Johanna Rylner Kjellgren
Doktorsavhandling, 2025
Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitet

Avhandlingen handlar om hur gymnasieelever gör när de skriver texter i svenska som andraspråk. I studien undersöks hur eleverna beskriver sina skrivpraktiker, och tre elevers skrivande studeras särskilt ingående. I avhandlingen ges rika beskrivningar av hur de tre eleverna använder olika resurser, såsom en dator, en källtext, handskrivna anteckningar eller ett specifikt språk, och den betydelse som resurserna får för elevernas skrivande.

Syfte och forskningsfrågor

Studiens syfte är att utveckla fördjupad förståelse av hur gymnasielever gör när de skriver texter i skolan, genom att utforska elevers resursanvändning under skrivaktiviteter i svenska som andraspråk.

Syftet uppnås med hjälp av tre forskningsfrågor:

1. Hur beskriver elever i svenska som andraspråk sina skrivpraktiker? 
2. Vilka resurser använder elever i svenska som andraspråk när de skriver texter? 
3. Hur använder eleverna resurserna?

Studien bidrar till forskningen om gymnasieelevers skrivande på svenska, och till forskningen om skrivande på det som brukar benämnas som ett andraspråk. Avhandlingen innehåller också didaktiska reflektioner om skrivpraktiker i skolämnet svenska som andraspråk. 

Metod

Studien inleds med en enkät som besvaras av 43 gymnasieelever som läser Svenska som andraspråk 1, i syfte att få en övergripande bild av flerspråkiga elever på tre skolor i en kommun och hur dessa elever uttrycker sig om sin språkanvändning. Enkäten ligger till grund för ett målstyrt urval till en efterföljande fallstudie.

I en fallstudie observeras tre flerspråkiga gymnasieelevers skrivande, med hjälp av digitala verktyg såsom skärmfilmning och videofilmning. Texterna de skriver i kurserna Svenska som andraspråk 2 och 3, samlas in och analyseras. Efter skrivaktiviteten intervjuas eleverna om sitt skrivande och om sina texter. Observation, insamling av texter och intervjuer sker för samtliga elever vid tre olika tillfällen med ca sex månaders mellanrum.

Resultat

Resultatet visar att eleverna använder och växlar mellan olika resurser på de sätt de föredrar beroende på situation, och personliga och unika mönster framträder. I avhandlingen kallas dessa mönster för transspråkliga skrivpraktiker. Studien illustrerar särskilt hur samma elevs transspråkliga skrivpraktiker varierar över tid, och hur eleverna skapar egna skrivrum för att möjliggöra de skrivpraktiker de föredrar. 

Så beskriver sva-eleverna sina skrivpraktiker

Enkätsvaren visar att majoriteten av eleverna angav att de använder flera språk regelbundet, men inte lika ofta när de skriver som när de talar. Eleverna angav att de skriver i flera olika sammanhang, främst i skolan och på sociala medier. I skolan skriver de olika texter och anteckningar, och många elever anger att skrivandet i skolan är utvecklande och roligt. De flesta upplever dessutom att de är bra eller mycket bra på att skriva i skolan, men inte lika många tycker att det är lätt. 

Läraren i svenska som andraspråk och kompisar är viktiga resurser anger en majoritet av eleverna, och ett fåtal tar även hjälp av modersmålslärare och studiehandledare. När eleverna skriver på svenska använder de både digitala och analoga resurser, exempelvis handskrivna anteckningar och Google översätt. De digitala resurserna dominerar, och Google översätt verkar ofta användas tillsammans med engelska. Engelska är det språk som flest elever anger att de använder som resurs när de skriver på svenska, trots att engelska för de flesta inte är ett språk som de lärt sig tidigt i livet eller studerat som modersmål. Några elever använder också andra språk som de samtidigt anger att de studerat som modersmål. 

Nästan en femtedel av eleverna som besvarade enkäten angav dock att de inte använder några andra språk än svenska när de skriver på svenska.

