Rektorer: Svenska lärosäten har alltför nära koppling till staten
Universitet och högskolor bör ges ökat självbestämmande och skydd för den akademiska friheten. Därför behöver regeringen utreda en ny associationsform för lärosätena. Det skriver Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson tillsammans med rektorerna för Lunds universitet och Göteborgs universitet i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Det är av största vikt att regeringen utreder en ny associationsform för universitet och högskolor som ökar lärosätenas självbestämmande och skyddar akademisk frihet, skriver rektorerna i artikeln. De anser att de svenska lärosätenas självständighet bygger på en riskkonstruktion som snabbt kan krascha.
Akademisk frihet under tryck
Skribenterna lyfter att vi lever i en tid då den akademiska friheten är hotad. I USA går Trumps administration hårt åt de amerikanska universiteten och ett flertal studier i EU visar att Sverige inte är särskilt framstående när det gäller akademisk frihet och autonomi. Samtidigt har två partier i utbildningsutskottet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, ställt sig kritiska till att utreda hur lärosätena kan bli mer självständiga från staten.
– Att inte stärka lärosätenas självbestämmande och den akademiska friheten kan inte tolkas som annat än naivitet hos delar av riksdagsledamöterna, säger Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet och ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Vill se ny organisationsform
– Universitet och högskolor behöver en ny associationsform eftersom den nuvarande, som förvaltningsmyndighet, inte är anpassad till lärosätenas speciella uppdrag och har en allt för nära koppling till staten, fortsätter Hans Adolfsson.
Den nära kopplingen till staten visar sig bland annat i att regeringen kan utse en majoritet av ledamöterna i statliga universitetsstyrelser. Det är också regeringen som utser landets universitets- och högskolerektorer. I dag finns inget skydd mot en regering som är fientligt inställd till fria lärosäten, påpekar rektorerna och föreslår en offentligrättslig organisationsform med egen rättskapacitet.
Markera lärosätenas särskilda ställning
– Det behöver inte nödvändigtvis vara så att alla lärosäten är stöpta i samma form. I dag har vi både statliga myndigheter, stiftelser och aktiebolag som organisationsformer. Man kan också tänka sig en annan offentligrättslig organisationsform med fortsatt insyn i verksamheten och bidrag från det allmänna, säger Hans Adolfsson
En offentligrättslig organisationsform skulle innebära att regeringen erkänner lärosätenas särart i förhållande till andra statliga myndigheter, menar han.
Med egen rättskapacitet skulle lärosätena kunna ingå vissa avtal som idag inte är möjligt utan att passera riksdagen. Det skulle också skapa nya förutsättningar för till exempel gemensamma utbildningar, forskningsprojekt och innovationer mellan svenska och internationella lärosäten och företag, skriver de tre rektorerna.
Undertecknarna avslutar debattartikeln med att betona att det inte handlar om privatisering utan om att öka skyddet för akademisk frihet och självbestämmande. Något som de anser skulle ge Sverige mer valuta för de pengar som satsas på lärosätena.
Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet.
Senast uppdaterad: 13 juni 2025
Sidansvarig: Kommuniktionsavdelningen