Det är sedan länge känt att flerspråkiga elever gynnas av att använda alla sina språkliga resurser i undervisningen. Detta gäller både deras identitets-, kunskaps- och språkutveckling. Även om eleverna behöver rika tillfällen att använda svenska språket behöver det inte finnas en motsättning till att låta alla språk ta plats i klassrummet.

– Transspråkande undervisning innebär att lärare medvetet planerar in möjligheter för eleverna att använda alla sina språk för att processa förståelse i alla ämnen. Från början kallades det för translanguaging, från det engelska begreppet. När jag själv möter text eller tal på ett språk som jag inte fullt ut behärskar, bearbetar jag förståelsen i tanke och samtal på svenska, som är mitt modersmål. Varför skulle inte det vara möjligt även för eleverna? säger Kristina Aldén från Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC).

I Kalmar vill man att alla språk ska vara resurser för lärande

Kalmar kommun satsar stort på utveckling av en transspråkande undervisning i hela grundskolan. Under läsåret 2024/25 deltog Linda Holmgren, Josefin Johansson och Karin Svensson, utvecklingslärare och lärare i svenska som andraspråk, i en fördjupningsutbildning inom transspråkande ledd av Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Lärarna Karin Svensson, Linda Holmgren och Josefin Johansson, Kalmar. Foto: Emma Edh

– Inför utbildningen tänkte jag mycket på begreppet transspråkande utan att direkt bli klokare. Jag ville lära mig mer för att få nytta av det i min undervisning, säger Josefin.
Efter avslutad kurs tycker Josefin att hon fått med sig mycket, inte minst att det handlar om inställning och förhållningsätt för att utveckla en transspråkande undervisning.

– Innan tänkte jag inte att språk kunde vara så viktigt för en persons personlighet, fortsätter Josefin. Genom att välkomna alla språk så välkomnar man även kulturen in i klassrummet.

– För mig är transspråkande som att lägga till ytterligare ett lager i undervisningen, berättar Linda. Under kurstillfällena slogs jag ofta av tankarna ”Varför har jag inte tänkt på detta innan? Hur kommer det sig att vi saknar detta på vår skola?”. Kursen har gett oss möjlighet att ”landa i tankarna” och få med oss fler insikter.

– Kursen har utmanat och inspirerat tänkandet, säger Karin. Kombinationen av teori och praktik har varit viktig. Med teoretiska kunskaper kan vi pröva olika metoder och förstå hur eleverna lär sig. Utan en fördjupad kunskap om varför man bör göra så, och vad det är tänkt att leda till, blir det lätt ett ytligt ”görande” som riskerar att förvandlas till något annat.

Intexter och uttexter på flera språk

Vid varje kurstillfälle utgick samtalen från forskning om transspråkande för att sedan landa i tillämpningen i det egna klassrummet. Ett tillfälle handlade bland annat om elevers skrivande av intexter och uttexter. Intexter, som till exempel reflektioner och anteckningar, skriver eleven för sig själv för att processa sitt lärande, medan uttexter riktar sig till en annan mottagare som exempelvis klasskamrater eller läraren.

Foto: Karin Svensson

– Under kursen har vi diskuterat många viktiga frågor, berättar Linda. Vi har pratat om hur eleverna kan använda sitt förstaspråk och hur svenskan kan stärkas. Hur de kan få fundera, skriva, prata på valfritt språk i intexten, för att sedan bli säkrare på att använda svenska, eller båda språken, i en uttext. Vi har funderat på hur olika exempel på detta kan se ut i grundskolans olika åldrar och hur vi kan använda detta tänk så det blir så bra som möjligt. I min undervisning provade jag sen att dela in eleverna i olika språkgrupper när de repeterade inför ett prov, och lät dem inledningsvis prata och skriva på valfritt språk för att sedan formulera sig på svenska.

Är elevernas språkliga resurser synliga i skolmiljön?

Mellan kurstillfällena genomförde deltagarna uppgifter såsom att pröva nya lärandeaktiviteter eller att undersöka språkmiljön för att se hur olika språk fysiskt syns i klassrummen.

