Till Bygga svenska finns skrivbara mallar som låter läraren dokumentera och kommunicera elevernas språkutveckling. Mallarna kan kopieras från det tryckta materialet eller laddas ned från Skolverkets webb. Mallen Sammanställning av elevens språkutveckling kallas ofta för ”piltavlan” och används med fördel vid utvecklingssamtal och terminsavslut för att ge lärare, elev och vårdnadshavare kunskap om var eleven befinner sig i sin andraspråksutveckling tillsammans med information om nästa steg att ta för fortsatt utveckling.

De nedladdade filerna behöver öppnas i programmet Adobe för att bli skrivbara. Om du istället försöker öppna pdf-filen i en webbläsare kommer du att få ett felmeddelande. Många webbläsare har standardinställningen att öppna pdf-filer i ett nytt fönster. I filmen nedan ser du hur du istället kan spara filen för att öppna den med Adobe. Även om filerna har flyttat på Skolverkets webb är principen densamma. Om du har problem med filerna kontaktar du din skolas it-support.

Det viktigaste resursen för huvudmän och rektorer i Bygga svenska är en bedömning av vilket steg i andraspråksutvecklingen eleverna på skolan befinner sig på. De översiktliga stegbeskrivningarna i kapitel 4, från nybörjare till avancerad nivå, är generella och gäller för alla åldrar och för samtliga tre färdigheter (talat språk, läsa och skriva) i modellen. Det finns också mer specifika och åldersadekvata stegbeskrivningar kopplade till respektive färdighet. Dessa stegbeskrivningar är relevanta för skolledare liksom för alla undervisande lärare. 

Ofta är det relativt enkelt att avgöra vilka steg skolans andraspråkselever befinner sig på. En sådan kartläggning ger stöd när organisation av ämnet svenska som andraspråk ska planeras och resurser kring de nyanlända eleverna fördelas. Det är också ett bra underlag för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmanna- och skolnivå för att synliggöra, följa och utvärdera andraspråkselevernas språkliga progression. Elevernas språkutveckling är angelägen för all undervisning, i alla ämnen. 

Ett gemensamt arbete med Bygga svenska ger skolans personal ett gemensamt språk och möjligheter att diskutera stöttning i alla ämnen anpassad efter elevernas språknivåer. Det kan också lyfta undervisningen i svenska som andraspråk.

Stegbeskrivningarna i Bygga svenska ger undervisande lärare kunskap om vad eleverna kan klara av språkligt i undervisningen. När lärare kan se och följa elevernas progression mot ökad språklig självständighet, ökad grad av språklig variation, komplexitet och säkerhet samt ökat deltagande i flera typer av språkliga aktiviteter kan de planera undervisning och stöttning på rätt nivå. Det är framför allt undervisande lärare i svenska som andraspråk som gör bedömningarna enligt Bygga svenska, men bedömningen grundar sig med fördel i underlag från olika ämnen.

För ämneslärare kan kunskap om de generella stegbeskrivningarna kompletteras med kunskap om vad de olika stegen innebär inom respektive färdigheter för åldersgruppen, det vill säga till exempel för Tala steg 2 för åk 1–3 eller Läsa steg 4 för årskurs 4–6. Till varje steg finns det dessutom konkreta exempel på vilken stöttning som kan passa i ämnesundervisningen och hur lärare kan stödja elevernas vidare utveckling. På så sätt finns det vinster med att känna till elevernas språknivåer både på grupp- och individnivå.

Förutom stegbeskrivningar och exempel på stöttning och undervisning finns det läsvärda kapitel i Bygga svenska som handlar om att undervisa nyanlända elever och elever som utvecklar svenska som ett andraspråk generellt. Till exempel kapitel 3 Att tänka på i arbetet med nyanlända elevers språkutveckling samt kapitel 7 Teoretisk bakgrund till materialet är avsnitt som är relevanta och intressanta för alla lärare att läsa.

Artiklar för stöd och inspiration i arbetet med Bygga svenska

Bättre behovsbedömningar och undervisning med Bygga svenska

Undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska utgå ifrån ett andraspråksperspektiv vilket enligt kommentarmaterialet till kursplanen för grundskolan bland annat innebär att läraren behöver följa elevens andraspråksutveckling över tid och anpassa undervisningens form och innehåll till olika stadier i andraspråksutvecklingen. Här är stegbeskrivningar, observationspunkter och exempel på undervisning och stöttning ett handfast och konkret stöd.

En länge efterlängtad förtjänst med Bygga svenska är att kunna se och visa på elevers utveckling innan de når godkänt betyg i ämnet svenska som andraspråk. Tillsammans med stegbeskrivningar med tillhörande observationspunkter finns det avstämningspunkter för elever med kort skolbakgrund i behov av grundläggande läs- och skrivundervisning som kan synliggöra progressionen i andraspråksutvecklingen för elever som är nybörjare i svenska språket. Med Bygga svenska kan man se och kommunicera elevernas andraspråksutveckling till både elever och deras vårdnadshavare.

