50 år med tunnelbana till Frescati
I 50 år – sedan januari 1975 – har studenter och medarbetare strömmat upp från tunnelbanestationen Universitetet vid Frescati och rört sig ut över fälten till olika universitetsbyggnader.
– Många drog en lättnades suck när tunnelbanan äntligen kom till Frescati, säger Martin Rörby, arkitekturhistoriker och skribent, som i flera böcker har skrivit om Frescatis arkitektur.
Han disputerade vid Stockholms universitet 2003 med en avhandling om arkitekten David Helldén som står bakom Södra huset och tunnelbanans entrébyggnad på Frescati.
Flytten av Stockholms universitet till Frescati hade påbörjats i mitten av 1960-talet och Södra huset invigdes 1971.
– För David Helldén var det viktigt att ta hänsyn till platsen och låta byggnaderna smälta in i omgivningen.
Södra husets turkosskimrande glasfasader skulle samspela med himlen runtomkring och det nya stationshuset sänkte han ner i marken för att inte störa de fria siktlinjerna ut över fältet.
Många besökare på Frescati har kanske slagits av att tunnelbanestationens entréhall ligger några trappsteg ner från marknivån runtomkring, en lite ovanlig konstruktion för att vara en stationsbyggnad.
– Det var viktigt för David Helldén att besökarna skulle kunna blicka ut både över fälten mot Stora Skuggan och åt andra hållet, mot Vetenskapsakademien och Brunnsviken. Han var själv väldigt stolt över det greppet.
När byggnaden var klar bestod den av en tunn glaskropp ovanför vilken en bastant betongvolym till synes svävade fritt. Betongytan var rå och taket täckt med gräs, vilket var något helt nytt vid tiden.
– I betongsargen på taket gjordes vertikala slitsar för att byggnaden skulle påminna lite om en bastion med skyttevärn.
Entréhallen har blivit lite naggad i kanterna av butikerna som finns där i dag, förklarar Martin Rörby, tidigare fanns glasväggar även runt hörnet. Men terazzogolvet med triangelmönstret i svart och vitt finns kvar – det är besläktat med det mönster David Helldéns medarbetare Jörgen Kjaergaard gjorde för Sergels torg på 1960-talet. Här var det dock Helldén själv som svarade för utformningen. Och även en glasvägg ovanför rulltrapporna finns kvar – något som David Helldén var mån om, både för att få in rikligt med dagsljus i hallen och för att skapa utblickar åt olika håll.
– Flytten av universitetet till Frescati i början på 1970-talet byggde mycket på att tunnelbanan skulle finnas på plats när byggnaderna var klara, men så blev det inte. Bland annat därför kantades de första åren av en hel del kritik från olika håll. Fälten på Frescati såg ut som leriga åkrar och det var överfullt på bussarna. När tunnelbanan väl var på plats så blev det en boost för hela området, säger Martin Rörby.
Tunnelbana till universitetet sedan 1975
- Universitetets tunnelbana togs i bruk den 12 januari 1975 som den 75:e stationen i nätet.
- Stationen trafikeras av röd linje 14 mellan Fruängen och Mörby centrum.
- Under omkring tre år var Universitetet ändstation på linjen. Nästa station ut från city, Bergshamra, invigdes 1978.
- Stationsdjup: Plattformen är 9,5 meter under havsnivån, drygt 25 meter under markytan.
- Som mest passerade drygt 349 000 resenärer ut från spärrarna under en månad hösten 2024.
- Sträckan mellan Tekniska högskolan och Universitetet är den längsta t-banesträckan under jord i Stockholm.
- Stationen renoverades under 1990-talet och delar av entrébyggnaden kläddes då in med tegel för att samspela med Sivert och Marianne Lindbloms skulpturinstallation ”Terrakotta”.
- För den ursprungliga konstnärliga gestaltningen av perrongmiljön svarade Pär Andersson, som med målade landskapsmotiv ville anknyta till Djurgårdslandskapet och Bergianska trädgården. Sedan 1997 har denna ersatts av en utsmyckning av konstnären Françoise Schein. Temat för konstverket är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt Linnés resor, utfört på keramiska plattor.
- I norra änden av perrongen finns en påbörjad uppgång nära Naturhistoriska riksmuseet. Entrén färdigställdes aldrig och fungerar endast som nödutgång.
Källa: Trafikförvaltningen, Region Stockholm
Spårvägsmuseets visningar i tunnelbanan
Stockholms tunnelbana fyller 75 år 2025 – se Spårvägsmuseets utställningar och evenemang
Tankeväckande konstverk i tunnelbanan
Den nuvarande konstnärliga utsmyckningen av tunnelbanestationen Universitetet är gjord av Françoise Schein och gestaltar bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Här berättar två forskare vid Stockholms universitet om vad de får för tankar i mötet med konsten.
Rebecca Adami, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, som forskar om kvinnors och barns rättigheter:
– Deklarationen var det första dokumentet i FN som listade de mänskliga rättigheter som FN enligt FN-stadgan ska respektera och försvara. De handlar om att det inte går att skapa hållbar fred utan respekt för de mänskliga rättigheterna och det går inte att upprätthålla mänskliga rättigheter utan fred. Världen ser behovet av detta om och om igen. Att internationella konflikter bäst löses genom diplomati, inte våld. Därför är även internationell nedrustning ett av FN:s mål. Detta är ett av konstens syften; att öppna upp vår blick att se mer än vi tror.
Catharina Nolin, professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik:
– Jag tycker väldigt mycket om Françoise Scheins konstverk. Jag tittar ofta på de olika motiven som visar Linnés lappländska resa och texterna som visar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Jag letar efter ord och försöker läsa meningarna. Ibland är det klurigt att se var en mening börjar eller vilka ord det är eftersom prickarna och ringarna saknas. Det är både ett vackert och tankeväckande konstverk.
Världens längsta konstutställning – läs mer om konsten i tunnelbanan på SL:s webb
Se konsten i kollektivtrafiken – om konst i kollektivtrafiken på Region Stockholms webb
Senast uppdaterad: 6 november 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen