Stockholms universitet logo, länk till startsida

Ensidig politisk debatt om modersmål

Det senaste decenniet har en ensidig politisk debatt förts där modersmålsämnet ofta ställs mot inlärning av svenska. I en ny studie synar forskare den onyanserade debatten, som riskerar att stärka populistiska strömningar.

Foto: Sten-Åke Stenberg/Mostphotos
Foto: Sten-Åke Stenberg/Mostphotos

Modersmålsämnets ställning i den svenska skolan har ifrågasatts genom åren. Hur argumenterar då politiker när de debatterar det skolämne som är mest debatterat?

Christina Hedman. Foto: Jens Lasthein
Christina Hedman. Foto: Jens Lasthein

– Mycket ensidigt och med fokus på svenska språket. Modersmålsämnet tenderar att ha berättigande enbart om det är till nytta för svenskan, annars inte.
Det konstaterar Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk, som tillsammans med kollegan Jenny Rosén har analyserat vilka argument som förs i riksdagen, i motioner och i utskottsbetänkanden om modersmålsämnets vara eller inte vara under perioden 2010–2020.

 

Språk ställs mot varandra

När ämnet infördes 1977 var utgångspunkten att en aktiv tvåspråkighet främjar integrationen. Invandrare skulle få välja om de ville bevara sin kulturella och språkliga identitet genom att få undervisning i sitt modersmål. I den eran fick modersmålsämnet en viktig symbolisk funktion för ett mångkulturellt, modernt och progressivt Sverige.

Den gemensamma uppslutningen kring ämnet bröts med Ny Demokratis inträde i riksdagen 1991–1994. Ända sedan 2012, när Sverigedemokraterna föreslog att ämnet skulle avskaffas, har de ensidiga argumenten upprepats, även från individer inom andra partier, visar den nya studien.

– Språk ställs mot varandra i debatten. Sker inlärningen av modersmål på bekostnad av svenska eller inte? Även motrösterna tenderar att bli ensidiga: ”Det främjar visst svenska och tillägnande av ämneskunskaper i svenska”. Både de som argumenterar för ett avskaffande och de som är emot, slår varandra i huvudet med detta, säger Christina Hedman.

 

Liknar nationalistisk retorik

När argumenten förskjuts till ett ensidigt fokus på svenska språket, påpekar hon, närmar sig debatten en assimilatorisk retorik. En sådan vilar på uppfattningen att människor ska lämna sitt tidigare språk och sin kultur bakom sig för att kunna inlemmas i majoritetssamhället, som man föreställer sig är och bör vara homogent. Och att kunskaper i det egna modersmålet leder till utanförskap. I denna retorik är modersmål enbart en familjär angelägenhet och inget som skolan ska utveckla.

– Retoriken liknar nationalistisk och populistisk retorik i övriga Europa i vilken assimilationstanken är en grundbult. Den innebär det motsatta jämfört med ursprungstanken, som var att utveckla modersmålet parallellt med svenskan som en viktig kompetens för integration.

 

Motrösterna blundar för ämnets värde

Att fortsätta späda på en debatt som innebär att modersmålsämnet bara har rätt att finnas till om det bidrar till att främja kunskaper i svenska blir missvisande och riskerar att spela assimilationisterna i händerna, menar Christina Hedman.

– Våra analyser visar att motrösterna inte möter upp med att ämnet har ett värde i sig, i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle, både för individen och för språklig kompetens i samhället. I värsta fall kan den ensidiga debatten leda till att modersmålsämnet tas bort från den svenska läroplanen.

Hur kan argumenten nyanseras?

– För det första, att ämnet är inrättat i sin egen rätt, för att utveckla elevens modersmål. Inte som något sorts stödämne till svenskan. Eftersom det är en pedagogisk diskurs kan man diskutera vad undervisningen i skolan kan göra för utvecklingen av språkliga kompetenser som man inte nödvändigtvis får när man talar språket enbart i vardagen, hemma. Som läs- och skrivfärdigheter och ett breddat, mer avancerat och skolmässigt språkbruk.

– Och att modersmålslärarna har en viktig funktion att fylla, som en länk mellan skola, föräldrar och omgivande samhälle, som underlättar integrationen.

– Men argumenten behöver också gå utöver en pedagogisk diskurs. Ett viktigt argument är inte minst den konkurrensfördel det är att vara flerspråkig och mångkulturellt kompetent i dagens globala värld. Men man kanske inte vill att den kompetensen ska utvecklas? Modersmål främjar ju en kompetens som är bemyndigande, som innebär en form av makt.

 

 

Det säger forskningen om modersmål


Läs studien Modersmålsämnets legitimitet i ett förändrat politiskt landskap – En analys av svensk riksdagsdebatt under 2010-talet.

Mer om Christina Hedmans och Jenny Roséns forskning.