Bygga svenska och den bedömning av elevernas språkutveckling som görs är också ett utmärkt verktyg för att fundera på hur kraven på språklig korrekthet relateras till elevens nivå i andraspråksutvecklingen, och till den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten i det eleven uttrycker.

Grammatiken kan kännas som ett hinder – men är ett hjälpmedel

För att kunna prata om andraspråkutveckling och göra språkliga bedömningar behövs kunskaper i grammatik. En del lärare kan känna sig osäkra på de grammatiska begrepp som används i Bygga svenska. Därför kan lärare behöva gå ihop och stötta varandra. I Bilaga 2 i Bygga svenska finns ord och begrepp som används i materialet förklarade. Om bilagan inte räcker till kan man vända sig till litteratur för lärarstudenter som läser svenska som andraspråk. Institutionen för svenska och flerspråkighet har spelat in föreläsningar för sina lärarstudenter kring grammatiska begrepp som till exempel nominalisering, nominalfras, bisats och huvudsats, som kan vara till hjälp.

Grammatik, ord, texter – Skolsvenska i andraspråksperspektiv (bok) bygger på material framtaget i projektet Intensivsvenska.

Kom igång med grammatiken (inspelade föreläsningar)

Stanna inte vid stegbeskrivningarna

Om man känner sig osäker på de grammatiska begreppen, eller har ont om tid att göra djupare språkliga analyser utifrån observationspunkterna som finns till varje steg kan det kännas lockande att stanna vid stegbeskrivningarna. Gör inte det! Observationspunkterna och kunskap om vilka andraspråksdrag eleven visar är ett viktigt underlag för en formativ undervisning i svenska som andraspråk.

Elever som utvecklar svenska som ett andraspråk behöver en undervisning som är anpassad efter andraspråksutveckling snarare än förstaspråksutveckling. Därför har svensk skola två olika, men likvärdiga ämnen. Likvärdighet uppnås genom att eleverna får en undervisning anpassad efter sina olika behov. Bygga svenska hjälper undervisande lärare i svenska som andraspråk att synliggöra dessa behov så att de kan tas upp i undervisningen.

Börja smått och öka successivt

Om du undervisar i svenska som andraspråk och är nyfiken på Bygga svenska kan du börja med det som du är mest intresserad av, eller har störst behov av. Många börjar med att göra bedömningar av elevernas muntliga färdigheter och färdigheterna Lyssna och Tala. Andra börjar med att titta på stegbeskrivningar och observationspunkter till Skriva eftersom man känner sig trygg med att bedöma elevers skriftliga texter. Vad som passar bäst beror bland annat på elevernas ålder och språknivå. Om dina elever är i början av sin läs- och skrivutveckling på svenska rekommenderar vi att du börjar med att bedöma elevernas talade språk.

En del utgår istället ifrån en eller några elever vars språkutveckling man vill undersöka närmare. Du kanske vill ha ett stöd för att se vissa elevers progression eller för att bättre kunna planera undervisningen? Att genomföra bedömningar för alla elever, inom alla områden, kan kännas övermäktigt. Det är därför bättre att börja smått med det som man känner behov av. Det är också ett bra sätt att bli bekant med materialet. Det är du som bestämmer hur du och de elever du undervisar kan ha glädje av materialet.

Hur ofta ska man göra bedömningar?

Det är svårt att ge en generell rekommendation till hur ofta bedömningar bör göras. För nyanlända elever kan man behöva göra bedömningar mer frekvent än för språkligt mer avancerade elever. Om man som lärare är relativt ny på att använda Bygga svenska är det orimligt att tänka sig att man ska bedöma alla elevers språkutveckling inom alla färdigheter – dessutom med flera olika typer av uppgifter – en gång per termin, men om man är trygg i materialet och har fått till bra rutiner för uppgifter och dokumentation är det mer rimligt.

Bygga svenska är inte utprovat varken för att bedöma vuxnas andraspråkutveckling eller för elever i anpassad skola.

Bygga svenska marknadsförs som ett material för nyanlända elever men fungerar utmärkt att använda även om eleverna har gått mer än fyra år i svensk skola. 

Det är emellertid olika hur lång tid det tar för en nyanländ elev att utveckla ett tillräckligt avancerat andraspråk för att kunna delta självständigt i den ordinarie undervisningen. Lärare kan därför även använda materialet för att bedöma språkutvecklingen hos elever som har ett annat modersmål än svenska och som inte definieras som nyanlända enligt skollagen, men som ändå behöver stöttning och återkoppling i sin andraspråksutveckling. 