Josefin reflekterar efter fokus på språkmiljö i klassrummet:

Foto: Karin Svensson

– Rent praktiskt vill jag sätta upp en anslagstavla/whiteboard i klassrummet på väggen längst bak för att använda till att synliggöra flerspråkighet. Jag skulle kunna sätta upp veckans språk, där olika fraser samt ord och begrepp blir synliga på fler språk än svenska. Där skulle jag till exempel kunna ha begreppslistor som passar arbetsområdet vi just nu arbetar med på olika språk

– I transspråkande kan man också inkludera olika multimodaliteter som till exempel bilder, gester, ljud, figurer och skulpturer, förklarar Karin. Detta ville jag sätta fokus på i ett tema kring Kalmar slott. Eleverna besökte Kalmar slott och fick sedan i grupper skapa slott av kreativa material. Eleverna hjälpte varandra och använde flera uttryckssätt och språk i sin kommunikation. Som ett resultat förändrades den fysiska språkmiljön i korridoren med en utställning där alla kunde ta del av elevernas slottsbyggen och flerspråkiga texter.

Foto: Karin Svensson

Transspråkande möjliggör djupare samtal

Alla tre beskriver hur de under kursen prövade att använda transspråkande vid läsning av olika texter, bland annat silent books, det vill säga ordlösa bilderböcker. Här berättar Karin om när hon såg en film utifrån boken ”The Red Tree” av Shaun Tan tillsammans med nyanlända elever.

– Vi såg en kort film utifrån boken ”The Red Tree” av Shaun Tan med musik och engelsk text två gånger, berättar Karin. Andra gången stoppade jag filmen och ställde några frågor. De fick använda digitala resurser för att kunna förmedla sina tankar. Eleverna använde engelska som ett av sina gemensamma språk men översatte också mellan andra språk på sina mobiler. De hjälpte varandra genom att diskutera på engelska, ukrainska och svenska. Transspråkandet möjliggjorde djupare samtal och vi kom snabbt in på stora frågor om livet, depression och ensamhet utifrån filmens huvudperson som fick nya perspektiv på livet. Fint, tycker jag.

Är transspråkande för alla?

– Jag möter mest helt nyanlända elever och har mest erfarenhet av det, säger Karin. För de är transspråkande en given resurs som borde vara självklar. Men transspråkande passar även de som kommit längre i sin språkutveckling på svenska.

Både Linda och Josefin håller med om att transspråkande är något som passar alla, oavsett hur långt man kommit i sin språkutveckling.

– Jag tänker att transspråkande är ett förhållningssätt och en pedagogisk strategi som är relevant och gynnsam för alla flerspråkiga elever, förklarar Josefin.

– Ja, en stor vinst med transspråkande är att nyfikenheten och stoltheten över olika språk stärks, tillägger Linda.

Om Kalmars satsning på transspråkande

Kristina Aldén från NC, som varit kursledare för fördjupningskursen om transspråkande, ger sin bild av arbetet i Kalmar:

– Det är verkligen roligt att Kalmar kommun satsar så brett på transspråkande. När undervisningen öppnar och uppmuntrar till tankearbete och interaktion på valfritt språk, kan lärandet i nya ämnesområden ske både snabbare och djupare. Då blir det lättare för eleverna att sedan koppla ihop sin förståelse med det svenska ämnesspråket.

– Det har också varit givande att se den nyfikenhet och kreativitet med vilken deltagarna tagit sig an uppgifterna att pröva och utveckla transspråkande i sin undervisning, fortsätter Kristina. Deras prestigelöshet har lett till reflekterande samtal kring teori och praktik, där vi tillsammans tagit oss an utmaningar och omprövande. Från tanken att allt måste ske på svenska till funderingar om var undervisningen behöver öppna upp för alla elevernas språk. Ett exempel är hur utformningen av läxor förändrats så att föräldrarna blivit mer delaktiga. Kursdeltagarna har berättat att eleverna har varit stolta över läxorna som de gjort tillsammans med sina föräldrar.

De didaktiska frågorna om vad, varför och hur har kompletterats med - ”På vilket språk”?

Under det kommande läsåret kommer fokus för kommunens kollegiala lärande vara transspråkande där de tre lärarna fungerar som handledare.

– Att vi kan lära av varandra och inspireras av varandra är jätteviktigt och något bra! Jag ser flera stora fördelar med det kollegiala lärandet, säger Linda. En styrka när man arbetar i verksamheten är att kunna dra kopplingar till det som faktiskt händer här och nu. När man har “en fot i verksamheten” så är det lättare att direkt ta till sig tankar och idéer kring undervisningen. Vi kan prova direkt och se om det fungerar, vilket gör det lättare att sedan dela vidare till kollegor.

– Jag tycker att stöttningen och utbytet med kollegor är väldigt viktigt, instämmer Josefin. De har många kloka tankar och åsikter som öppnar upp för nya idéer.