Artikel I, Individualising processes in adult education research: A literature review, är en litteraturöversikt som belyser individualiseringsprocesser inom vuxenutbildning, driven av de policykrav som betonar individanpassning inom svensk vuxenutbildning. Studien betraktar den svenska vuxenutbildningen som en del av en komplex struktur av nationella och internationella policys och praktiker. Genom att fokusera på internationell forskning strävar litteraturöversikten efter en bred förståelse av ämnet.

Syftet är att undersöka hur individualiseringsprocesser initieras och påverkar vuxenutbildningen i olika tider och sammanhang. Analysen görs med hjälp av CHAT-koncepten motiv och objekt. CHAT står för Cultural-Historical Activity Theory. Resultaten indikerar att individualiseringsprocesser i internationell forskning diskuteras kring tre huvudteman: deras roll i förhållandet mellan frigörelse och ansvarstagande, deras bidrag till att minska socialt utanförskap, och deras hantering av heterogeniteten i elevgrupperna.

Studien visar att individualiseringsprocesser relaterar till samhälleliga spänningar som uppstår på grund av dagens osäkerhet och risker, inklusive hyperkonkurrens och social utslagning. Inom den svenska kontexten indikerar resultaten att heterogena elevgrupper inom komvux ses som utmaningar som motiverar behovet av individualiserade lösningar för att möta en rad samhällsproblem.

Den genomgångna forskningen visar också på förändringar inom vuxenutbildningens praxis, inklusive nya undervisningsmetoder och ökad dialog mellan lärare och elever. Det betonas att ytterligare studier behövs för att förstå den komplexitet och mångfald som individualiseringsprocesser innebär, och för att ge fler insikter inom området.

Papadopoulos, D. (2023). Individualising processes in adult education research: A literature review. International Journal of Lifelong Education, 42(1), 8–21.

Artikel II, Individualising processes in the making: Policy complexities and tensions of municipal adult education in Swedish for immigrants, utforskar kraven att anpassa sfi-utbildningen efter elevers individuella behov och förutsättningar, samt hur kommuner strukturerar och reglerar sfi. Studien syftar till att analysera hur individualiseringsprocesser manifesteras både i nationella och lokala policydokument för sfi och i kommunernas praktik för att organisera utbildningen. Genom att tillämpa en teoretisk ram baserad på Cultural-Historical Activity Theory (CHAT) analyseras individualisering som ett "komplext begrepp", vilket betonar dess mångfacetterade och ibland motsägelsefulla innebörd.

Resultaten indikerar att individualiseringsprocesser härstammar från specifika samhälleliga behov och utmaningar, vilket uttrycks som spänningar både i policy och i kommunal praktik. Tre centrala områden framträder inom sfi: formandet av individuella elever, formandet av effektiv utbildning och formandet av ett sammanhållet samhälle. Dessa objektformuleringar genererar spänningar som driver individualiseringsprocesser och förändra sfi på olika sätt.

Studien visar specifikt att spänningar uppstår på grund av svårigheten att undervisa sfi-elever i grupp samt i ansträngningar att underlätta utbildningsvägar för elever med olika bakgrund och behov. Utbildningen begränsas av snäva organisatoriska ramar, vilket påverkar hur individuella insatser kan genomföras. Kommunerna engagerar sig i att balansera anpassning av sfi med effektivitet och optimal resursanvändning.

Den breda aktörssamverkan i sfi tyder på att utbildningen drivs av många olika motiv och framstår som fragmenterat och motsägelsefullt. Trots att det övergripande målet är att utbilda, anpassas utbildningen ibland till arbetsmarknadens behov, vilket kan vara i konflikt med andra mål. 

Studien betonar den komplexitet och mångfald som präglar individualiseringsprocesser inom och mellan olika verksamheter kopplade till sfi. Utmaningarna sträcker sig bortom klassrummets begränsningar och involverar en mängd olika aktörer, vilket stabiliserar och destabiliserar sfi på nya och ibland oväntade sätt.

Papadopoulos, D., Lumsden Wass, K., & Wärvik, G.-B. (2023). Individualising processes in the making: Policy complexities and tensions of municipal adult education in Swedish for immigrants. Scandinavian Journal of Educational Research, 1–14.

Artikel III, Challenges and opportunities in adapting ‘Swedish for immigrants’ (SFI) education to individual students’ needs: An examination of teachers’ work, granskar utmaningar och möjligheter för sfi-lärare när de strävar efter att anpassa undervisningen till varje elevs unika behov. Den utgår från att sfi-klassrummen ofta är heterogena och att lärare kan ha osäkra anställningsvillkor. Dessutom finns olika intressenter kopplade till SFI, vilket kan göra lärarnas arbete komplicerat.

Studien fokuserar på lärares kollektiva arbete och använder principer från Transformative Agency by Double Stimulation’ (TADS) för att undersöka hur lärare hanterar motivkonflikter. Motivkonflikter uppstår när traditionella undervisningsmetoder inte löser problemen, och för att lösa dem utvecklar lärare nya strategier. 

Analysen visar att kraven på sfi-lärare kommer från många olika håll, inklusive nationella och kommunala policystyrdokument, lokala upphandlingsprocesser och arbetsgivarförhållanden. Dessa krav kan vara motstridiga och skapa spänningar för lärarna.
Fyra huvudområden identifieras där motstridiga mål uppstår för lärare:

1. Standardisering kontra flexibilitet: Lärare förväntas både ha standardiserade riktlinjer och vara flexibla för att möta elevernas behov.
2. Kollektivt lärande kontra individuell anpassning: Lärare måste balansera mellan kollektivt lärande och individanpassning.
3. Mångfald av intressenter: Lärare möter förväntningar från olika aktörer, vilket kan göra deras arbete komplext.
4. Etiska och ideologiska utmaningar: Lärare kan ställas inför etiska dilemman på grund av elevernas mångfald och sina egna värderingar.

Slutligen betonar studien det komplexa och ibland motsägelsefulla i lärarnas arbete inom sfi, där de navigerar mellan olika krav och förväntningar från olika håll.

Deltstudiens resultat

Resultaten i artikeln visar att kravet på att anpassa utbildningen efter individuella elevers behov är en betydande del av lärares arbete och påverkar undervisningens pedagogiska ramar på olika sätt. En betydande spänning i lärarnas arbete identifieras, vilket tydligt visar på den motsägelsefulla kärnan i deras verksamhet, som både expanderar och stabiliserar.

Studien visar att lärarna sätter elevernas utbildning som sitt främsta mål, men de står också inför utmaningen att hantera krav från andra intressenter, särskilt arbetsförmedlingen, vilka kan vara motstridiga. Det sker delvis en överskridning mellan gränserna för de olika institutionerna, vilket öppnar upp för nya metoder och utmanar lärarnas förståelse av deras arbete.