Sammantaget välkomnar NC många av de förslag som läggs fram i betänkandet På språklig grund (SOU 2025:9). Vi ser mycket positivt på att Skolverket får i uppdrag att utveckla och stärka ämnet svenska som andraspråk (sva).

Vi vill å det starkaste betona att ytterligare åtgärder behövs för att de förändringar som föreslås ska ge effekt. Stödet till skolor gällande svenska som andraspråk behöver stärkas och det behövs en rejäl satsning på att utbilda fler lärare i ämnet svenska som andraspråk i grundskolan.

Här nedan utvecklar vi vårt resonemang kring några av förslagen i betänkandet På språklig grund som rör ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. När det gäller förslag som rör sfi och gymnasiet instämmer NC i betänkandets förslag och kommenterar därför inte dessa ytterligare.

Bra med ökad tydlighet, men två kursplaner kan skapa nya problem

I betänkandet föreslås en särskild kursplan för grundläggande svenska som andraspråk som ska ingå i ämnet svenska som andraspråk och komplettera den nuvarande kursplanen i svenska som andraspråk. Den nya kursplanen ska användas i grundskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram. Ämnet svenska som andraspråk föreslås således få två separata kursplaner, nämligen grundläggande svenska som andraspråk och svenska som andraspråk. I betänkandet motiveras förslaget med två separata kursplaner med att olika kursplaner ger ökad tydlighet för såväl elever som lärare och rektorer.

Inledningsvis vill vi påpeka att vi anser att benämningen grundläggande svenska som andraspråk som används i betänkandet är problematisk, med tanke på att termen grundläggande redan används inom kommunal vuxenutbildning och motsvarar utbildning på grundskolenivå. NC förslår därför att benämningen svenska som andraspråk för nybörjare används.

Svenska för nybörjare bör integreras i den befintliga kursplanen i sva

NC välkomnar att det tydliggörs att och hur ämnet svenska som andraspråk också omfattar elever som är nybörjare i svenska. Idag saknas denna tydlighet och dessa elevers behov riskerar att osynliggöras när lärare och rektorer lämnas ensamma i att utforma undervisningens innehåll. Vi menar dock att det inte bör tas fram ytterligare en kursplan inom ämnet svenska som andraspråk.

Vi menar istället att de behov som skolor, rektorer och lärare idag har, bättre kan mötas genom att de delar som rör syfte, undervisningsinnehåll och bedömningskriterier i det vi anser bör kallas svenska som andraspråk för nybörjare integreras i den befintliga kursplanen i svenska som andraspråk. I och med att den befintliga kursplanen i svenska som andraspråk är stadieindelad, kan en nybörjardel läggas till i kursplanens skrivningar för de respektive stadierna (se figur 1).

Figur 1. Förslag på integrering av nybörjarundervisning i den befintliga kursplanen i svenska som andraspråk

Ålders- och stadieanpassat innehåll och bedömningskriterier

I dag är aspekter som bör ingå i en nybörjarundervisning utspridda i det centrala innehållet i den befintliga kursplanen. Genom att koncentrera innehåll som behöver ingå i en nybörjarundervisning i svenska som andraspråk, blir det tydligare vad som skiljer nybörjarundervisningen från den fortsatta undervisningen i svenska som andraspråk. En struktur med ålders- och stadieanpassat innehåll skulle dessutom tydliggöra att nybörjarundervisningen behöver formas både utifrån vad andraspråksinlärning innebär i olika åldrar och de språkliga krav som ställs i skolans olika stadier.

Vi menar också att en sådan struktur underlättar en sömlös övergång mellan nybörjarundervisning och fortsatt undervisning i ämnet, då det inte är vattentäta skott mellan nybörjarundervisningens innehåll och det fortsatta innehållet i kursplanen.

Om nybörjardelen får stadieanpassade bedömningskriterier kan bedömning ske i relation till det undervisningsinnehåll som behandlats, på samma vis som bedömning idag sker i årskurs 1-3, där betyg inte sätts. Det skulle innebära att betyg inte sätts för en elev som får nybörjarundervisning i svenska som andraspråk. Däremot bedöms eleven mot uppsatta stadieindelade bedömningskriterier.

