efter att ha utmanat sig själva i vad som är norm i relation till såväl barn som vårdnadshavare, gick från en mer monologist till dialogiskt förhållningsätt. Det ledde till att de reflekterade och ibland omprövade egna ställningstagande men också till en fördjupad förståelse för andra och olika perspektiv. Sammantaget gynnade det dialogen med vårdnadshavarna. Ett mer dialogiskt förhållningsätt påverkade också deras relation till barnen och deras uppfattningar om hur verksamheten ska bedrivas. Pedagogerna omprövade mer eller mindre fasta idéer om hur en förskola ska vara, hur barn ska bemötas och undervisningen planeras. Det påverkade inkluderingen av de nyanlända barnen i verksamheten positivt. 

Den andra frågan undersöker möjligheter och hinder i integration i den praktiska verksamheten. Frågan har undersökts genom observationer av undervisningsaktiviteter och kamratlek. I resultatet framkommer att deltagandet skiljer sig åt mellan barn med migrations- respektive majoritetsbakgrund och att integrationen begränsas på grund av en otillräcklig uppmärksamhet på språkets roll. Det gäller både i kunskapsförmedling och i kamratlek. Som exempel lyfts hur lärarledd dialog i grupp kan exkludera barn med migrationsbakgrund om det saknas medvetenhet kring språkets funktion och hur det kan stöttas. De lärarledda aktiviteterna har stor potential att vara integrerande men det kräver kunskap och medvetenhet.  

Avhandlingens förslag efterlyser tydligare fokus på språkmedveten förskola

Den tredje frågan undersöker förskolans roll för integration. Charlotte Löthman placerar sin avhandling i en aktuell kontext och lyfter bland annat flera politiska regleringar och förslag som visar en övertro på att förskolan främjar en språkutveckling på svenska samt betonar vikten av att alla barn går i förskola, genom att kommunerna är ålagda att ha en uppsökande verksamhet. Här hänvisas exempelvis till förslag om en obligatorisk språkförskola.  

Avhandlingen visar att barn med migrationsbakgrund inte blir en del av, eller deltar i, förskolans verksamhet med samma förhållningssätt och praktiker som barn med majoritetsbakgrund. Hon menar därför att det politiska antagandet att integration sker naturligt genom att skriva in migrerade barn i förskolan är missvisande. Charlotte Löthman understryker i sin avhandling behovet av ett större politiskt erkännande av de krav som ställs på utbildningsinstitutioner för att aktivt underlätta integration. Om så inte sker menar hon att integrationsarbetet oproportionerligt faller på barnen själva.

Avhandlingen föreslår att förskolans integrationsarbete bör fokusera på utvecklingen av: 1) en dialogisk hållning, 2) språkmedvetenhet, och 3) en kritisk utvärdering av hur specifika pedagogiska och didaktiska tillvägagångssätt påverkar förutsättningarna för integration. Tillsammans syftar dessa ansträngningar till att uppnå målet att 4) organisera förskolans praktiker i linje med ett rättviseperspektiv, vilket innebär att anpassa etablerade praktiker i enlighet med migrerade familjers genuina behov och därigenom säkerställa att de har samma möjligheter i förskolan som familjer med majoritetsbakgrund.

Läs mer

Ta del av avhandlingen i sin helhet eller läs en intervju med Charlotte Löhtman:

The Swedish Preschool as an Integration Arena

Integration av nyanlända i förskolan kräver aktiva insatser (Skolporten.se)