De förutsättningar du som lärare sätter upp inför ett prov påverkar vad du testar och resultatet du får. Genom att tillåta elever som utvecklar svenska som ett andraspråk att använda hjälpmedel som till exempel ordlistor, ordböcker och tvåspråkiga lexikon minskar du risken att bedöma deras ordförråd när du egentligen vill bedöma deras ämneskunskaper, läsförståelse eller skrivförmåga.

Ordlistor, ordböcker och tvåspråkiga lexikon bidrar alltså till ökad validitet, det vill säga att man mäter rätt sak. Är det ett läsförståelseprov vill man rimligen testa förmågan att tolka texten i första hand och inte elevens ordförråd. Visserligen är ordförrådet en viktig del av läsförmågan, men för att få en så säker bedömning som möjligt rekommenderar vi att du mäter elevernas ordförråd separat. Det finns nämligen många aspekter som påverkar det ordförråd en elev har kopplat till en specifik kontext och text, och med tillgång till hjälpmedel minskar risken för att resultatet snedvrids. I normala fall har man ju tillgång till en uppsättning verktyg när man läser, och provsituationer ska eftersträva autenticitet.

Ett annat argument för användning av ordböcker och lexikon är att det förhindrar onödig kognitiv belastning när eleverna fastnar på okända ord, något som även lyfts fram inom kognitionsvetenskap. Det kan ju dessutom vara så att eleverna hindras av ord som egentligen är oviktiga i relation till bedömningen.

Klassrumsstudier, som till exempel Johanna Rylner Kjellgrens avhandling från 2025 har visat hur viktigt det är för andraspråkstalande elever att använda alla sina språkliga resurser för att läsa och skriva texter på ett andraspråk, till exempel genom ordböcker och lexikon. Johanna Rylner Kjellgrens avhandling som har ett särskilt fokus på källbaserat skrivande visade att hjälpmedlen var viktiga för både själva skrivandet och för att förstå källorna som eleverna skulle använda som stöd.

Språkinlärarstrategier

I ämnesplanen för svenska som andraspråk i Gy25 lyfts vikten av språkinlärarstrategier. Strategierna ska eleverna utveckla för progression i sitt andraspråk, och där är utvecklingen av ordförrådet av största vikt. Som vi vet är ordförrådets storlek på svenska en av de saker som framför allt skiljer andraspråkstalare och förstaspråkstalare åt. Att kunna använda lexikon på ett ändamålsenligt och effektivt sätt är en viktig strategi som eleverna bör få tillämpa vid alla tillfällen av lärande, också vid provtillfällen. Strategier för att använda ordböcker och lexikon är dessutom en viktig aspekt av läskompetens och skrivförmåga som annars riskerar att förbises. Man kan till exempel behöva påminna eleverna om att de inte ska ge sig in på nya ämnesområden vid ett skriftligt prov eftersom de då riskerar att ”fastna i lexikon” eftersom att det tar för mycket tid att slå upp nya ord, tid som istället bör gå till innehåll och struktur i skrivandet.

Vad säger de nationella proven i svenska som andraspråk och andra ämnen om ordböcker och lexikon?

I de nationella proven i svenska som andraspråk för åk 6, 9 och gymnasiet är ordlista, ordbok och tvåspråkiga lexikon tillåtna i proven, både i läsproven och i skrivproven. Detsamma gäller för proven i komvux på gymnasial nivå. Om man använder Lexin online eller någon annan onlinetjänst måste skolan dock se till att eleverna inte kommer åt andra sidor på internet.

När det gäller nationella prov i andra ämnen kan det som gäller för NO-proven i åk 9 vara ett bra riktmärke även vid andra ämnesprov. Samma principer bör gälla även för vuxna elever som studerar inom vuxenutbildningen. 

Ja, låt eleverna använda ordböcker, ordlistor och lexikon vid provtillfällen i alla ämnen

Sammanfattningsvis finns det alltså ett gott stöd för att låta sva-elever använda lexikon på prov i alla ämnen. Det är en viktig strategi att behärska väl. Det handlar även om en syn på elevernas flerspråkighet, det vill säga att se flerspråkigheten som resurs och inte som hinder, och att ge varje elev möjlighet att visa vad hen kan, även om delar av svenska språket ännu inte är på plats.