Stockholms universitet logo, länk till startsida

Migranter har ökad risk att avlida i covid-19

Det är större risk för vissa grupper av personer födda utomlands att avlida i covid-19 än för personer födda i Sverige. Dödligheten bland migranter från länder i Mellanöstern och Afrika var högre än för Sverigefödda och särskild hög risk att avlida på grund av covid-19 fanns det för personers födda i Somalia, Libanon, Syrien, Turkiet, samt Iran och Irak. Socioekonomiska förhållanden och trångboddhet förklarade en stor del av dessa skillnader.

Professor Mikael Rostila Foto: Vilhelm Stokstad

Ökad risk att insjukna och avlida i covid-19

Tillsammans med forskare från Stockholms och Linköpings universitet, har Mikael Rostila och Agneta Cederström (båda verksamma forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap) undersökt hur den pågående pandemin drabbar olika grupper i samhället. En sammanställning av data över samtliga vuxna som bodde i Stockholm under pandemins tre första månader förra året, visar att coronaviruset redan från starten drabbade utrikesfödda hårdare. Många grupper av utlandsfödda löper betydligt större risk att avlida i sviterna av covid-19 än personer som är födda i Sverige.

Det som i vanliga fall inte utgör en riskfaktor för dödlighet, som hög befolkningstäthet i bostadsområdet, har under coronapandemin gjort vissa grupper av utrikesfödda mer sårbara för covid-19.

Skillnader mellan olika grupper av utlandsfödda

Resultaten i studien visar att dödligheten bland migranter från länder i Mellanöstern och Afrika var högre än för sverigefödda. Särskild hög risk att avlida på grund av covid-19 fanns det för personer födda i Somalia, Libanon, Syrien, Turkiet, samt Iran och Irak.

Socioekonomiska förhållanden ger ojämlikhet i hälsa

Forskarna sökte efter vilka orsaker som kan ligga bakom de ökade riskerna bland utlandsfödda. Det framkom att ungefär hälften av den ökade dödligheten i covid-19 kan förklaras av skillnader i socioekonomiska förhållanden (utbildningsnivå, inkomst och sysselsättning), antal personer i arbetsför ålder boende i samma hushåll och befolkningstätheten i bostadsområdet. Det som i vanliga fall inte utgör en riskfaktor för dödlighet, som hög befolkningstäthet i bostadsområdet, har under coronapandemin gjort vissa grupper av utrikesfödda mer sårbara för covid-19.

Färre valmöjligheter att undvika smittan

Resultaten kan förklaras av att personer i vissa yrkesgrupper måste ha mer kontakt med andra människor, de kan inte välja att arbeta hemifrån och är också i större utsträckning beroende av kollektivtrafik som transportmedel – anledningar som kan öka infektionsnivån och smittorisken och bidra till högre risk för dödlighet i covid-19 för såväl dem själva som för anhöriga.

Preventiva åtgärder en nödvändighet

Den nu pågående pandemin lyfter fram nödvändigheten av en ökad medvetenhet om de effekter som ojämlikhet ger, med ökad smittorisk och dödlighet bland olika grupper av utrikesfödda. Preventiva åtgärder som skyddar dessa människor är en viktig fråga för alla beslutsfattare på såväl nationell som regional nivå, under den pågående pandemin och inför framtida pandemier.

Nya svenskar Foto: Olle Överby/Mostphotos

Registerdata underlag för studien

Forskarna har analyserat registerdata över samtliga vuxna som bodde i Stockholm mellan 31 januari (det datum som det första COVID-baserade fallet registrerades i Sverige) och 4 maj 2020. Deras fördjupande populationsbaserade studie av data på mikronivå visar på att covid-19 ger såväl ökad sjuklighet som ökad dödlighet hos grupper av utrikesfödda.

Om studien

Studien är publicerad i American Journal of Epidemiology
Agneta Cederström medverkar i Dagens Arenas podd
Läs en sammanställning av resultaten i Forte Fokus

Medverkande forskare

Mikael Rostila (Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet)
Agneta Cederström (Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet)
Matthew Wallace (SUDA, Stockholms universitet)
Maria Brandén (Sociologiska institutionen, Stockholms universitet & Linköpings universitet)
Bo Malmberg (Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet)
Gunnar Andersson (SUDA, Stockholms universitet)

Finansiering

Forskningen är finansierad av Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, projektbidragsnr: 2016-07128, 2016-07115, 2016-07105, och 2019-00603.

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet

Vill du läsa mer om aktuell forskning vid universitetet besök gärna su.se/forskning. Prenumerera även gärna på universitetets nyhetsbrev.