Kapitel 2 i alla utgåvor av Bygga svenska

Det är språkutvecklingen som följs i Bygga svenska och materialet är inte kopplat till någon specifik ämnes- eller kursplan med centralt innehåll och betygskriterier.

Läs mer på Skolverkets webb

Bygga svenska är inte skapat för att vara ett stöd specifikt för att avgöra om en elev behöver undervisning i svenska som andraspråk, men eftersom det är ett bedömningsstöd för att bedöma elevers andraspråksutveckling kan skolor ta stöd i Bygga svenska när de gör behovsbedömningar. Det finns en praxis på en del skolor att titta närmare på om en elev gynnas av undervisning i svenska istället för svenska som andraspråk när alla steg på nivå 5 är uppnådda.

Även elever på steg 5 kan vara i fortsatt behov av undervisning i ett andraspråksperspektiv, till exempel för att utveckla ett djupt och brett ordförråd och för att förstå allt mer avancerade texter. Om eleven inte läser svenska som andraspråk finns det också en risk att språklig korrekhet sätts före tankemässig komplexitet vilket kan hindra elevens språkutveckling när innehåll och genrer blir allt mer utmanande i stigande årskurser.

Om eleven läser svenska som andraspråk bör det vara den undervisande läraren som gör bedömningarna. Annars missar man den mycket viktiga, formativa aspekten med materialet. Bygga svenska är i första han ett bedömningsmaterial för undervisning och inte för att se om eleven är i behov av särskilt stöd.

Det är dock bra om rektor möjliggör för sva-lärare att sambedöma med ämneslärare eftersom man får en bredare syn på elevens språkliga förmåga om man kan utgå ifrån kommunikation i de olika skolämnena.

Du bestämmer själv vilken av färdigheterna talat språk, läsa och skriva som du vill börja med utifrån ditt och dina elevers behov. Om vi ska ge någon rekommendation är det att börja med att bedöma elevernas talade språk. Detta gäller särkilt om eleverna går i lågstadiet, speciellt i årskurs 1 och 2,  om eleverna är nybörjare i svenska eller nybörjare i att läsa och skriva. Det talade språket är grunden för elevernas läs- och skrivfärdigheter och det är viktigt att följa elevernas progression där. Inte minst gäller detta elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling. Att då enbart bedöma läsa eller skriva kan bli missvisande för elevernas språknivå.

Stegen är formativa och utgår ifrån den kognitiva nivå man kan förvänta sig av eleverna i respektive stadium. Bygga svenska finns därför för olika åldrar.

Du kan använda dig av de kommenterade elevexemplen som finns på Skolverkets webb för att hitta rätt nivå på stegen. Om du saknar kollegor på skolan att sambedöma med kanske ni kan ordna kommunala eller regionala sambedömningsträffar? För smidighetens skull kan man även ses digitalt för att diskutera bedömning.

Ja. Språkutveckling sker sällan linjärt. Därför är det betydelsefullt att komma ihåg att stegen som presenteras ger en förenklad beskrivning av utvecklingen. Det är till och med vanligt att elevens språkutveckling skiljer sig åt inom färdigheterna Talat språk, Läsa och Skriva, något som är bra att tänka på när man planerar undervisningen utifrån elevens styrkor och utvecklingsbehov.

Stegbeskrivningar med tillhörande observationspunkter i Bygga svenska skapades genom att man samlade in och kartlade ett stort och varierat underlag med elevprestationer. Analyserna visade en stor spännvidd inom steg 2 för elever i årskurs 4–6 och 7–9 och därför valde man att dela upp steg 2 i a och b.

Språkutveckling sker sällan linjärt. Vad eleven kan prestera beror bland annat på bedömningssituationen, stöttningen och den kognitiva utmaningen. Det viktiga är att se elevens utveckling och lärande, och att göra flera bedömningar av varierade slag över tid.

Lärare använder Bygga svenska på lite olika sätt och ser olika funktioner och behov som ska fyllas med dokumentationen. En del vill till exempel samla stegbeskrivningarna för alla förmågor till ett visst steg tillsammans med observationspunkterna, som till exempel ”Steg 4 för talat språk, läsa och skriva”.

Eftersom stegbeskrivningarna är en sådan central del i bedömningarna har många uttryckt ett önskemål om att få stegbeskrivningen tillsammans med observationspunkterna i mallarna. Här har en lärare lagt in stegbeskrivningarna i anslutning till observationspunkterna tillsammans med utrymme för en kommentar om bedömningstillfället och stöttningen.

Bygga svenska 1–3 Mallar för sammanställning med stegbeskrivning och anteckningsfält (1458 Kb)

Bygga svenska 4–6 Mallar för sammanställning med stegbeskrivning och anteckningsfält (1140 Kb)

Bygga svenska 7–9 & IM Mallar för sammanställning med stegbeskrivning och anteckningsfält (2307 Kb)