Stockholms universitet logo, länk till startsida

Födelseland påverkar risken att dö i covid-19

Risken att dö med covid-19 är mer än tre gånger så stor för personer födda i Afrika jämfört med svenskfödda. Även personer födda i Mellanöstern och Finland löper högre risk att dö i covid-19. Mikael Rostila intervjuas i SVT om Folkhälsomyndighetens rapport.

Mikael Rostila, Professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Foto: Vilhelm Stokstad

Ända sen pestens tid har fattiga varit mer utsatta under pandemier", säger Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap.

Över 14 300 personer har hittills avlidit med covid-19 i Sverige. Risken att dö i sjukdomen är högre för personer födda utomlands än svenskfödda. För personer födda i Afrika är risken 3,4 gånger högre än för svenskfödda, medan risken för personer födda i Mellanöstern är 2,8 gånger högre.

Även personer födda i Finland löper en dubbelt så hög risk att dö i sjukdomen jämfört med svenskfödda. Det är bara personer födda i USA som löper en lägre risk att dö i covid-19 än personer födda i Sverige. 

Man tänker kanske instinktivt att virus inte diskriminerar, alla har samma risk att smittas. Men i och med våra sociala förhållanden så påverkas möjligheten att skydda sig," säger Mikael Rostila, som är en av författarna bakom Folkhälsomyndighetens rapport.

Även risken för att bli så sjuk i covid-19 att det krävs intensivvård är högre för många personer födda utomlands. För personer födda i Afrika eller Mellanöstern är risken fem gånger högre än för svenskfödda. För vissa födelseländer är risken högre än så, som till exempel Somalia och Turkiet där risken är mer än nio respektive sex gånger så stor.

Skillnad mellan olika grupper av utlandsfödda

Det finns en särskild hög risk att avlida på grund av covid-19 för personer födda i Somalia, Libanon, Syrien, Turkiet, samt Iran och Irak. Ungefär hälften av den ökade dödligheten i covid-19 kan förklaras av skillnader i socioekonomiska förhållanden, med trångboddhet och färre valmöjligheter att undvika smittan med att arbeta hemifrån eller undvika kollektivtrafik som transportmedel.

Socioekonomiska förhållanden ger ojämlikhet i hälsa

De främsta orsakerna bakom att vissa utlandsfödda drabbas hårdare är socioekonomiska faktorer som låg inkomst och trångboddhet. Mikael Rostila hoppas att kunskapen om att grupper drabbats olika under pandemin kan leda till förändring.

"Vi måste arbeta mer med det här för att undvika att se liknande mönster i framtiden,"  avslutar Rostila.

Se inslaget i SVT Nyheter