Från kontrollfrågor till samtal – Ari om vägen till läsengagemang och breddad språkutveckling
När Ari Keränen började läsa skönlitterära böcker med sina elever hände något oväntat. Klassrummet fylldes av frågor, diskussioner och engagemang. ”Det öppnade upp hjärnan och hjärtat”, säger han. Nu är han övertygad om att skönlitteratur är nyckeln till språkutveckling i svenska som andraspråk. Inspiration och stöd får han från en kurs i litteraturdidaktik.
– När jag började läsa böcker med mina elever så märkte jag helt plötsligt hur något förändrades. Eleverna började ställa fler frågor, diskutera och problematisera. Jag såg att en språklig process sattes i gång. De ville uttrycka sig, även om de inte alltid hade orden. Litteraturen berörde deras känslor vilket öppnade upp för språkutveckling. De ville verkligen förstå, berätta och förklara det som böckerna slog an hos dem. Klassrummet bubblade av engagemang och läsningen lät oss växa som människor tillsammans.
Ari Keränen är lärare i svenska som andraspråk och undervisar på en kombinationsutsutbildning för blivande undersköterskor på Vuxenutbildningen C3L i Tyresö. Eleverna läser svenska som andraspråk grund eller svenska som andraspråk 1, kombinerat med en yrkesutbildning.
– På kombinationsutbildningar är det vanligt att svenskundervisningen färgas av yrkesämnet, vilket är bra på ett sätt, men språket blir också begränsat när det blir så yrkesinriktat. Dessutom väcker inte faktatexterna samma typ av läsengagemang och samtal som de skönlitterära texterna. Vi läser också skönlitteratur kopplat till yrket som till exempel "Omsorgen" av Susanna Alakoski, en jättefin novell om en som jobbar inom LSS-boende. Men samtalen kring de texterna blir lätt yrkesinriktade, vilket inte riktigt öppnar upp hjärnan och hjärtat på samma sätt som andra textval, förklarar Ari.
”Jag ska erkänna att jag gick i fällan”
Eleverna Ari undervisar nu läser väldigt mycket facklitteratur och uttryckte att de inte ville läsa mer på svenskan. De ville helst ha undervisning i grammatik.
– Jag ska erkänna att jag gick i fällan, säger Ari och ler. Jag nöjde mig med att läsa korta utdrag, artiklar och reportage med dem. Men jag upptäckte snart att det inte blev samma sak. De kortare texterna lyckades inte fånga dem och språket stretchades inte på samma sätt som när vi kunde återvända till en historia, lära känna karaktärerna och utvecklas med dem.
– Textvalet är viktigt, poängterar Ari. Jag vill hitta texter där eleverna kan spegla sig, och där deras kultur och erfarenheter finns representerade. Samtidigt vill jag att litteraturen ska kunna vara fönster till nya positiva upplevelser. Mina elever vill gärna läsa roliga böcker. Tyvärr är det många böcker som handlar om krig, flykt, svält och annat elände, något som många av mina elever har varit med om och nu vill lägga bakom sig.
”Den roligaste kurs jag har läst!”
Ari läser kursen Litteraturdidaktik för gymnasielärare i svenska som andraspråk, vid Stockholms universitet. Det är en uppdragsutbildning för ämneslärare i svenska som andraspråk på gymnasial nivå. Kursen, som är ett samarbete mellan Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Institutionen för ämnesdidaktik, ges på uppdrag av Skolverket i och med att skönlitteraturen från och med Gy25 får en mer framskriven roll i sva-ämnet.
– Det är den roligaste kurs jag har läst, utbrister Ari! Den är så hands on. Vi får prova saker tillsammans som vi sedan kan göra med eleverna i klassrummet. Kursen kan därför vara en bra ingång även för de lärare som kanske inte är läsare själva, eller känner sig bekväma med att undervisa om och med skönlitteratur.
"Nu vågar jag läsa dikter med eleverna"
Kursen har fått Ari att tänka om när det gäller poesi i undervisningen.
– Jag har alltid varit lite rädd för dikter och när jag tidigare har provat att ta upp det med eleverna så har jag känt att de också varit aviga till att jobba med poesi. Både jag och eleverna har tyckt att det är något svårt och läskigt, som vi inte riktigt förstått oss på. Men nu har vi fått prova olika sätt att arbeta med poesi under kursen, och idag känner jag tvärtom, att det kan vara en möjlighet att det är lite svårbegripligt. Det kan öppna för att andra elever tar utrymme i klassrummet, och vi kan utforska dikterna tillsammans. Jag tror att min nya inställning kommer att smitta av sig på eleverna. Jag tror faktiskt att det kan ha varit min osäkerhet som påverkade dem negativt tidigare. Därför är det så värdefullt att få ha provat på olika saker tillsammans under kursen, och inte bara prata om saker på ett teoretiskt plan.
– En annan sak jag tar med mig från kursen är att jag tidigare har jobbat alldeles för lite med samtal kring skönlitteraturen. Det finns en sådan potential i de samtalen! Vi har fått prova Chambers modell för boksamtal, Jag undrar… (Tell me…), och jag inser att jag tidigare bara skrapat på ytan när jag använt den metoden. Det ger så mycket mer när man följer modellen, söker mönster och sedan fortsätter med specialfrågorna.
”Jag vill att förståelsen, och läsupplevelsen är i centrum, inte ordkunskapen”
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska utgå ifrån ett andraspråksperspektiv. Det gäller även de delar kring skönlitteratur som är mer framskrivna i och med Gy25.
– När jag tänker på hur undervisning med och om skönlitteratur kan skilja sig åt mellan svenskämnena tänker jag först och främst på att klivet in i föreställningsvärldarna kan vara svårare att ta för elever med svenska som andraspråk i och med att det ofta är så många ord, och till viss del även referensramar, som de inte är bekanta med. Där behöver undervisningen möta upp. Jag säger hela tiden till mina elever att de inte ska fastna vid enstaka ord, utan fortsätta läsa och se om de kan förstå ändå, säger Ari och fortsätter:
– Jag vill att förståelsen, och läsupplevelsen är i centrum, inte ordkunskapen. Det är ännu en fälla jag har gått i tidigare – jag har argumenterat för eleverna att det är bra att läsa för att man utvecklar sitt språk då, till exempel genom att slå upp nya ord. Men från kursen har jag med mig att man ska läsa för att lusten finns där. Det behöver inte vara nyttigt, utan läsningen kan vara en särskild positiv drivkraft. Tidigare jobbade jag alldeles för mycket med kontrollfrågor, läsförståelsefrågor, vilket gjorde läsningen mekanisk. Med kursen har jag fått redskap för både läsengagemang och språkutveckling!
Fakta om kursen:
- Litteraturdidaktik för gymnasielärare i svenska som andraspråk
- 7,5 hp, kvartsfart, distans med digitala träffar
- Anmälan för våren 26 är öppen till 8 februari
- Huvudman kan söka statsbidrag för lärare som deltar
Inte tid att läsa en hel kurs? Anmäl dig till någon av våra konferensdagar kring skönlitteratur i andraspråksundervisningen i stället!
Senast uppdaterad: 26 november 2025
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk