40 år av idrott i Frescatihallen
Idrottshallen blev arkitekten Ralph Erskines tredje byggnad på universitetsområdet. 1983 stod den klar. Efter bibliotek och allhus skulle även kroppen få sitt, och det blev i en hall inspirerad av en lekfull val.
– Frescatihallen är enkelt och rationellt uppbyggd av billiga material, men samtidigt uttrycksfull och inspirerande. Det bidrog till att Erskine tillsammans med entreprenören Valhall vann tävlingen om att uppföra den nya idrottshallen, menar David Neuschütz, arkitekt som började sin yrkesbana på Erskines kontor, och som nu är involverad i upprustningen av hallen.
Som huvudet på en valfisk uppenbarar sig idrottshallens gavel på Ralph Erskines skiss för entreprenören Valhall. Skiss: Ralph Erskines Arkitektkontor– Idrottshallar är ofta stora lådor, men Erskine har gett den en tydlig identitet med stora limträbågar, som dessutom har asymetrisk form, mindre påbyggda boxar, färgad plåt i olika mönster med en pil ovanför entrén, och trädetaljer. De bryter ner den stora skalan och gör att det händer något trots den stora volymen.
Erskine tyckte det var viktigt att se liv och rörelse direkt besökaren kom in i hallen.
– När man rör sig till omklädningsrummen har man kontakt med verksamheten, man ser vad som händer i hallen i stället för att gå längs en lång sluten korridor.
Ritade in det naturliga ljuset
Han ville också att dagsljuset skulle vara närvarande.
– Idrottshallar är ofta som u-båtar, tyckte Erskine, och ville att man skulle ha kontakt med både ute och inne. Här är det skulpturala ljusreflektorer på taket som fångar in ljuset via takfönster, och fönsterband som släpper in ljus.
– Nu har man delvis skärmat av dagsljuset, det blir svårt att följa badmintonbollen annars, men när hallen öppnas upp för mässor så kan man uppleva hela den mäktiga volymen, säger David Neuschütz.
Det är vänstertrafik i entrén, är det en gest från brittiske Erskine?
– Haha, jag vet inte men låt oss säga att det är det.
Under årens lopp har verksamheten utvecklats från rackethall till att omfatta flertalet bollsporter, gruppträning, gym, yoga och dans. Både om- och tillbyggnader har skett. För några år sedan installerades solpaneler på taket, och nu planeras för mer verksamhetsyta och nya kontorsytor.
– Vi vill att idrottshallen ska präglas av mångfald, på samma sätt som övriga universitetet. Det säger Stefanie Tagesson, ordförande i Frescatihallen AB som driver Frescati Sports Center, och som ägs av Stockholms universitets studentkår.
– Det är viktigt att vi också täcker in idrott och hälsa på campus, som är yttersta navet i en students liv. Att röra på kroppen är bra för hjärnan och då är det nödvändigt att ha nära till idrott mellan föreläsningarna och att kunna träna när man ändå är på campus.
Fakta Ralph Erskine
Född i London 1914, flyttade till Sverige 1939.
Arkitektexamen 1937 vid Regent Street Polytechnic i London.
Erskines byggnader i Frescati: Allhuset (1981), Universitetsbiblioteket och biblioteksfoajén (1983), Frescatihallen (1983), Juristernas hus (1990), och Aula Magna (1997).
Ralph Erskine ritade mellan 140 och 150 byggnadsprojekt i ett tiotal länder: kontorskomplex, bostadshus och hela bostadsområden, villor, fritidshus, industrianläggningar, hotell och butiker.
Frescati Sports Center firar 40-årsjubileet den 7 september, se program och aktiviteter i hallen.
Se ett TV-inslag från 1978 där Stockholmsstudenter jympar på Sergels torg i en manifestation för fler idrottshallar
Senast uppdaterad: 28 augusti 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen