Stockholms universitet logo, länk till startsida

Förskolebarns hjärnor tränas med ny metod

Forskning har visat att hjärnan har en fantastisk förmåga att anpassa sig till sin omgivning. Men det är inte enbart positivt – för barn som växer upp i en otrygg miljö får det negativa konsekvenser för inlärning, sociala relationer och psykisk hälsa senare i livet. Eric Pakulak och hans kollegor har utvecklat metoder för att träna de här barnens hjärnor så att de ska klara sig bättre i skolan och i övriga livet. Just nu är han med i ett forskarteam som utvecklar en metod för att lära förskolebarn i Sverige matematik.

Barn 3-5 år lägger pussel
Foto: Niklas Björling

Eric Pakulak var tidigare verksam vid Brain Development Lab i Oregon, USA. Där forskade han inom kognitiv neurovetenskap och intresserade sig för hjärnans formbarhet. 

– Jag är intresserad av hur vi kan hjälpa barn som växer upp i områden med lägre socio-ekonomisk status och som inte har samma förutsättningar att lyckas i skolan och i livet, förklarar Eric Pakulak, som nu är verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Forskning har visat att hjärnans utveckling påverkas negativt av att växa upp i en otrygg miljö. Koncentrationsförmågan blir sämre och självregleringen blir lägre, det vill säga förmågan att kontrollera sina känslor liksom förmågan att bete sig på ett sätt som förväntas av dig i olika sociala situationer. Lever du i en otrygg miljö har du ofta ett högt påslag av stresshormonet kortisol och om hjärnan utsätts för höga kortisolnivåer under lång tid blir den överkänslig och tolkar in hot överallt. Det påverkar i sin tur hur du interagerar med din omgivning och förmågan till koncentration och inlärning minskar.

Både barn och föräldrar deltog i programmet

Eric Pakulak porträttbild
Eric Pakulak

I Oregon var Eric Pakulak med och utvecklade Brain Train, ett program för barn i 3–5 års-åldern som har växt upp i socialt utsatta områden. I programmet får de genom lekar och övningar bland annat träna sig på att hantera frustration, prata om känslor, öka sin kroppsmedvetenhet och öva sig på självkontroll.

– Det finns fortfarande mycket vi inte vet, men bevisen hittills tyder på att det finns aspekter av miljön som är skyddande även när andra aspekter av miljön är svårare. Föräldrarnas egenskaper verkar vara en av de viktigaste och att tillhandahålla en trygg, förutsägbar och vårdande miljö är särskilt viktig, förklarar Pakulak. 

Det finns ett samband mellan socioekonomisk status i barndomen och vuxnas hälsoproblem, men det förhållandet försvinner i princip när forskare tittar på vuxna som har haft mycket vårdande mödrar. Det var de här resultaten som fick forskarna att kombinera Brain Train med ett program för barnens föräldrar.  

– Det finns självklart individuella undantag men flera studier visar att föräldrar från områden med lägre socioekonomisk status, generellt, pratar med sina barn på ett delvis annat sätt än andra föräldrar. De använder ett mindre komplext tal, mindre varierat ordförråd, mindre barntillvänt tal, fler direktiv ("gör inte så") och när de läser böcker för barnen ställer de färre frågor och resonerar mindre om innehållet.

Lägre stressnivåer och bättre självreglering

– Utifrån den kunskap vi har idag verkar det som att för familjer som lever i miljöer där det finns många faktorer som är utom deras kontroll är föräldraskapet ännu viktigare, eftersom att det är något de kan kontrollera och förändra. Så om föräldrarna kan göra hemmamiljön mindre stressande och stärka barnets regleringsförmåga – det vill säga ge barnet fler verktyg för att reglera stress och reglera sig själv – kommer det fungera som en buffert som kan hjälpa barnet. 

Barn 1-3 år, närbild, leker med former och ljus
Foto: Niklas Björling

Ett sätt att ge barnet en ökad känsla av kontroll är till exempel genom att erbjuda val istället för tomma frågor, alltså frågor som egentligen inte är frågor utan uppmaningar. En tom fråga kan till exempel vara att föräldern säger ”ska vi inte gå hem nu?” när föräldern vill gå hem från lekplatsen och inte tänker vänta längre. Föräldern kan istället erbjuda val genom att säga ”nu är det dags att gå hem, vill du gå vägen genom parken eller förbi förskolan?”

– Att inte använda ”tomma frågor” skapar en känsla hos barnen av att det är värt att lyssna på vad de vuxna säger. Det lär barnen att vara uppmärksamma på ord och utvecklar deras förmåga att tänka och reflektera, vilket är viktiga egenskaper i till exempel ett klassrum, förklarar Eric Pakulak. 

Programmet för föräldrar arbetar med att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn. Föräldrarna uppmuntras att öka sin uppmärksamhet på hur de pratar med sitt barn (hur mycket positivt och negativt språk de använder). När föräldrarna har förstått vikten av positiv interaktion får de lära sig strategier för att ge riktat beröm och ökad uppmärksamhet till sitt barn, för att öka barnets självförtroende. 

