Islamiska reliker som maktsymboler
Hur fungerar islamiska reliker och relikdyrkan som omstridda auktoritetssymboler inom islam? Det är en fråga som forskaren och professorn Susanne Olsson vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) på Stockholms universitet vill belysa i sitt nya projekt som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
"Det är något som sällan uppmärksammas, trots att dessa praktiker har en lång historia och fortfarande är av stor relevans," säger Olsson.
Hon menar att dominerande teologiska diskurser ofta marginaliserar eller förkastar relikdyrkan, samtidigt som praktikerna i verkligheten spelar en central roll i både religiösa och politiska maktstrider.
"Konflikter om reliker handlar om något större än objekten i sig – nämligen kampen om vem som har rätt att tolka islam."
Projektet undersöker hur reliker autentiseras, ifrågasätts och mobiliseras, och ifrågasätter därmed vanliga uppdelningar som ortodox kontra folklig, textuell kontra materiell och religiös kontra politisk.
Jag vill visa att dessa binära kategorier ofta är missvisande," förklarar Olsson.
Genom att analysera både historiska källor från tidig islam och nutida fallstudier från Saudiarabien och Egypten visar projektet hur religiösa auktoriteter använder selektiva omtolkningar och regleringar av fromhetspraktiker för att befästa sin tolkningsmakt.
"Politiska makthavare har också hanterat reliker på strategiska sätt för att framstå som legitima härskare," säger hon.
Olsson betonar att projektet inte bara tillför ny empirisk kunskap om ett förbisett område, utan också erbjuder nya teoretiska verktyg för att förstå hur religiös auktoritet fungerar i praktiken.
"Det handlar om att se hur auktoritet inte bara etableras genom texter och diskurser, utan genom konkreta, materiella objekt och relaterade praktiker."
Senast uppdaterad: 12 november 2025
Sidansvarig: Områdeskansliet för humanvetenskap