Han visar hur hushåll påverkas av ekonomiska förändringar i samhället
Roine Vestman är professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 27 september.
– Min forskning handlar om lite olika saker. Till exempel hur fonderade pensionssystem bör designas, och hur hushållens konsumtion påverkas av fluktuationer i bostadspriser och Riksbankens styrränta. Det är frågor som intresserar makroekonomer men jag använder ofta mikrodata med uppgifter om enskilda hushåll i analysen.
Varför blev det just det här?
– En kombination av omständigheter. Jag doktorerade i nationalekonomi vid New York University (NYU), som hade en oerhört stark forskningsmiljö i makroekonomi och finansiell ekonomi. Samtidigt såg jag att många svenska nationalekonomer fick stor utväxling på att använda registerdata från SCB. Jag började försöka formulera frågeställningar där jag kunde dra nytta av det jag lärt mig på NYU och av att jag kunde beställa data från SCB.
Hur bidrar din forskning till samhället?
– För mig är det viktigt att åtminstone delar av min forskning är policynära, alltså att resultaten är användbara för olika beslutsfattare vid till exempel myndigheter. Min artikel med Martin Flodén, före detta vice riksbankschef, Matilda Kilström och Josef Sigurdsson är ett bra exempel. Vi visar empiriskt att det är stor skillnad i räntekänslighet mellan olika hushållsgrupper. Det kan låta självklart men sådana empiriska mönster är inte lätta att replikera i centralbankers modellpark.
Vad har varit det mest spännande resultatet hittills?
– Om man ska döma efter citeringar, vilket man kanske inte ska i och för sig, så är det min artikel med Erik Lindqvist i American Economic Journal: Applied Economics. Vi visar att olika personliga egenskaper värdesätts olika mycket beroende på om du är högt eller lågt utbildad. För högt utbildade personer leder hög intelligens till extra goda arbetsmarknadsutfall – hög lön, och så vidare. Men för personer med lägre utbildning är andra personliga egenskaper viktigare. Vi kallar det för icke-kognitiva förmågor.
– Studien bygger på analys av militära mönstringsdata från perioden 1983–1993 som vi matchat med arbetsmarknadsutfall från 2006. De icke-kognitiva förmågorna mäter egenskaper via en strukturerad intervju vid mönstringen. Egenskaper som gör en till en duglig värnpliktig, till exempel vilja att ta ansvar, självständighet, tålamod och initiativförmåga, premieras så gott som lika högt som rå intelligens på arbetsmarknaden. Artikeln har ungefär 1 000 citeringar enligt Google Scholar.
Installations- och promotionshögtid i Stadshuset
Roine Vestman är en av de nya professorer som anställts eller befordrats under 1 juli 2023 – 30 juni 2024. Alla nya professorer som tillträtt sin tjänst under denna period bjuds in till Installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus den 27 september 2024 och välkomnas på så sätt till universitetet.
Läs mer om Roine Vestmans forskning på hans engelska webbsida.
Senast uppdaterad: 5 september 2024
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen