På Sverkerskolans högstadium har man valt att organisera undervisningen i svenska och svenska som andraspråk i ett tvålärarskap. Foto: Kim Norrman

Sverkerskolan är en kommunal F–9 skola som ligger i centrala Uppsala uppdelat på två adresser, en för åk F–3 och en för åk 4–9. I åk 7–9 är det 270 elever och 25 lärare. Cirka 55 elever är flerspråkiga och av dem läser 36 elever svenska som andraspråk. 20 elever är nyanlända och 16 av dem går i en förberedelseklass. På högstadiet arbetar Malin Strängby som en av skolans tre behöriga sva-lärare. Hon har en grundskollärarutbildning och är behörig i flera ämnen upp till årskurs sex, bland annat svenska. I sva är hon behörig att undervisa även på högstadiet och i vuxenutbildningen.

Två lärare och två ämnen – tillsammans ibland och delade ibland

– Vi har valt att ha tvålärarskap för svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva) för att på ett smidigt sätt kunna möta elevernas behov i undervisningen. Det är elevbehoven som står i centrum för oss hela tiden, säger Malin. Vi behöver inte vara fasta i våra indelningar och alltid tänka sve-undervisning eller sva-undervisning. Olika elever kan behöva olika typer av undervisning för olika moment. Till exempel kanske vissa undervisningsmoment i läsning sker gemensamt, medan skrivmoment behöver ha ett tydligare andraspråksperspektiv för elever som läser sva. Här är Bygga svenska ett stöd för att följa elevernas andraspråkutveckling.

Malin Strängby arbetar som förstelärare och sva-lärare på Sverkerskolans högstadium sedan två tillbaka. Foto: Kim Norrman

– Ett läsår från ett annat kan se mycket olika ut, fortsätter Malin. Som sva-lärare kanske du under ett läsår behöver undervisa sva-gruppen på egen hand, för att under nästa läsår arbeta ihop med sve-gruppen varje lektion. Du och sve-läraren behöver vara flexibla och ha en samsyn kring elevernas behov. Att jobba tätt ihop och ha en tät dialog är att föredra. Idag har jag och sve-läraren i åk 9 en och en halv timme för samplanering i veckan, medan jag och sve-läraren i åk 8 inte har kunnat schemalägga gemensam planeringstid. Det påverkar våra möjligheter att genomföra undervisning som vi skulle vilja. Istället blir jag lätt den lärare som ”stöttar och hjälper” sva-eleverna i en undervisning som från början inte planerats utifrån  ett andraspråksperspektiv och kursplanen i sva. Detta riskerar att undervisningen i de två ämnena inte blir likvärdig. Det påverkas också av att jag bara kan vara med på två av tre lektioner med åk 8. Här har det varit viktigt för oss att inte hamna i ett svart-vitt-tänk utan fokusera på det som vi faktiskt kan få till med de förutsättningar som finns.

Hur det ser ut praktiskt för dig och eleverna idag?

– Ibland har vi sva och sve gemensamt när kursplanerna och elevernas behov sammanfaller. Då upplever varken jag eller min lärarkollega att det är någon skillnad på oss lärare. Vi är båda lärare och undervisar i svenska. Samtliga elever ber mig om hjälp och samma för min lärarkollega. Jag håller i genomgångar tillsammans med min sve-kollega. Ibland är det bara jag som undervisar lärarlett och talar, ibland är det min kollega, men oftast är vi två lärare som kompletterar varandra, förklarar Malin.

– När undervisningen i sve och sva behöver skilja sig åt kan vi dela grupperna. För åk 8 räcker det med ett grupprum, men i åk 9 där eleverna är fler har jag bokat ett klassrum med interaktiv skrivtavla. Ibland ses vi direkt i de olika rummen för att få en effektiv lektionstid tillsammans. Jag har också en Teams-chatt med sva-eleverna i åk 8 om de under lektionen med enbart sve-läraren har någon specifik fråga till mig. I chatten skickar jag också med material i förväg som de kan läsa in sig på och förbereda sig genom att få förförståelse inför lektionen. Jag har jobbat mycket med metakognitiv inlärning, vilket har lett till att kommunikationen mellan mig och eleverna på Teams sker effektivt och smidigt. Det är också avgörande att jag har en stark, öppen och kommunikativ relation till sva-eleverna.

När kan det passa att undervisa eleverna gemensamt?

– Vi lyssnade tillsammans på en radioteater i höstas, berättar Malin. Eleverna deltog i muntliga övningar före och efter varje avsnitt. De fick bland annat sammanfatta muntligt vad det senaste avsnittet handlade om. I båda kursplanerna finns ”att sammanfatta” med i det centrala innehållet. Det står även att de ska delta i ”olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument”. Jag och sve-läraren kom fram till att vi ville ha eleverna tillsammans eftersom flera av sva-eleverna behöver träna just på att resonera och då kan det vara positivt att få lyssna på elever som har mer kunskap och erfarenhet av att resonera på svenska.

