Den allt vanligare bilden av en allvarlig ”läskris” i Sverige behöver nyanseras. Idag har 27 procent av eleverna i svenska förskolor och grundskolor utländsk bakgrund och många av dessa elever lär sig läsa på sitt andraspråk. Men, trots att gruppen elever som utvecklar svenska som andraspråk tydligt utmärker sig med generellt låga resultat när det gäller läsförståelse hamnar inte alltid dessa elever i fokus när det gäller förbättringsåtgärder. Det vill den här rapporten åtgärda.

Varför behövs den här rapporten?

Josefin Nilsson och Karin Pettersson. Foto: Monica Lindvall

– Den bidrar med ett perspektiv som hittills ofta saknats i samtal och förslag om hur den  tidiga läsundervisningen kan förbättras i svensk skola. I rapporten riktar vi fokus mot den tidiga läs- och skrivundervisningen för den stora grupp elever som lär sig läsa och skriva på svenska som ett andraspråk, säger Josefin Nilsson, forskare och biträdande föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

– Även om den här elevgruppen tydligt utmärker sig med låga resultat när det gäller läsförståelse, hamnar inte alltid dessa elever i fokus när det gäller förbättringsåtgärder. Det vill vi åtgärda med den här rapporten, tillägger Karin Pettersson, erfaren lärare för de yngre åldrarna och medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Vem ska läsa rapporten och varför?

– Rapporten riktar sig till både lärare, skolledare och beslutsfattare. Lärarna får ta del av konkreta exempel på vad som utmärker en tidig läs- och skrivundervisning i andraspråksperspektiv tillsammans med tydliggörande exempel på hur en sådan undervisning skiljer sig från tidig läsundervisning för barn med svenska som förstaspråk, berättar Karin.

– I rapporten kopplas rent didaktiska frågor ihop med organisatoriska och strukturella förutsättningar, förklarar Josefin. Rapporten ger en bra introduktion kring ämnet svenska som andraspråk och den roll som ämnet spelar i svensk skola. Skolledare och beslutsfattare får också bra guidning kring hur man ska förstå möjligheter och hinder när det gäller skolframgång för elever med svenska som andraspråk. I rapporten får man hjälp att tänka kring kvalitet i den ordinarie språk-, läs- och skrivundervisningen för den här elevgruppen.

Vad är det viktigaste budskapet?

– Om vi på allvar vill förbättra svenska elevers läsförmåga måste vi också intressera oss för den grupp elever som svensk skola på generell nivå misslyckas med, säger Josefin med eftertryck. Det finns många lösningar och svar på ”läskrisen”, men vi behöver förstå att åtgärder måste vara synkade med det problem som vi försöker lösa. I den här rapporten ges tydliga förklaringar och verklighetsförankrade förslag på vad ansvariga på olika nivåer kan och bör göra.

Fler artiklar om andraspråksperspektiv i tidig läs- och skrivundervisning