Andra strategier fokuserar på att reducera stressnivån generellt i familjen genom ökat fokus på rutiner, för att göra vardagen mer förutsägbar för barnet. Till exempel uppmuntras föräldrarna att införa bildbaserade scheman, så att barnet får en tydlig bild av vad som kommer hända under dagen. 

Förbättrade resultat för barnen i studien

Efter avslutat program kunde Eric och hans kollegor se att barnen som deltagit förbättrade resultaten mer på tester för språk, IQ och koncentrationsförmåga än den framslumpade kontrollgruppen (som också bestod av barn som växt upp i socialt utsatta områden). De förbättrade även sina sociala förmågor och visade upp ett mindre aggressivt beteende. Forskarna såg också förbättringar i föräldrarnas språkbruk, att de talade till sina barn på ett mer uppmuntrande sätt samt använde färre ”tomma frågor” och gav barnen fler val. Föräldrarna som deltagit i programmet rapporterade också lägre självupplevd stress.

Forskarna använde EEG för att mäta hjärnaktiviteten hos barnen och föräldrarna i studien. I en studie fick barnen lyssna på en berättelse från en högtalare som de uppmanades följa, sedan sattes en annan berättelse på från en annan del av rummet. Tidigare studier som har använt samma experiment har visat att barn från lägre socio-ekonomiska områden har lägre koncentrationsförmåga och alltså har svårare att stänga ute den berättelse de inte ska lyssna på. Den aktuella studien visade att barnen som deltagit i Brain Train-programmet, och vars föräldrar deltagit i föräldraprogrammet, hade en ökad aktivitet i hjärnan i det område som hanterar uppmärksamhet. 

– En anledning till att barn från lägre socio-ekonomiska områden har svårare att skärma av distraktioner kan vara att deras hjärna inte har tränats i det. För barn som växer upp i en mer otrygg miljö kan det vara viktigt att vara uppmärksam på sin omgivning. Men det kan bli ett problem när de börjar skolan där det är viktigt att kunna stänga ute distraherande element för att kunna lyssna på läraren och lyckas med en viss uppgift, förklarar Eric Pakulak. 

Utvecklar ny metod för att lära barn matte

Just nu utvecklar Eric Pakulak och hans kollegor en metod för att lära förskolebarn i Sverige matematik. Projektet, som heter DigiTaktik, kombinerar ett digitalt spel som lär barnen matte med fysiska övningar från Brain train-programmet. Det digitala spelet, som heter Magical Garden, är utvecklat av Erics kollegor vid Lunds universitet. 

bild från förskoleklassrum
Foto: Niklas Björling

– Den mest innovativa delen är nog verktyget för pedagogerna som utvecklades genom en serie workshopar med förskollärare. Det innehåller information om forskning kring matematikundervisning för små barn samt självreglering och lärande. Det ger också pedagogerna tips på hur de kan implementera det digitala spelet och övningarna från Brain Train-programmet (Kropp och knopp på svenska). Verktyget gör det även möjligt för pedagogerna att följa utvecklingen för de olika barnen och göra justeringar utifrån det.  

Målet med DigiTaktik är att alla barn som börjar skolan ska ha de kunskaper om enklare matematik som krävs för att kunna tillgodogöra sig skolans undervisning i matematik. Efter att projektet avslutats är tanken att det icke-kommersiella lärspelet, Magical Garden, och det pedagogiska verktyget ska kunna användas i förskolor i hela landet under barnens sista år på förskolan.

– Vi blev precis färdiga med en pilotstudie och våren 2021 kommer vi fortsätta med en större studie, så vi hoppas ha preliminära resultat klara hösten 2021. På grund av covid-19 kommer vi tyvärr inte kunna studera alla de moment vi hade tänkt men vi kommer ändå kunna hämta in värdefull data från det digitala spelet, vilket kommer bli väldigt spännande. 


5 tips till dig som vill träna ditt barns hjärna

  • Hjälp ditt barn att sätta ord på och lära känna sina känslor, det tränar upp självregleringen.
  • Läs mycket för ditt barn och resonera om innehållet, det hjälper till att utveckla språket. Goda språkkunskaper är viktigt för att lyckas i skolan och hjälper också barnet att utveckla färdigheter kopplat till självreglering. 
  • Skapa tydliga rutiner för barnet, till exempel vid läggdags, det bidrar till att skapa en trygg och förutsägbar miljö. Otrygghet och stress är negativt för hjärnans utveckling.  
  • Hjälp ditt barn att hantera motgångar genom att lära hen använda sin hjärna för att reglera hur hen känner. Till exempel genom att visa barnet hur hen kan använda andning eller andra tekniker för att lugna ner sig själv när hen är upprörd eller besviken, och att hen kan föra uppmärksamheten ifrån besvikelsen (”Typiskt, jag kan inte göra X just nu men jag kan göra Y, och jag kan göra X en annan gång.”). Det här kan även hjälpa vuxna. 
  • Erbjud val istället för att använda ”tomma frågor” (se förklaring i texten). Ökad känsla av kontroll är förknippat med lägre stressnivåer.