Fallstundierna – så använder eleverna olika resurser

Fallstudierna visade att eleverna använder många fler resurser än vad som efterfrågades i enkäten, och analysen resulterade i åtta olika kategorier av resurser. Eleverna använder för det första resurser som är nödvändiga för att skrivande ska kunna ske, i form av olika medier såsom penna och dator, och olika språk såsom engelska och tyska. Dessutom skapar eleverna skrivrum som utgörs av analoga och digitala skrivprocesser, både i skolan och utanför skolan. För det andra använder eleverna olika resurser för textinnehåll och textstruktur såsom källtexter, lärares anteckningar och modelltexter. Slutligen använder eleverna olika resurser för textarbete såsom olika markeringar och upprepade genomläsningar, för skrivarbete såsom att skriva ord på andra språk i sin text och tala för sig själva, och språkarbete såsom stavningshjälp och översättningsverktyg.

Den tredje forskningsfrågan handlade om hur eleverna använder resurserna. Forskningsfrågan besvarades med hjälp av fallstudiernas resultat som visade att det finns stor individuell variation. Dels handlar det om variation mellan eleverna, dels om olika situationer. Sammanfattningsvis visar dock studiens resultat att alla tre eleverna har sätt att använda olika resurser som de föredrar. Kim arbetar till exempel i högre grad med olika resurser innan hon skriver i själva texten, medan Binh nästan direkt arbetar i själva texten han skriver. De använder också exempelvis Google översätt på olika sätt, och översätter både enstaka ord och längre textstycken. Dessutom använder de olika språk för olika syften med översättningen. Binh använder exempelvis engelska mest för att kontrollera översättningen mellan somaliska och svenska.

Hur eleverna använder olika resurser skapar också olika skrivrum. Ayo och Kim använder både analoga och digitala resurser under alla skrivaktiviteter och rör sig mellan de olika skrivrummen, medan Binh i högre grad endast använder digitala resurser. Alla tre elevernas textkedjor innehåller översättning. Binhs textkedjor innehåller mer duplicering än Ayos och Kims, och duplicering av längre textstycken. Översättningarna och dupliceringarna bearbetas dock alltid med hjälp av andra transformationer och dessa skapar variation i elevernas texter men i olika utsträckning för de olika eleverna. Alla de tre eleverna uttrycker en saknad när de talar om att de använder mer svenska i skolarbetet, eftersom det också verkar innebära mindre användning av andra språk än svenska. Analyserna av textsamspel visade att hur eleverna använder olika textresurser också beror på tillgängligheten till exempelvis översättningsverktyg. För Ayo sker exempelvis översättning ofta senare i textkedjan när tillgängligheten på översättningsverktyg är begränsad.

Sammanfattningsvis visar studien en variation mellan olika elevers transspråkliga skrivpraktiker, vilket talar för att praktikerna är personliga och kanske också unika. Undervisningens utformning påverkar visserligen elevernas val av resurser, men samtidigt verkar det finnas mönster i sättet att använda resurser som varje elev föredrar. 

Implikationer för lärare som undervisar i svenska som andraspråk

Johanna Rylner Kjellgren svarar på frågan: Vilka implikationer har din forskning för lärare som undervisar i svenska som andraspråk?

Avhandlingen pekar till exempel på vikten av skrivrum som präglas av kreativitet, trygghet, lugn och ro där eleverna kan använda de resurser de föredrar och därmed prestera på det sätt de önskar. 

Den pekar också på vikten av att lärare känner till elevers användning av olika resurser för att mer explicit erbjuda eleverna olika resurser i undervisningen, såsom källtexter på andra språk än svenska eller olika översättningsverktyg. 

Dessutom verkar användningen av översättning och översättningsverktyg ha betydelse för själva meningsskapandet i skrivandet, och inte bara för att hitta rätt ord eller uttryck. Det får betydelse i situationer när eleven inte har tillgång till de resurser de föredrar, exempelvis i provsituationer.

Läs mer

Skrivande som resurser i samspel: Dialogistiska och socio-materiella perspektiv på transspråkliga skrivpraktiker i svenska som andraspråk