Stockholms universitet

Avslöjar hemligheten bakom naturens omöjliga kemi

Vissa kemiska reaktioner i naturen är närmast omöjliga att återskapa i forskningslabb. Bland annat sättet som proteiner styr kemiska reaktioner med hjälp av metalljoner och radikaler. Martin Högbom vill förstå naturens förmåga att utföra till synes omöjlig kemi.

Person vid en dator och i bakgrunden syns en skärm med proteinstrukturer.
Martin Högbom, professor i strukturbiokemi. Foto: Magnus Bergström/KAW

Under sina studier kom Martin Högbom i kontakt med vissa kemiska reaktioner i naturen som i princip var omöjliga att genomföra i laboratoriet. Det väckte en beundran för naturens sätt att alltid hitta nya vägar till resultat. Nu har han hittat sätt att använda avancerad röntgenteknik och beräkningskraft för att förstå hur viss kemi är möjlig.

– Detta är verkligen nyfikenhetsdriven grundforskning. Vi försöker förstå dessa reaktioner genom att kartlägga dem på atomnivå, säger Martin Högbom.

I fokus för forskningen finns proteinet ribonukleotidreduktas, RNR. Proteinet producerar byggstenarna till vårt DNA. Under processen tar proteinet hjälp av metalljoner och radikaler, det vill säga atomer eller molekyler som är mycket reaktiva.

– För att proteinet ska lyckas krävs det att varje atom kan kontrolleras och styras för att reagera på rätt sätt. Labbförsök resulterar ofta i kaos och helt andra reaktioner, säger Martin Högbom.

Läs hela artikeln på webben hos Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Kemi",
          "name": "Kemi",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}