Sonia Blomquist
Doktorsavhandling, 2024
Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet

Avhandlingens ramar

Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om vilka meningserbjudanden undervisningen i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan ger andraspråkselever att utveckla kunskaper om metaforiskt språk. Tidigare forskning visar att ord som har överförd betydelse kan vara svåra för personer som talar ett andraspråk, men det saknas forskning om undervisning kring metaforiska ord och uttryck i förhållande till ämnet svenska som andraspråk.
För att uppnå syftet har följande forskningsfrågor formulerats och besvarats i varsin delstudie:

1. Vilka meningserbjudanden om metaforiskt språk som kunskapsinnehåll i undervisningen kan analytiskt urskiljas i styrdokumenten i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan? (delstudie I)
2. Vilka meningserbjudanden om metaforiskt språk som kunskapsinnehåll i undervisningen kan analytiskt urskiljas i lärares uttalanden om sin undervisning i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan? (delstudie II)
3. Vilka meningserbjudanden om metaforiskt språk som kunskapsinnehåll i undervisningen kan analytiskt urskiljas i läroböcker för kurserna svenska som andraspråk 1, 2 och 3 i gymnasieskolan? (delstudie III)

För att besvara forskningsfrågorna analyserade Sonia ämnesplanen för svenska som andraspråk tillsammans med kommentarmaterialet sva-ämnet i läroplanen Gy11, intervjuade nio legitimerade och aktiva lärare i svenska som andraspråk och analyserade sju läroböcker avsedda för ämnets tre kurser. Databearbetningen av de tre delstudierna har genomförts med hjälp av olika kvalitativa analysmetoder. 

Resultat

Metaforiskt språk nämns inte i de undersökta styrdokumenten för ämnet svenska som andraspråk, förutom att termen idiom nämns i ämnesplanens beskrivning av betygskriterierna för betyg A i kurs 3 i gymnasiet. Eftersom metaforiskt språk är en del av språkets ordförråd undersöktes formuleringar i styrdokumenten som kan relateras till ordförråd och ordförståelse. Dessa utgör i sammanhanget exempel på innehåll som kan inrymma meningserbjudanden om metaforiskt språk. Ordförrådet nämns 16 gånger i ämnesplanen för svenska som andraspråk på gymnasiet – vilket skulle kunna ge metaforiskt språk en given plats i sva-undervisningen, även om det inte nämns explicit.

Lärarna nämner själva att de främst arbetar med metaforer när det handlar om att öva retorik och argumentation inför det nationella provet och när det gäller litteraturanalys. Det kommer till exempel sällan upp i jämförelser mellan svenskan och andra språk eleven kan, trots att Sonia lyfter fram det som ett passande innehåll när det kommer till dessa delar.

Resultatet av läroboksanalysen visar att meningserbjudanden om metaforiskt språk ges ett mycket begränsat utrymme i huvuddelen av de undersökta läroböckerna. Resultatet visar vidare att det är stora skillnader mellan hur de olika seriernas läroböcker presenterar och definierar metaforiskt språk. I nästan alla läroböcker, med undantag av Språkporten SVA 1 2 3 (Åström, 2018) och Svenska som andraspråk 1 (Åkerberg & Norefalk, 2021), tas metaforiskt språk främst upp i samband med skönlitteratur och argumentation och förekommer ofta i avsnitt som behandlar stilfigurer och stilmedel. Som nämnts ovan tar Språkporten SVA 1 2 3 upp metaforer i alla kapitel utom ett och i Svenska som andraspråk 1 förekommer en beskrivning av metaforiska uttryck i ett kapitel om språklig variation.

Läs mer

Läs en intervju med Sonia Blomquist på Skolporten.se:

Metaforiskt språk får lite utrymme i sva-undervisningen

Läs avhandlingen:

Meningserbjudanden om metaforiskt språk i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan