Förskolans läroplan har reviderats och förändringarna började gälla den 1 juli. Det innebär bland annat att skrivningen om digitala verktyg försvunnit och att vikten av högläsning och lek och rörelse i förskolan betonas ytterligare. Förskollärare och arbetslag får ett tydligare ansvar att främja språkutveckling.  Vi har pratat med Hanna Olsson, utvecklingspedagog och SKUA-utvecklare i Högsbys kommuns förskolor om vad förändringarna innebär i praktiken – både för undervisningen och för professionen.

I Hanna Olssons uppdrag ingår att leda kollegialt lärande kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Från NC:s utbildning för SKUA-utvecklare har hon med sig viktiga kunskaper om vad det innebär för de barn som utvecklar svenska som ett andraspråk. Foto: privat

Vad var din första reaktion när du tog del av de nya skrivningarna i läroplanen?

– När jag skulle sätta mig in i förändringarna tyckte jag att det var hjälpsamt med Skolverkets jämförelsedokument. Det gjorde det lättare att se vilka formuleringar som förändrats och var fokus nu ligger. Vissa delar, till exempel språkutveckling och högläsning, lek och rörelse samt förskollärarens ansvar, lyfts nu ännu tydligare vilket är positivt.  
Vad tänker du om att språkutveckling fått ett tydligare fokus?

– Vi som arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vet att det krävs ett medvetet arbete i vardagen för att alla barn ska få möjlighet att utveckla sina språk, både svenska som andraspråk och modersmål. När det nu lyfts mer explicit i läroplanen, tror jag det blir enklare att prata om det i arbetslagen och att fler ser det som en naturlig del av undervisningen. Så med tanke på de flerspråkiga barnens behov är det en viktig förstärkning.

Vad innebär det här för dig i rollen som SKUA-utvecklare?

– Det stärker mitt uppdrag. Vikten av att arbeta med språkutveckling och att vårt uppdrag som SKUA-utvecklare verkligen behövs och är mer aktuellt än någonsin.  Jag upplever att det finns en större förståelse nu för att språkutveckling inte sker vid sidan av undervisningen, utan är en del av den. Vi kan lyfta goda exempel i arbetslaget och i det kollegiala lärandet och visa hur språk kan få ta plats i alla delar av dagen – i leken, i samtal, i skapande aktiviteter.

Nu är även högläsning tydligare framskrivet. Hur går tankarna hos dig om det?

– Det är verkligen en viktig förstärkning. Vi arbetar projektinriktat utifrån barnböcker och därmed mycket med dialogisk läsning där vi stannar upp, utforskar ord, ställer frågor och låter barnen själva vara aktiva medskapare. Högläsningen blir ett kraftfullt verktyg för att utveckla språk, inte minst för barn som lär sig svenska som andraspråk och som kanske inte möter svenska språket i så stor utsträckning i hemmet. Genom högläsning får barnen tillgång till ett mer komplext och varierat språk än i vardagliga samtal. Högläsning skapar också gemensamma upplevelser som vi kan samtala om och bygga vidare på tillsammans.

Du nämner att de nya skrivningarna om förskollärarens ansvar känns tydligare – på vilket sätt märks det i vardagen?

– Det märks i planeringen. Att det är vi förskollärare som har ansvar för att undervisningen faktiskt sker utifrån läroplanens mål gör att vi behöver vara mer medvetna och aktiva i våra didaktiska val. Det gäller både innehåll, metoder och vilket stöd vi ger till barnen. Det handlar om att ge förutsättningar för att lärande ska kunna ske, ett lärande som pågår under hela dagen.

Skrivningarna gällande digitala verktyg har tagits bort, vad tänker du om det?

– Det är problematiskt. Jag förstår att det finns skäl, men jag tycker det är synd att det inte har ersatts med något mer nyanserat. Digitala verktyg, rätt använda, kan verkligen skapa mervärde – till exempel för dokumentation, för att stötta barns berättande eller för att förstå och utforska omvärlden.

– Det är viktigt att vi gör medvetna val. Vi behöver hela tiden fråga oss: Vad tillför det här verktyget till barnens lärande? Vad är syftet? Här blir beprövad erfarenhet avgörande. Genom kollegiala samtal och reflektioner vet vi ofta vad som fungerar. Vi får helt enkelt luta oss tillbaka lite på vår beprövade erfarenhet där vi ser att olika typer av lärverktyg, både analoga och digitala, ger barnen förutsättningar att förstå och uttrycka sig i vår undervisning.

Slutligen – vad tror du är viktigt att prata om i arbetslagen just nu, i ljuset av förändringarna i läroplanen?

– Jag tror det viktigaste är att tolka förändringarna tillsammans. Vad betyder det här för oss? Vad behöver vi förändra? Hur ska vi göra det? Vilka praktiska exempel kan vi dela? Ju mer vi pratar om undervisning, desto tydligare blir vårt gemensamma uppdrag. Och det är då vi också utvecklar vår professionalism.

För den som vill läsa mer

Digitala verktyg i förskolan

Vill vi verkligen ha en skärmfri förskola?

Silent books och dialogisk högläsning på förskolan Vargberget

Från observation till reflektion – verktygen från utbildningen förändrar förskolans språkdidaktik

Läs mer om hur NC utbildar nyckelpersoner som kan leda lokala insatser