– Lektionen innan vi resonerade undervisade jag sva-eleverna om sambandsord som är bra att använda sig av när man resonerar. Detta finns som centralt innehåll för sva. På nästa lektion tillsammans med sve repeterade jag detta kort eftersom det faktiskt gynnar flera sve-elever också att känna till.

Exempel på när undervisningen delas

– Jag har märkt att majoriteten av sva-eleverna behöver sva-undervisning om att skriva olika texttyper, framför allt resonerande och argumenterande texter. Visst kan man arbeta enligt genrepedagogiken och cirkelmodellen i både svenska och svenska som andraspråk, men det blir inte riktigt på samma sätt. Bland annat så blir det språkliga fokuset i olika genrer något olika.

Gemensam planeringstid är en viktig förutsättning för tvålärarskapet, liksom möjligheter att undervisa grupperna separat vid behov. Foto: Kim Norrman

– Grammatik har vi delvis haft separat. Speciellt när vi kopplar det till en texttyp vi skriver eller någon roman/text vi läser. Min erfarenhet är att det är bäst att undervisa grammatik kopplat till texter vi läser och skriver. Jag sätter alltså in grammatiken i ett sammanhang och kopplar detta till hur deras förstaspråk är uppbyggda. Jag vill att de ska få en metaförståelse för grammatiken. Det som sva-eleverna behöver undervisning i är till stor del meningsbyggnad och satsdelar liksom ordklasser, tids- och orsaksord. Nybörjare behöver kunskap om genus, kongruens och verbböjningar. Eleverna med svenska som modersmål behöver inte undervisning om samma saker så här är det viktigt att kunna dela undervisningen.

Skönlitteratur i andraspråksundervisningen

Symposium 2025 kommer att handla om skönlitteratur i andraspråksundervisningen så NC passar på att fråga Malin om vad ett andraspråksperspektiv där kan innebära för henne och eleverna som läser svenska som andraspråk jämfört med de elever som läser svenska.

– När det kommer till skönlitteratur ser lektionsupplägget ofta olika ut för sve och sva. I sva-undervisningen har jag mer fokus på det muntliga och på de gemensamma boksamtalen. Vi planerar också fler gemensamma aktiviteter före, under och efter läsningen.

– En annan viktig skillnad, fortsätter Malin, är att sva-eleverna generellt behöver mer förförståelse om skönlitteraturens teman. Det är viktigt att skönlitteraturen utgår från elevernas intresse och förkunskaper så att eleverna har något att hänga upp handlingen på. Då har eleverna lättare att tillgodogöra sig innehållet. Men det är också bra när skönlitteraturen kan öppna upp för nya miljöer och upplevelser – genom den kan eleverna få uppleva sådant de annars inte skulle ha tillgång till. Men, då kan det också krävas mer arbete runt läsningen för att eleverna ska kunna ta till sig texten eller filmen. Här behöver jag som sva-lärare känna mina elever och veta vad de har för kunskaper och erfarenheter, samt vara medveten om min egna kulturella prägling.

– Ytterligare en stor skillnad är förstås att eleverna använder sin flerspråkighet i undervisningen som resurs. Jag uppmuntrar eleverna till att göra det samt ser det som ett naturligt inslag i undervisningen. Det är något som jag planerar för.

– Språkligt är det också stora skillnader i undervisningen mellan ämnena. Bildspråk (metaforer och liknelser) och sammansatta ord kan explicit behöva förklaras. I sva kopplar vi det ofta till elevernas förstaspråk för att jämföra. Vi lägger dessutom stor vikt vid att arbeta med ordförrådet eftersom det är flera typer av ord i språket som behöver förstås. Det är inte endast de ”svåra” orden ur ett sve-perspektiv. Vi pratar om hur orden är uppbyggda och jämför med elevernas förstaspråk och andra språk eleverna kan. Jag jobbar mycket med ord och begrepp på olika sätt, muntligt och skriftligt, med fokus på mycket gemensamt och lärarlett.

Lektionsupplägget när eleverna läser skönlitteratur ser olika ut i de båda svenskämnena. Foto: Kim Norrman

Gemensamt för svenskämnena och skönlitteratur i undervisningen

– Det är viktigt för både sva och sve att det finns skönlitteratur som passar målgruppen. Eleverna behöver erbjudas ett brett utbud av texter från olika tider, platser, kulturer. Det finns också arbetssätt som passar båda ämnena som till exempel att skriva läsloggar och att ha text- och boksamtal. I sådana moment kan sve och sva mötas för att eleverna ska få höra flera olika perspektiv på det lästa, men det är då viktigt att sva-eleverna får förbereda sig på sina villkor.

– Gemensam läsning och högläsning är något som behövs i båda ämnena. Det kan vara lätt att glömma bort detta på högstadiet. Alla elever behöver också undervisas i läsförståelsestrategier, men sva-eleverna kan behöva en mer explicit undervisning än vad de får i svenskundervisningen.

