Ylva Novosel: Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola

De förväntningar som möter barn i förskolan, den didaktiska situationen och den fysiska miljön sätter ramarna för barnens kommunikativa utrymme. En större öppenhet för transspråkande och multimodal kommunikation skulle gynna förskolebarns kommunikation, språkutveckling och flerspråkiga identitet, visar en avhandling från Stockholms universitet.

Ylva Novosel
Doktorsavhandling 2024
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

I avhandlingen undersöker Ylva Novosel dels hur barn i förskolan transspråkar, dels vilka villkor som uppmuntrar eller hindrar transspråkande. Novosel beskriver transspråkande som ett dynamiskt sätt att kommunicera och skapa mening genom flera verbala språk och andra modaliteter.

 

Syfte och metod

Studien syftar också till att undersöka balansen mellan två centrala mål i förskolan. Det ena målet är att förskolebarn ska uppnå en tillräcklig språknivå i svenska innan de börjar lågstadiet, det andra målet är att inkludera barnens modersmål och kulturella praktiker för att utveckla flerspråkig och multikulturell identitet. I en etnografisk studie med observationer, fältanteckningar och inspelade filmer undersöker Novosel barnens multimodala och flerspråkiga kommunikationssätt. Studien genomfördes i en så kallad supermångfaldig förskola där ca 90 procent av barnen var flerspråkiga.

 

Resultat

Resultaten visar att barnen använder alla sina multimodala och flerspråkiga resurser för att visa sin kunskap, inkludera och exkludera andra, skapa mening och förmedla sin förståelse till andra. Barnen transspråkar främst under lek när de tillsammans skapar ”ett tredje rum” som knyter samman hem och förskola. Barnen leker med ord och skapar tillsammans nya språkliga uttryck då de tar in varandras sätt att kommunicera. De använder fysiska föremål, kroppsspråk, ljud och estetiska uttryck för att leka och skapa mening. Pedagogernas förhållningssätt avgör hur barnens kommunikation bekräftas och uppmuntras. I avhandlingen framkommer att det finns en stor öppenhet för yngre barn att utrycka sig kroppsligt och estetiskt, medan äldre barn förväntas uttrycka sig mer verbalt på svenska.  

Novosel drar slutsatsen att sådana felaktiga förväntningar hindrar integration och identitetsutveckling. Ett annat hinder som avhandlingen pekar på är en enspråkig norm som lägger tonvikt på majoritetsspråket. Novosel menar att fokus istället bör vara på att bekräfta barnens kommunikation, oavsett språk och andra uttryckssätt. Avhandlingen pekar på att när transspråkande uppmuntras, kan det gynna identitetsutveckling genom att bekräfta det som barnen kan och gör sedan tidigare.
 

 

Läs mer

Läs avhandlingen i sin helhet: 

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola: En konstruktivistisk grundad teori 

Läs en intervju med Ylva Novosel

På denna sida

mainArticlePageLayout

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}