Ändamålsenligt stöd för lärare som möter behoven

Genom stadievis integrerade delar om nybörjarundervisning i svenska som andraspråk kan lärare få adekvat stöd i att forma en funktionell och åldersadekvat undervisning för elever som är nybörjare i svenska språket, samtidigt som undervisningen inte betraktas som något isolerat från den fortsatta undervisningen i ämnet. En funktionell undervisning har i detta sammanhang ett tydligt kommunikativt syfte och tar hänsyn till att eleverna har med sig kompetens, färdigheter och erfarenheter i och av flera språk och att eleverna ska använda språk för att tänka och lära.

Förslagsvis kompletteras delarna om nybörjarundervisning i kursplanen med ett stöd- och/eller kommentarmaterial som närmare beskriver nybörjarundervisning i svenska som andraspråk relaterat till vad andraspråksinlärning innebär för olika åldrar och skolår. Därtill behöver det tydligt framgå hur elevernas tidigare skolbakgrund och språk-, läs- och skrivförmåga i andra språk utgör en utgångspunkt i undervisningen. En sådant komplement till kursplanen i svenska som andraspråk skulle vara ett efterfrågat stöd.

NC vill också betona att vikten av att nybörjarundervisning kräver utökad undervisningstid. Därtill menar vi att rätten till nybörjarundervisning bör regleras i skollagen.

Här nedan diskuterar vi de risker som vi på NC ser med att göra ytterligare en kursplan inom ämnet svenska som andraspråk.

Risker med två kursplaner i sva-ämnet

Även om en egen kursplan för nybörjare tydliggör dessa elevers rätt till en undervisning som möter deras behov, så menar NC att det finns flera utmaningar med ytterligare en kursplan. Antalet elever som är i behov av nybörjarundervisning i svenska som andraspråk är idag relativt få och i många kommuner är det en begränsad del elever som är i behov av nybörjarundervisning. Samtidigt är tillgången till behöriga lärare i svenska som andraspråk låg i grundskolan, i synnerhet i låg- och mellanstadiet, och de ekonomiska resurserna för rektor att organisera undervisningen efter elevers olika behov är ofta otillräckliga.

Nybörjarundervisning i separat undervisningsgrupp kan vara en viktig förutsättning för att elever ska få den undervisning de behöver och har rätt till, men då krävs att undervisningen sker i grupper där eleverna har liknande förutsättningar och behov. NC ser dock en risk att rektorer eller huvudmän, i syfte att erbjuda undervisning enligt den föreslagna åldersoberoende kursplanen i grundläggande svenska och samtidigt vara resurseffektiva, skapar små isolerade stadie- och kanske till och med skolövergripande undervisningsgrupper med elever i olika åldrar som undervisas efter nybörjarkursplanen. Även om elever som är nybörjare i svenska har gemensamt att de behöver utveckla grundläggande kunskaper i svenska språket, så finns fundamentala skillnader beroende på elevernas ålder, skolbakgrund och läs- och skrivförmåga på andra språk. Dessa skillnader behöver självklart inverka på undervisningens innehåll och upplägg. Vi menar att risken för att detta sker kan motverkas om nybörjardelen ingår i den befintliga stadieindelade kursplanen.

Ett fokus på en separat nybörjarkursplan skulle också kunna leda till att undervisning enligt den ordinarie, nu befintliga, kursplanen i svenska som andraspråk prioriteras ner och att den undervisning i svenska som andraspråk som erbjuds enbart är nybörjarundervisning. Konsekvensen skulle i så fall bli att behoven hos de många elever som inte längre är i nybörjarstadiet negligeras och att de därmed inte får möjlighet att nå de mer avancerade nivåer i svenska som är en förutsättning för skolframgång.

NC menar sammantaget att två kursplaner inom sva-ämnet i kombination med kunskaps-, resurs- och lärarbrist, kan tvinga skolor och huvudmän till en prioritering mellan de två olika kursplanerna och därmed mellan olika elevers behov. Vi menar därför att det istället är än viktigare att rätten till nybörjarundervisning stärks i skollagen och att stödet till skolor när det gäller elevers rätt till långsiktig undervisning i svenska som andraspråk stärks.

Fallgropar med en åldersoberoende kursplan

I betänkandet föreslås att den nya kursplanen i grundläggande svenska ska kunna läsas av elever oavsett ålder. NC menar dock att det finns en rad fallgropar med att utforma en kursplan som ska fungera för en mycket heterogen elevgrupp avseende skolbakgrund, erfarenheter och inte minst ålder. Även om kursplanen är tänkt att vända sig till elever som alla är nybörjare i svenska språket är det viktigt att ta utgångspunkt i att förutsättningar och behov för andraspråksinlärning ser olika ut beroende på ålder, tidigare erfarenhet av skolgång och litteracitet.

