“Vi vill visa exempel på tidig läsundervisning i ämnet svenska som andraspråk”
Hur kan läsundervisning på lågstadiet utformas för elever som lär sig svenska som andraspråk? Det är kärnfrågan i ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt där lärare och forskare tillsammans planerar och prövar undervisning som utgår från ett andraspråksperspektiv.
Det har på senare år talats mycket om en ”läskris” och om att den tidiga läs- och skrivundervisningen behöver förändras. Statistiken är tydlig, det är framför allt elever med svenska som andraspråk som skolan inte lyckas nå.
– Att fokusera tidig läsundervisning i andraspråksperspektiv är en högprioriterad fråga, säger Josefin Nilsson, forskare och biträdande föreståndare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Det behövs en samlad bild av hur den tidiga läsundervisningen i ämnet svenska som andraspråk (sva) kan se ut. Utan den bilden är det svårt att göra analyser av vad som behöver förbättras.
I höstas började ett tvåårigt forsknings- och utvecklingsprojekt med syftet att utforska hur tidig läsundervisning i lågstadiet kan utformas inom ramen för ämnet svenska som andraspråk (sva). En dag i veckan träffas sva-lärarna Agnes Halmin, Eva Marhlo och Heidi Acevedo tillsammans med Josefin Nilsson för att medvetet och systematiskt planera, pröva, dokumentera och analysera olika undervisningsmoment med fokus på läsinlärning för elever med svenska som andraspråk. Projektet är ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt, knutet till Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).
Det behövs didaktisk forskning med andraspråksperspektiv
– Vi vill utveckla, pröva och utvärdera ett didaktiskt undervisningsupplägg för tidig läsundervisning i sva-ämnet där andraspråksperspektivet verkligen till hundra procent genomsyrar alla moment, förklarar Agnes.
– Det finns alldeles för få konkreta exempel på hur tidig läsundervisning i ett andraspråksperspektiv, i ämnet svenska som andraspråk, faktiskt kan se ut, fortsätter Eva. Vi har börjat hösten med att läsa in oss på den forskning som finns, men det är spretigt. Många studier om läsundervisning har ett enspråkigt fokus eller så är de inte ämnesdidaktiskt orienterade. Det vill säga att studierna kanske har tittat på elevers läsförståelse och tidig läsundervisning, men inte på undervisning i ämnet svenska som andraspråk.
– Ja, svenskämnet utgör allt för ofta norm, tillägger Heidi. Trots att vi är utbildade i svenska som andraspråk, så styrs vi tyvärr alltför lätt av hur läsundervisning för elever med undervisningsspråket som modersmål brukar utformas.
– Elever med svenska som andraspråk har bråttom, säger Josefin Nilsson. De har inte tid med undervisning som inte är utformad efter deras förutsättningar och behov, och lärare har inte heller tid att undervisa enligt rekommendationer som inte utgår från att de här eleverna lär sig läsa på sitt andraspråk. Därför är det jätteviktigt för forskningen att kunna bidra med konkreta exempel på hur läsundervisning för just dessa elever kan se ut.
– Att forma en läsundervisning som helt och hållet har ett andraspråksperspektiv kräver att vi tänker till, i både stort och smått, berättar Agnes. Bara det här med vilka bokstäver och ljud vi väljer att börja med, och hur vi arbetar med dem – det blir viktigt! Vi har redan fått syn på en massa möjligheter vi kan skapa för våra elever och vi har börjat tänka och göra annorlunda.
– Som lärare behöver jag i alla moment vara nyfiken på vilka skriftspråkserfarenheter olika elever har. Jag behöver planera för hur jag kan haka i deras olika erfarenheter och språkliga resurser, fortsätter Eva.
– För att inte låsa oss i läromedel framtagna för elever med svenska som modersmål kommer vi att utgå från skönlitterära böcker, fyller Heidi på.
Målet: en flexibel och genomtänkt modell
– Även om vi i projektets olika delstudier kommer att fokusera på avgränsade frågor som till exempel: Vilka möjligheter att utveckla fonemisk medvetenhet erbjuds eleverna i det aktuella undervisningsmomentet? så kommer vi att utforma undervisningen utifrån ett helhetsperspektiv, där grundläggande principer i en läsundervisning i andraspråksperspektiv är ramen, förklarar Josefin. På så vis kommer vi dels tydliggöra vad som kan guida lärare som planerar tidig läsundervisning i svenska som andraspråk, dels visa exempel från klassrum på hur dessa principer kan omsättas rent konkret i sva-undervisningen, i olika undervisningsgrupper, och hur undervisningen faller ut för olika elever.
– Strukturerad läsundervisning är i vårt perspektiv mycket välplanerad, men absolut inte statisk, fortsätter Heidi. Det är inte ett färdigt material, ett läromedel eller en given arbetsgång med uppgifter. Som lärare behöver man veta vad det är som är viktigt, vad man vill att eleverna ska få möjlighet att träna på, uppleva och lära. Sen måste man tänka själv och planera undervisningen utifrån de elever man har.
– Vi undervisar alla tre i svenska som andraspråk på lågstadiet, men om man kommer och besöker oss var och en så ser man att vi arbetar under väldigt olika förutsättningar, berättar Eva. Våra elever har olika språkliga bakgrunder och har kommit olika långt i svenska språket. Vi undervisar dock i grupper där vi enbart följer sva-kursplanen och alltså inte samläser med svenskämnet, vilket skulle ha inneburit en extra utmaning. Men det är olika stora grupper, och medan någon av oss undervisar elever i samma årskurs så möter en annan elever från olika årskurser samtidigt.
– Vi lever i en tid där läsundervisning emellanåt reduceras till ”evidensbaserade metoder” där “allt är bra för alla”. Men så är det ju inte. Alla som ansvarat för att lära någon annan något vet att undervisning handlar om så mycket mer. Under de här två åren kommer vi därför att ta fram en undervisningsmodell som lärare ska kunna använda professionellt och kreativt, säger Josefin Nilsson. Ambitionen är att bidra med undervisningsglädje för lärarna och visa exempel på lektioner med läsglädje för eleverna.
Läs mer
Senast uppdaterad: 24 november 2025
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk