David Sandberg: Ethnicity and Ethnic-Racial Identity during Adolescence. Intervention and Contexts
David Sandberg undersöker i sin doktorsavhandling ungdomars etniska identitetsutforskande, och hur de upplever att identitet berörs i olika sammanhang inom och utanför skolan. Med utgångspunkt bland annat i ungdomars deltagande i ett skolbaserat lektionsprogram, The Identity Project, utvärderas på vilka sätt programmet främjat ungdomarnas identitetsutveckling.
David Sandberg
Doktorsavhandling, 2025
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Avhandlingens syfte
Avhandlingens syfte är att undersöka ungdomars etniska identitetsutforskande. Den består av tre artiklar där de två första är baserade på en utvärdering av ett interventionsprogram, The Identity Project, som prövats på gymnasieskolor runt om i Sverige. The Identity Project är ett åtta veckor långt skolbaserat lektionsprogram i syfte att främja ungdomars utforskande av etniska identiteter, samtidigt som de får möjlighet att lära sig om stereotyper, kulturella traditioner och mycket mer. Förutom att utvärdera delar av interventionen undersöks i avhandlingen hur ungdomar själva upplever att etnicitet adresseras i tre olika kontexter av deras liv i Sverige: i skolan, i sociala medier och inom idrotten.
Bakgrund
The Identity Projekt bygger på tidigare forskning som pekat mot att elever som ges möjlighet att utforska sin etniska identitet ofta presterar lite bättre i skolan. De uppvisar dessutom mindre depressiva symtom och ångest. Under arbetet med The Identity Project får eleverna utforska sina etniska identiteter, individuellt och tillsammans med sina klasskamrater, och reflektera kring vad deras bakgrund betyder för just dem.
Avhandlingens tre delstudier
I delstudierna undersöks etnicitet och etnisk identitetsintervention på tre nivåer: på individuell nivå genom ungdomars personlighetsdrag, på mellangruppsnivå genom ungdomars attityder, och på kontextuell nivå genom hur etnicitet adresseras i olika delar av deras vardag.
Studie 1
Studien inkluderade 509 ungdomar, varav 51 procent hade migrationsbakgrund och 66 procent var flickor. Resultaten visade att personlighetsdraget extraversion, ett drag kopplat till socialisering och yttre belöningar, samt plasticitet, ett meta-drag kopplat till anpassningsförmåga och utforskande, hade en positiv inverkan på ungdomarnas utfall i interventionen. Studien visade samtidigt att effekten av personlighetsdraget vänlighet och meta-draget stabilitet skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Dessa resultat visar att individuella egenskaper, såsom personlighet, spelar en viktig roll i hur ungdomar tillgodogör sig identitetsrelaterade interventioner, vilket då också pekar mot att interventioner bör anpassas för att bättre gynna alla ungdomar, oavsett personlighetsprofiler. Genom att också tillgodose de introverta och mindre plastiska eleverna går det sannolikt att göra interventionerna mer inkluderande och således också mer effektiva.
Studie 2
Här användes samma deltagare och metod som i Studie 1, men istället undersöktes interventionens effekt på ungdomars attityder gentemot andra grupper och kulturell mångfald, samt huruvida dessa effekter varierade beroende av ungdomars migrationsbakgrund eller skolprogram. Resultaten visade att positiva attityder gentemot andra grupper och kulturell mångfald generellt var höga bland ungdomar i Sverige, och antingen förblev stabila eller minskade något, trots att det etniska identitetsutforskandet generellt ökade hos deltagarna. Dessa resultat utmanar antagandet att ett ökat etniskt identitetsutforskande hänger ihop med positiva förändringar i attityder mot andra grupper och pekar på vikten av att förstå kontextspecifika faktorer vid implementeringen av interventioner.
Studie 3
I Studie 3 användes fokusgrupper och tematisk analys för att utforska ungdomars erfarenheter av hur etnicitet behandlas i tre olika kontexter av deras liv: i skolan, på sociala medier och inom idrotten. Skolkontexten uppfattades som en central plats för att ta upp etnicitetsfrågor men präglades också av bland annat stereotypanvändning. Sociala medier beskrevs som en kontext där hatfulla budskap var vanliga, men också en plats där man kunde dela och ta del av positiva kulturella narrativ. Idrotten uppfattades ofta som en miljö där etnicitet inte spelar, eller borde spela, lika stor roll som i de andra kontexterna. Studien visar hur erfarenheter av stereotyper och rasism är vanliga i ungdomars vardag, men också att deras upplevelser av etnicitet varierar beroende på sammanhang. Detta pekar i sin tur på ett behov av ett mer nyanserat och genomtänkt sätt för vuxna att adressera etnicitet i ungdomars vardag.
Slutsatser
Tillsammans visar resultaten från forskningsprogrammet och avhandlingens tre studier på att ungdomar som deltog i Identity Project-interventionen utforskade och blev tryggare i sina etniska identiteter, men också på vikten av att anpassa och uppdatera liknande interventioner. Sådana anpassningar behöver utgå både från de specifika kontexter där interventionen implementeras samt ha ambitionen att nå och gynna alla ungdomar, oavsett deras personlighetstyper. Vidare visar avhandlingen på hur etnicitetsrelaterade frågor kan vara en källa till både positiva och negativa erfarenheter för ungdomar, samt hur etnicitet adresseras på olika sätt i olika kontexter av deras liv. Avhandlingen bidrar därigenom till förståelsen av hur etnicitet adresseras i dagens Sverige, samt med ny kunskap gällande både möjligheter och svårigheter i att intervenera i etnisk identitetsutveckling under ungdomsåren. Att ta del av ungdomars erfarenheter, men också ge dem utrymme att utforska och reflektera över sina etniska bakgrunder genom interventioner, är både ett viktigt och ett potentiellt kraftfullt sätt att påverka deras livsvillkor. Först när vi förstår ungdomars egna erfarenheter och hur vi väljer att intervenera i deras liv, kan vi på bästa sätt främja deras hälsa och psykologiska utveckling.
Läs mer
Läs mer om The Identity Project
Ethnicity and Ethnic-Racial Identity during Adolescence. ntervention and Contexts
Senast uppdaterad: 18 november 2025
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk