Mikael Olofsson
Magisteruppsats
Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
 

Studiens resultat

I sin studie undersöker Mikael Olofsson vad som kännetecknar texter skrivna av nyanlända ungdomar inom språkintroduktion i relation till Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska.

Utgångspunkten för textanalysen är elevernas skrivande i två genrer: återgivande och argumenterande. I dessa undersöks grundläggande grammatisk språkbehärskning, utifrån processbarhetsteorin, och graden av skriftspråklighet i form av utbyggda nominalfraser och nominaliseringar. Resultaten av denna analys har därefter ställts i relation till beskrivningarna av skrivutveckling i Bygga svenska.

Generellt visar resultaten en stor spridning i elevernas nivå i skrivutveckling, där vissa drag är mer framträdande än andra. Framför allt är förekomsten av nominaliseringar i elevernas argumenterande texter något som är utmärkande: hög användning av nominaliseringar sammanfaller med högre steg i Bygga svenska.

Vidare tyder resultaten på att en skrivundervisning med relevant stöttning ger nyanlända elever möjlighet att skriva i en avancerad genre, trots att de befinner sig i en tidig fas av skrivutvecklingen. Här kan Bygga svenska, med sitt formativa syfte, fylla en viktig funktion för lärare och elever i andraspråksundervisningen.

Studien besvarar de tre forskningsfrågorna:

1. Vad utmärker texter skrivna av elever på språkintroduktion, avseende aspekterna grundläggande grammatisk språkbehärskning samt graden av skriftspråklighet?
2. Hur skiljer sig elevernas språkanvändning åt avseende dessa aspekter beroende av genre? 
3. Hur överensstämmer den grammatiska språkbehärskningen och graden av skriftspråklighet i relation till övriga kännetecken på skrivutveckling, så som de beskrivs i Bygga svenska?

NC har samtalat med Mikael om studien

Mikael har undersökt nyanlända ungdomars skrivande på språkintroduktion. Eleverna har skrivit i två genrer – argumenterande och återgivande – och i dessa undersöks dels elevernas grundläggande grammatiska behärskning, dels två skriftspråkstypiska drag: utbyggda nominalfraser och nominaliseringar. Analysresultaten jämförs sedan med beskrivningarna av språkutveckling i bedömningsstödet Bygga svenska. 

Varifrån fick du din idé till studien?

Foto: Rickard Kilström

– Jag har i flera år undervisat i svenska som andraspråk på språkintroduktion. Successivt använde jag mig alltmer av Bygga svenska i min planering och bedömning. Jag hade då noterat vissa utmärkande drag i elevernas texter, och studien blev en möjlighet att på ett mer systematiskt och fördjupat sätt undersöka dessa. 

– Men sedan har jag också arbetat med bedömning i andra utbildningssammanhang, inte minst bedömning av skrivande, så jag såg studien även som en möjlighet att förankra mina kunskaper och erfarenheter i ett mer teoretiskt sammanhang.  

Kan du beskriva kortfattat vad du har funnit utifrån dina forskningsfrågor?

– Först ska sägas att variationen mellan eleverna är stor, vilket ju är utmärkande för språkintroduktion, där eleverna av förklarliga skäl kommit olika långt i sin språkutveckling i svenska, inte minst beroende av deras tidigare läs- och skriverfarenheter på modersmålet. Jag har undersökt elevernas skrivande i två genrer, återgivande och argumenterande, och ett övergripande resultat är att eleverna generellt har en grundläggande grammatisk språkbehärskning i den mening att de till exempel använder kongruensböjning och inversion i huvudsats, om än med varierad säkerhet. De klarar även av att bygga ut nominalfraser. Det som däremot skiljer eleverna åt är användningen av nominaliseringar. Det visade sig i deras argumenterande texter, där förekomsten av nominaliseringar varierade i hög grad. 

– Jag valde sedan ut de elever som hade lägst respektive högst andel nominaliseringar i sina argumenterande texter, och bedömde deras texter utifrån beskrivningarna i Bygga svenska. Det visade sig att det fanns ett tydligt samband mellan användningen av nominaliseringar och nivå i skrivutveckling generellt så som den beskrivs i Bygga svenska: elever med hög andel nominaliseringar låg på högre steg i Bygga svenska.  

Stöttningen är viktig för elevernas skrivande

– Ett annat resultat var hur viktig stöttningen är för elevernas möjligheter till skrivande. I arbetet med den återgivande texten Mitt första möte med Sverige, som eleverna skrev tidigt på läsåret, fick eleverna en modelltext att utgå från, vilket gav dem fraser och andra formuleringar som de kunde låna eller omformulera i sina egna texter. I den argumenterande texten arbetade sva-läraren till stora delar utifrån den genrepedagogiska cirkelmodellen, vilket gjorde det möjligt även för elever på lägre nivå att skriva om ett komplext ämne, nämligen hållbarhet, i en avancerad genre som den argumenterande. Där gav lärarens undervisning eleverna framför allt en struktur att utgå från i sitt eget skrivande.

– Just tillgång till stöttning är ju också utmärkande för bedömning utifrån Bygga svenska, där det ses som en förutsättning för att eleverna ska kunna arbeta med avancerade, åldersadekvata skrivuppgifter och utvecklas i sitt skrivande, poängterar Mikael.

Vem tycker du ska läsa din magisteruppsats?

– Studien kan vara intressant för sva-lärare som undervisar nyanlända ungdomar på högstadiet, språkintroduktion och gymnasiet. Även om resultaten inte är uppseendeväckande, blir det tydligt hur vissa språkliga drag är kopplade till genre, såsom nominaliseringar som ju är nödvändiga i ett mer diskursivt skrivande.

Är det något särskilt du vill lyfta i sammanhanget?

– Den nordamerikanska skrivforskaren Mary Schleppegrell beskriver den argumenterande genren som en “key gatekeeping genre”, dvs. en genre som är avgörande för när eleverna går från en nivå till nästa i skolans skrivande. Därför behöver vi lärare låta eleverna skriva i avancerade genrer och om ett komplext ämnesinnehåll även när eleverna befinner sig i ett tidigt skede av språkutvecklingen, vilket ju är fallet med elever på språkintroduktion. Med rätt stöttning kan eleverna lyckas med detta, även om texterna såklart fortfarande innehåller en rad andraspråksdrag. Men innehållet och budskapet kan gå fram ändå, och eleverna får erfara att de kan använda svenska för att föra avancerade resonemang.

– Vad gäller bedömning utifrån Bygga svenska är det viktigt att påpeka att vi behöver utgå från elevens samlade skriftliga produktion och att denna representeras av olika genrer. Det är nödvändigt för att kunna bedöma huruvida eleven uppnått alla aspekter av ett steg, eftersom vissa av beskrivningarna i Bygga svenska är så starkt kopplade till genre. 

Är det något du vill tillägga? 

– Ja, att språkutveckling inte är en linjär process så när det gäller Bygga svenska befinner sig eleven på flera steg samtidigt. Vissa andraspråksdrag är seglivade och förekommer jämte korrekta former även hos avancerade elever. Bedömningen handlar därför inte om att ”klara av” ett steg, utan mer om att ge en så nyanserad bild av elevens språkutveckling som möjligt: ”Det här visar du att du klarar nu, och det här behöver du utveckla.”

Läs uppsatsen

Nyanlända ungdomars skrivutveckling i svenska som andraspråk – en undersökning i relation till bedömningsstödet Bygga svenska