Elevernas röster om undervisningens organisation

Malin intervjuade fem elever och eleverna sa bland annat:

”Att ha ett tvålärarskap fungerar väldigt bra. Man lär sig mer i sva-gruppen. Det är en mindre grupp och det vi behöver träna på lär vi oss i sva-gruppen. Det är mer talutrymme, man är mer aktiv och kan ställa fler frågor. I sve-gruppen läser de bara vidare, i sva stannar Malin upp och förklarar ord och ställer många frågor till oss.”

”Med sve-gruppen är det mer tyst arbete, i sva är det mer muntligt och vi diskuterar och då förstår jag mer.”

”Man får mer hjälp i sva-gruppen. Man är inte rädd eller blyg att ställa frågor.”

”Det är jättebra att Malin finns då hon har mer kunskap om vad sva-eleverna behöver. Det är roligare och lättare på sva, då vet vi vad vi ska göra. Vi får mer tid och mer möjlighet att lära oss saker.”

Hur gör ni med bedömning och betygsättning?

– Jag betygsätter sva-eleverna och min lärarkollega i svenska betygsätter sve-eleverna. Däremot hjälper vi varandra och sambedömer texter och uppgifter. Jag dokumenterar sva-elevernas språkutveckling i Bygga svenska på Unikum, synligt både för elev och vårdnadshavare samt elevens mentor och undervisande lärare. Tillsammans har jag och sve-läraren ett dokument där vi har en överblick över alla våra elevers progression i sva och sve. Jag som sva-lärare får på så sätt en enkel överblick även över sve-elevernas progression och vice versa. Det hjälper oss att se det som våra gemensamma elever.

– Jag är ämneslagsledare för svenska och sva och varannan vecka har vi 90 minuters mötestid. Då samlas sve-lärare och sva-lärare för åk 4–9 för att utveckla ämnena på skolan. Vid dessa möten tar vi regelbundet med oss texter för sambedömning. På så sätt ges också sva-ämnet utrymme och våra sve-lärare får ökad kunskap om det samtidigt som sva-lärarna blir stärkta i sin roll.

– Jag leder också ett ämneslag i sve och sva för lärare i förskoleklass–åk 9 som heter Röda tråden var femte vecka. Det är ett sätt för vår skola att få ett helhetsgrepp om hur vi arbetar med svenska och svenska som andraspråk. Det ger också mig som förstelärare i sva en bra inblick i hur sva-undervisningen fungerar på de lägre stadierna och vad lärarna där har för utmaningar. På träffarna stöttar vi varandra och utvecklar vårt ämnesarbete för att få just en röd tråd och samsyn, säger Malin och ler.

Grundläggande sva för de nyanlända eleverna

– På vår skola har vi sedan fem år tillbaka en förberedelseklass (fbk) för nyanlända elever i åk 6–9. Idag har vi 16 elever som går där. Vi är två sva-lärare som delar på gruppen, och har dessutom en studiehandledare/elevassistent i arabiska på heltid vilket är en stor tillgång för oss. Vi har även studiehandledning en gång i veckan på skolan, samt läxhjälp två gånger i veckan.

– I fbk introduceras eleverna till vardagsspråket, skolspråket och ämnesspråket samtidigt, vilket kan vara en stor utmaning om eleverna skulle läst med ordinarie klass direkt. För nyanlända elever behövs dessutom explicit uttalsundervisning och det underlättar mycket om läraren har kunskaper om elevernas förstaspråk. Det är därför mycket fördelaktigt att ha separat undervisning i svenska som andraspråk för nyanlända elever.

Malins bästa råd till skolor som vill införa tvålärarskap för sve och sva

– Jag har alltid en dialog med eleverna om vad deras behov är och om hur de tycker att vi ska lägga upp arbetsområdet utifrån kursplanens innehåll. Vi pratar om vilka arbetssätt vi kan ha samt när det kan passa att samläsa med svenskämnet och när vi behöver dela undervisningen antingen för att kursplanernas centrala innehåll skiljer sig åt eller för att eleverna behöver ett tydligare andraspråksperspektiv i undervisningen. Ibland ser det lite olika ut för olika elever. Jag har jobbat hårt för ett öppet samtalsklimat och starka relationer mellan mig och eleverna.

– Jag jobbar också hårt för att ämnet svenska som andraspråk ska ha samma status som svenskämnet. I undervisningen försöker jag medvetet göra ämnena mer likvärdiga, dels med kunskap till alla elever om själva ämnet svenska som andraspråk och dels genom att tala om flerspråkighet och vilka fördelar det finns med att kunna flera språk, samt vilka naturliga utmaningar som finns med att lära sig svenska som ett andraspråk. Att det numera också finns en sva-lärare i samma klassrum som svenskundervisningen gör också att sva-ämnet syns mer vilket är positivt. Genom att prata gott om kulturer och vara nyfiken och öppen vill jag visa eleverna olikheter och likheter.