Grundskolan: tidiga stödinsatser fungerar inte som planerat

Inom grundskolan finner Skolinspektionen en rad svagheter som drabbar elever som läser ämnet svenska som andraspråk. Sedan garantin för tidiga stödinsatser infördes 2019 har den haft som mål att identifiera elever i behov av extra stöd i läsning, skrivning och matematik redan i de lägre årskurserna. Men enligt Skolinspektionen har reformen inte fått önskad effekt – snarare tvärtom. Resultaten i svenska och svenska som andraspråk på de nationella proven i årskurs 3 har sjunkit, och stödet når fortfarande inte alla elever som behöver det.

En stor del av problemet, enligt rapporten, är att många skolor saknar resurser och tydliga rutiner för att identifiera och stötta de elever som behöver det. Elever som har ett andraspråk i utveckling drabbas särskilt hårt, eftersom många skolor misslyckas med att säkerställa att eleverna får undervisning i svenska som andraspråk av behöriga lärare och tidiga extra anpassningar.

Gymnasieskolan: brist på behöriga sva-lärare

På gymnasienivå uppmärksammar Skolinspektionen en rad problem som påverkar elever som utvecklar sitt andraspråk negativt. Bristen på behöriga lärare i svenska som andraspråk är särskilt allvarligt. I många fall undervisas elever av lärare som saknar kompetens att anpassa undervisningen utifrån deras språkliga behov. 

Vidare konstaterar inspektionen att undervisningen ofta inte är tillräckligt differentierad för att möta en elevgrupp som har kommit olika långt i sin andraspråksutveckling. Det resulterar i att vissa elever lämnas utan den stöttning de behöver medan andra inte får tillräckliga utmaningar för att utvecklas.

En annan utmaning är att elever som utvecklar svenska som andraspråk löper högre risk att avbryta sina studier. Enligt rapporten beror detta bland annat på att skolan inte alltid lyckas identifiera och åtgärda språkliga hinder i olika ämnen, som påverkar elevernas förmåga att klara kursmålen.

Vuxenutbildningen: de största bristerna

Skolinspektionens årsrapport 2024 visar att bristerna gällande elever som läser svenska som andraspråk är särskilt tydliga inom vuxenutbildningen, där alla elever inom svenska för invandrare (sfi) och en majoritet av komvuxeleverna har ett annat modersmål än svenska. Skolinspektionen har under året haft ett stort fokus på vuxenutbildningen och det är där de ser de största problemen.

Oreglerad vuxenutbildning skapar stora skillnader

Ett återkommande tema i rapporten är att vuxenutbildningen är alltför oreglerad, vilket leder till stora skillnader i kvalitet mellan olika skolor och kommuner. Skolinspektionen varnar för att nuvarande system, där utbildningen kan läggas ut på externa aktörer utan tydliga kvalitetskrav, riskerar att leda till en utbildning där eleverna inte får de kunskaper de behöver för att gå vidare till arbete eller högre studier.

Ett öppet regelverk, med stor flexibilitet i syfte att möta den vuxnes behov, riskerar samtidigt att ge elever för lite undervisningstid och lärarstöd.

Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör

Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör, skriver i pressmeddelandet att det kan finnas fördelar med ett öppet regelverk för vuxenutbildningen eftersom det ger flexibilitet, men samtidigt säger Ängmo att granskningar visar att ambitionsnivån riskerar att bli låg när inte undervisningstid, skolförlagd och lärarledd undervisning är reglerat.

För lite undervisningstid och brist på lärarstöd

Inom sfi finns särskilt stora kvalitetsbrister. En majoritet av undervisningen sker på distans eller i flexibla upplägg, vilket enligt Skolinspektionen innebär att många elever inte får den lärarkontakt de behöver. I vissa kommuner får sfi-elever så lite som 5–10 timmar lärarledd undervisning per vecka, trots att språkutveckling i hög grad kräver regelbunden interaktion med lärare och kurskamrater.

På grundläggande nivå inom komvux, där cirka 80 procent av eleverna har svenska som andraspråk, varierar undervisningstiden kraftigt mellan olika kommuner. Skolinspektionen noterar att vissa huvudmän erbjuder ett robust utbildningspaket med många lärarledda timmar, medan andra nästan uteslutande förlitar sig på distansstudier eller självstudier, vilket gör att eleverna lämnas utan tillräckligt stöd.

På gymnasial nivå inom komvux, där knappt hälften av eleverna har svenska som andraspråk, är problemen liknande. Många elever får undervisning av obehöriga lärare, och kursupplägg är ofta inte anpassade för att hantera språkliga utmaningar.

