Stockholms universitet logo, länk till startsida

Wallenberg-anslag till forskning om aggression

Hur styrs aggression i hjärnan och vilka metoder kan vi använda för att påverka den? Det är några av frågorna som Christian Broberger, professor i neurokemi, hoppas få svar på under ett femårigt projekt som nu får 20,4 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Illustration av möss

- Det är en fantastisk möjlighet att fokusera på vår forskning och kunna ge oss på ett riktigt utmanande projekt. Vi är oerhört glada för det förtroende som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har visat oss, säger Christian Broberger, professor i neurokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.

Projektet ”Nätverksorganisation och dynamisk kontroll av aggression i hjärnan, från enskilda konfrontationer till beteendeuttryck över livscykeln”, som består av fyra delprojekt använder möss för att undersöka och identifiera de dynamiska interaktioner i hjärnan som skapar aggression över olika tidsperioder – omedelbart under en konfrontation mellan olika individer, hur en personlighet förändras när omständigheterna så kräver samt under utvecklingen till en vuxen individ.

- Under senare år har vi lärt oss mycket om vilka nervceller i hjärnan som är inblandade i aggression och andra sociala beteenden. säger Christian Broberger. Vi har börjat förstå hjärnans ”arkitektur”, men som alla beteenden har aggression dynamiska kvaliteter: en aggressiv period sker i ett visst sammanhang och triggas av specifika stimuli. Den varar inte för evigt utan upphör efter en kortare eller längre tid. Och det är inte alltid konstant genom livet hur aggressiv en individ är utan det kan variera. 

Möjliggöra nya behandlingsstrategier

I det här projektet kommer forskargruppen att undersöka vad det är som sker i hjärnan på två möss som möts i en aggressiv konfrontation. Skiljer sig aktiviteten mellan det dominanta och det underordnade djuret? Vilka mekanismer i hjärnan kan avbryta en pågående attack? De vill också ta reda på varför mushonor som normalt inte är aggressiva ställer om till en aggressiv personlighet när de har nyfödda ungar. Hur ställs hjärnan om och vad händer när ungarna blivit stora och modern återgår till sitt icke-aggressiva beteende? Genom detta hoppas forskarna inte bara förstå fenomenet maternell aggression utan även få generell insikt i hur individer under vissa betingelser kan få tillgång till ett beteendemönster som de annars inte brukar visa upp.

Forskningsprojektet kommer pågå under fem år och har nu fått ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 20,4 miljoner kronor. Resultaten från detta projekt kan bidra med nya insikter om hur medfödda beteenden organiseras och formas i hjärnan, och hur skillnader i hjärnan kan ge upphov till olika beteendemönster.

- Utöver denna viktiga grundläggande kunskap om nervsystemets organisation och hur det driver våra handlingar, hoppas vi också kunna bidra med insikter som kan medverka till nya behandlingsstrategier för patologisk aggression och våldsamhet, säger Christan Broberger. Idag saknas det effektiva terapeutiska verktyg för att hantera dessa tillstånd. Vi tror också att vi kommer att kunna förstå mer om hur hjärnan fungerar när den lever i en värld med andra hjärnor – det som ingår i att vara en social varelse.

Läs mer om Christian Broberger, hans forskargrupp och deras forskning genom att klicka här (engelska).

Etiketter