Utformning av ett åldersoberoende innehåll behöver därför nogsamt utredas. Vi vill betona vikten av att kursplanens innehåll och utformning bygger på kunskap om andraspråksutveckling och undervisning i olika åldrar, i en skolkontext, samt på andra individuella faktorer såsom tidigare skolbakgrund och inte minst elevernas läs- och skrivförmåga på andra språk. NC anser att en åldersoberoende kursplan inte ger tillräckligt stöd till lärarna när det gäller nybörjarundervisning för elever i olika åldrar och med olika erfarenheter och behov.

Vi ser också en överhängande risk att en åldersoberoende kursplan för nybörjare utformas med övervikt mot färdighetsträning, med en syn på andraspråksutveckling som linjär och med vag koppling till de kommunikativa språkfärdigheter som eleverna behöver ges möjlighet att utveckla inom ämnet svenska som andraspråk och för skolframgång i skolans övriga ämnen. Detta kan i så fall få konsekvenser, inte minst för nyanlända elever som kommer in i det svenska skolsystemet i senare årskurser. NC anser att möjligheten för nybörjarundervisningen att betraktas som en del av ämnet svenska som andraspråk ökar om nybörjardelar integreras i den befintliga stadieindelade kursplanen och inte som en separat kursplan.

Två kursplaner i sva-ämnet riskerar ökad administrativ börda

Ett ytterligare skäl som talar emot att ämnet svenska som andraspråk får två olika kursplaner är risken för ökad administration. Två kursplaner kräver bland annat bestämmelser för övergångar mellan de två kursplanerna inom ämnet, vilket i sin tur kräver bedömning och dokumentation för just det syftet. NC menar att en ökad administrativ börda riskerar att ta värdefull tid från skolors organisering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det är viktigare att möta de behov som skolorna idag har, det vill säga behov av ökad tydlighet kring vad nybörjarundervisningen ska innehålla och hur elevernas språkutveckling ska bedömas och följas upp, istället för att skapa ny administration som behöver hanteras med ytterligare bestämmelser och bedömningar.

Välkommet med tydliggörande av målgruppen för sva-ämnet: elever med behov av andraspråksdidaktik

I betänkandet föreslås en förändring i skolförordningen för att förtydliga målgruppen för ämnet svenska som andraspråk. Det som föreslås är att ämnet svenska som andraspråk ska anordnas för:

• elever som har behov av andraspråksdidaktik på grund av att de befinner sig i andraspråksutveckling i svenska, och
• elever som har svenska som modersmål, har vistats en längre tid utomlands och har behov av andraspråksdidaktik.

NC välkomnar den nya formuleringen då vi menar att den tydligare ramar in målgruppen. Vi menar också att den tydligare synliggör relationen mellan de behov som en elev med ett andraspråk i utveckling kan ha och den kvalitativa undervisning av utbildade lärare som eleven behöver och har rätt till.

NC menar att det är viktigt att behov av andraspråksdidaktik definieras och att den definitionen har tydliga kopplingar till planerat kartläggningsmaterial, befintliga bedömningsmaterial samt till innehållet i kursplanen.

Efterlängtat med material för behovsbedömning

I betänkandet föreslås att ett nationellt material för behovsbedömning ska tas fram. Syftet med materialet är enligt förslaget att utgöra ett stöd för lärare att bedöma elevers behov av andraspråksdidaktik samt utgöra ett underlag för rektor i att fatta beslut om en elev ska få undervisning enligt kursplanen i svenska som andraspråk istället för svenska. NC välkomnar förslaget och NC ser stora vinster med att ett material för behovsbedömning utgår från befintliga relevanta bedömningsstöd, i det här sammanhanget Bygga svenska, som idag redan finns för att bedöma andraspråksutveckling, från nybörjarnivå till avancerad nivå. NC föreslår att Bygga svenska revideras och kompletteras med stöd för behovsbedömning.

Vi vill också särskilt peka på vikten av att materialet lyfter kommunikativa aspekter av språkutveckling formulerade i deskriptorer och att det relaterar till olika åldrar samt till kursplanerna i svenska som andraspråk. Det bör också relatera till en vidare uppföljning av den språkliga progressionen samt inte bara visa vad eleven avviker från utan också vad eleven kan.