Skolinspektionens rekommendationer:

För att åtgärda de problem som identifierats i rapporten föreslår Skolinspektionen en rad åtgärder, bland annat:

• Tydligare reglering av vuxenutbildningen för att säkerställa att alla elever, oavsett var de bor, får en utbildning av hög kvalitet.
• Ökad satsning på behöriga lärare i svenska som andraspråk i både gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
• Mer lärarledd undervisning inom sfi och komvux, särskilt för elever med begränsade språkkunskaper.
• Bättre uppföljning och kontroll av externa utbildningsanordnare för att minska risken för stora kvalitetsvariationer.

NC kommenterar rapporten:  Nu har vi nått vägs ände – sfi måste reformeras!

NC ser allvarligt på bristerna inom alla skolformer rörande elever som utvecklar svenska som andraspråk, men i den här kommentaren har vi sfi i fokus. De problem som Skolinspektionen beskriver är kända sedan länge, och det är hög tid att något görs.

Sfi en skolform som sedan flera år har behövts reformeras. 30 hp för att vara behörig sfi-lärare är otillräckligt eftersom man undervisar vuxna människor från många olika länder, med mycket olika utbildningsbakgrund: från ingen eller låg grad av litteracitet till universitetsutbildade akademiker, i olika ålder, med olika framtidsplaner och således mycket olika undervisningsbehov. Det finns välutbildade sfi-lärare som gör ett mycket kvalitativt arbete utifrån alla dessa elevbehov men det finns samtidigt lärare helt utan utbildning i ämnet svenska som andraspråk och till och med utan lärarbehörighet.

Att lära sig ett språk kräver interaktion och distanskurser begränsar förutsättningarna för interaktion med både lärare och kurskamrater. Visst kan distansundervisning fungera för vissa elever, och som en del i ett undervisningsupplägg, men det är viktigt att anordnare och elever är medvetna om distansundervisningens begränsningar och att den kvalitetssäkras. Det är också viktigt att det inte enbart är distansundervisning som erbjuds och att undervisningen erbjuder rika möjligheter till interaktion. NC har tidigare påtalat vikten av att de förslag som KLIVA-utredningen lade fram genomförs. Där föreslogs bland annat reglering och uppföljning av distansundervisning. Vi vill här poängtera att det inte räcker med uppföljning, även om det givetvis är nödvändigt. Vi väntar fortfarande på regleringen. 

Ett antal elever på studieväg 1 är så kallade ”återvändare”, det vill säga elever som inte är nya i landet och som tidigare skrivits ut från sfi på grund av långsam progression i svenska språket och i sin litteracitet. För att som lärare möta denna elevgrupps specifika behov och för att de inte ska behöva bli “återvändare” behöver lärare i sin utbildning ha goda kunskaper i grundläggande läs- och skriv. Detta har de oftast inte eftersom det vare sig krävs eller ryms inom de 30 hp som ger behörighet att undervisa på sfi. Här behöver en förändring ske.

NC ställer sig bakom de förslag Skolinspektionen framför i årsrapporten 2024 om tydligare reglering av vuxenutbildningen för att säkerställa att alla elever får en utbildning av hög kvalitet med ökad lärarledd undervisning inom sfi och komvux. Liksom behovet av bättre uppföljning och kontroll av externa utbildningsanordnare för ökad likvärdighet.  Vi understryker samtidigt vikten av att förslagen genomförs, och det snarast. Hur många fler rapporter  behövs innan beslutsfattare tar utmaningarna inom sfi och vuxenutbildningen på allvar? Som vi tidigare påtalat är det väl känt, inte minst genom KLIVA-utredningen men också genom Skolinspektionens tematiska granskning av sfi, att det idag finns stora brister i huvudmannaskap och kvalitet vad gäller sfi. Lärares förutsättningar att bedriva kvalificerad undervisning är begränsad och ytterligare ett stort bekymmer är bristen på kvalificerade sfi-lärare. 

De politiska förslag som läggs kring sfi idag saknar dessvärre koppling till behovet av stärkta förutsättningar för en kvalitativ undervisning och fokuserar istället på ökade krav på eleverna.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Vi uppmanar återigen regeringen att arbeta vidare med lärares och rektorers förutsättningar att erbjuda en undervisning av hög kvalitet.

NC vill särskilt betona vikten av:

• förbättrade förutsättningar för huvudmän och rektorer att organisera för kvalitativ och ändamålsenlig undervisning
• tydligare reglering och uppföljning av vuxenutbildningen 
• stärkta möjligheter för huvudmän att erbjuda kompetensutveckling både för rektorer och lärare
• profilering av högskolekurser i svenska som andraspråk som ger blivande och verksamma sfi-lärare relevant utbildning.

Läs mer 

Skolinspektionens årsrapport – iakttagelser och erfarenheter från 2024

Förslag om tre-årsgräns på sfi ett slag i luften

Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (SOU 2020:66)