Implementeringsstöd och åtgärder behöver formas utifrån skolors praktiska verklighet

I betänkandet pekas på att “implementeringsstöd” kommer att behövas och att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram ett sådant stöd. I betänkandet föreslås att Skolverket ska erbjuda kompetensutveckling i grundläggande svenska och bedömning av behov av svenska som andraspråk. Vi menar att en sådan kompetensutveckling bör vända sig till behöriga lärare i svenska som andraspråk.

I betänkandet föreslås också åtgärder som syftar till att stimulera huvudmän att erbjuda undervisningstid utöver ordinarie undervisning för nyanlända elever i de senare årskurserna. NC är positivt och vill komplettera förslaget med att Skolverket bör få i uppdrag att se över hur huvudmän kan få ekonomisk ersättning för att kunna erbjuda utökad undervisningstid i svenska som andraspråk.

Vi på NC vill betona vikten av att implementeringsarbete och åtgärder sker med god förankring i och kännedom om den praktiska verkligheten ute i svenska skolor. Bristen på kunskap om ämnet svenska som andraspråk och på lärare med adekvat utbildning ökar risken för förenklade föreställningar om undervisningens komplexitet. Det är avgörande att stöd också riktas till rektorer, så att de har kunskap nog att kunna göra välinformerade val gällande undervisningens organisation.

Avgörande med välutbildade sva-lärare

NC vill också understryka att kvalitativ undervisning framför allt är beroende av tillgång till behöriga lärare med adekvat utbildning. I takt med att ämnet svenska som andraspråk och målgruppen för ämnet tydliggörs behöver också huvudmän och lärarutbildningar ta ansvar för att svenska grundskolor får fler utbildade lärare i svenska som andraspråk. I synnerhet saknas utbildade andraspråkslärare i de yngre skolåren, och därmed lärare som har kompetens att undervisa i läs- och skrivinlärning i ett andraspråksperspektiv. Den primära åtgärden är att utbilda fler lärare i svenska som andraspråk.

NC instämmer i betänkandets förslag om att behörighetskraven för att undervisa i svenska som andraspråk bör höjas. Vi vill dock uppmärksamma det anmärkningsvärda i att lärarbehörigheten i grundskolans tidiga år F–6 inte nämns i betänkandet, vare sig i bakgrund eller förslag. NC understryker vikten av att förslaget även omfattar lärare som läser inom grundlärarprogrammen. Svenska som andraspråk måste finnas som valbart ämne i grundlärarprogrammen för f–3 och 4–6.

Avgörande för de flesta förslag som läggs fram i betänkandet är att grundlärarutbildningen utbildar lärare som har svenska som andraspråk i sin behörighet och att verksamma lärare i grundskolan ges möjlighet att komplettera sin utbildning med svenska som andraspråk. Utan den kompetensen är det inte möjligt att bistå rektor med underlag för beslut om en elev har behov av andraspråksundervisning. Det är inte heller möjligt att organisera för, planera, genomföra och följa upp undervisningen.

Förslagen som rör modersmålsundervisning är viktiga

Angående den del av betänkandet som rör modersmålsundervisning vill NC betona vikten av att de slutsatser och förslag som läggs fram i På språklig grund samt i betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning (SOU 2019:18) särskilt beaktas.

Avgörande med rätt stöd, bättre förutsättningar och fler utbildade sva-lärare

Förslagen som lagts fram är viktiga. Med de justeringar och tillägg som vi redogjort för här och om rätt förutsättningar ges tror vi att förslagen, om de genomförs, kan göra stor skillnad. NC vill särskilt betona vikten av:

• att grundläggande svenska integreras i den befintliga stadieindelade kursplanen i svenska som andraspråk, förslagsvis som en egen del, framför egen separat kursplan.
• att benämningen svenska som andraspråk för nybörjare används istället för grundläggande svenska som andraspråk, eftersom denna används inom kommunal vuxenutbildning.
• att rätten till nybörjarundervisning i svenska som andraspråk stärks i skollagen.
• förbättrade förutsättningar för huvudmän och rektorer att organisera för kvalitativ och ändamålsenlig undervisning i svenska som andraspråk.
• stärkta möjligheter för huvudmän att erbjuda kompetensutveckling och fortbildning i svenska som andraspråk.
• att ämnet svenska som andraspråk behöver ingå i grundlärarprogrammet.

Läs mer

Flera viktiga och efterlängtade förslag i utredning om grundläggande svenska som andraspråk
På språklig grund (SOU 2025:9)