Vad är värt att publicera?
Traditionellt sett har vetenskaplig publicering åsyftat vetenskapligt granskade artiklar eller böcker. Idag har teknisk utveckling möjliggjort att fler värdefulla resultat ur forskningsprocessen kan tillgängliggöras. Du kan till exempel publicera forskningsdata, pre-prints, programkod, metoder du utvecklat, enkätöversättningar, rapporter riktade till praktiker, konferenspresentationer och utbildningsmaterial. Dessa sorters vetenskapliga bidrag bör publiceras formellt på lämpliga plattformar eller datarepositorer, för att göras så tillgängliga och hållbara som möjligt och kan ge dig statistik på hur materialet citeras eller laddas ned. Vad, hur och var du väljer att publicera beror på vad som bidrar till kunskapen i ditt forskningsfält och vad som värderas där.
Hur du publicerar forskningsdata, programkod eller andra forskningsresultat
Publicera med öppen tillgång
Öppen vetenskap ska vara praxis vid Stockholms universitet. I linje med forskningsproposition 2020/21:60 ska helt eller delvis offentligt finansierad forskning (vetenskapliga publikationer och forskningsdata, och gärna även andra resultat av forskning), så långt det är möjligt publiceras med öppen tillgång. Publicering med öppen tillgång innebär att materialet publiceras fritt tillgängligt via internet, under en öppen licens. Creative Commons licenser är vanligt förekommande öppna licenser. Universitetet finansierar ofta din publiceringsavgift (APC) vid publicering av vetenskapliga artiklar med öppen tillgång.
Öppen vetenskap på Stockholms universitet
Policy för öppen vetenskap
Creative commons för forskare, Kungliga biblioteket
Finansiering av öppen tillgång (APC)
Publicera i enlighet med FAIR-principerna
Du ska publicera i publiceringskanaler (förlag, tidskrifter, datarepositorier) som bidrar till att göra ditt material så FAIR som möjligt. FAIR står för sökbar, tillgänglig, interoperabel och återanvändbar. Framförallt tre saker är centrala för FAIR:
- fylliga, standardiserade metadata som beskriver publikationen.
- en unik, beständig identifierare för publikationen (till exempel en digital object identifier, DOI) som gör det möjligt att hitta och länka till publikationen.
- en tydligt angiven licens som anger hur publikationen får återanvändas och ska citeras (till exempel Creative Commons CC-BY-licens).
Detta gör materialet enklare för både maskiner och människor att hitta, ladda ner, förstå, hantera och återanvända. Det är också enklare för dig att arkivera ditt forskningsprojekt om du redan publicerat resultat FAIR.
FAIR forskningsdata, Vetenskapsrådet
FAIR-principerna, Kungliga biblioteket
Registrera ett ORCID
Registrera gärna ett ORCID (Open Researcher and Contributor ID) att uppge i samband med all din publicering. ORCID är en beständig identifierare som hjälper särskilja dig från andra forskare och förenklar kombinationen av data ur olika datakällor. Om du fyller din ORCID profil med information och håller den uppdaterad så kan du exportera informationen till många andra system (enkelt skapa akademiska CV:n, till exempel) och slipper manuell inmatning i fler än ett system. Den som söker forskningsmedel i Prisma måste ange ett ORCID.
Publicera strategiskt - artiklar och böcker
I olika forskningsfält finns olika praxis kring hur du når dina relevanta målgrupper och vilka publiceringskanaler som är meriterande. Det är ofta meriterande att sampublicera med andra forskare och att publicera sig på engelska för större internationell spridning. När du ska publicera artiklar eller böcker bör du vara särskilt uppmärksam på:
- sakkunniggranskning (peer-review)
- publiceringskanalens status i ditt forskningsfält
- möjligheten att publicera med öppen tillgång
Om du är osäker på en tidskrifts trovärdighet ger kampanjen Think, Check, Submit tips på kontrollfrågor att ställa dig.
Sakkunniggranskning (peer-review)
- Kontrollera policyn för sakkunniggranskning. Ofta framgår den på tidskriftens eller förlagets webbplats. Det är viktigt att sakkunniggranskningen är dokumenterad och håller den standard som utlovats.
- Kontrollera att listan med personer som ingår i redaktionen och redaktionsrådet rymmer bekanta namn och verkar vara rimlig. Det är dessa personer som ska göra bedömningen av granskningsprocessen.
- Det är en fördel om tidskriften eller förlaget är registrerad som medlem i Committee of Publication Ethics (COPE). De upprättar internationella riktlinjer för granskningsprocesser och god publiceringspraktik.
- Tidskriften bör inte frekvent dra tillbaka artiklar. Retraction Watch är en källa som bevakar och bloggar om artiklar som dragits tillbaka från publicering, pga. forskningsfusk eller oetiskt publiceringsförfarande.
Committee of Publication Ethics, COPE
Retraction Watch
Publiceringskanalens status i ditt forskningsfält
Vad som gör en publiceringskanal meriterande varierar mellan olika forskningsfält men det finns gemensamma nämnare.
I många forskningsfält är det en fördel om tidskriften du publicerar i är indexerad i SCOPUS eller Web of Science eftersom detta påverkar din möjlighet att nå ut med din forskning. Du når enkelt dessa databaser via universitetsbibliotekets webbplats. Vilka andra databaser som indexerar tidskriften brukar framgå av tidskriftens webbplats under rubriken ”Abstracting & Indexing”. Även bokserier kan indexeras.
Databaser som sprider information till bibliotek och lärosäten, till exempel EBSCOhost, är också viktiga. Att tidskriften eller bokserien finns med i välkända databaser betyder ofta att den uppfyller vissa kriterier som är viktiga för att säkerställa kvaliteten på redaktionella processer. Ytterligare ett kvalitetsvärde är om tidskriften finns med i listor över viktiga ämnesspecifika databaser.
Det vetenskapliga bidraget i en publikation kan bara bedömas utifrån en granskning av den enskilda publikationen. Ändå är det viktigt att publicera i prestigefulla kanaler för din framtida karriär. I många ämnen är det en fördel om tidskriften du publicerar i har en hög Journal Impact Factor (JIF). JIF används i forskningsutvärdering som en proxy för vetenskaplig kvalitet och kan påverka din möjlighet att få framtida medel från finansiärer och ditt lärosäte. För humaniora används vid Stockholms universitet "norska listan" som rangordnar förlag och tidskrifter. Nivåerna i listan används på ett liknande sätt som JIF, som en proxy för vetenskaplig kvalitet. Du kan läsa mer om dessa mått under Forskningsutvärdering och bibliometri vid Stockholms universitet.
Sök via universitetsbiblioteket
SCOPUS
Web of Science
EBSCOhost
Forskningsutvärdering och bibliometri vid Stockholms universitet
Möjlighet att publicera med öppen tillgång
Både öppet tillgängliga tidskrifter och prenumerationstidskrifter kan erbjuda publicering med öppen tillgång, ibland mot en publiceringsavgift (article processing charge, APC). Stockholms universitet finansierar ofta din APC genom en rad olika publiceringsavtal för öppen tillgång.
Öppet tillgängliga tidskrifter bör vara listade i Directory of Open Access Journals (DOAJ), eller någon annan auktoritetslista med kvalitetskontroll. Tidskrifter listade i DOAJ erbjuder sakkunniggranskning enligt etablerade riktlinjer (peer review) och publicerar artiklar i enlighet med FAIR-principerna.
Om du inte publicerar med öppen tillgång, undersök dina möjligheter att tillgängliggöra din artikel genom att parallellpublicera en tillåten version av den i DiVA utan tidsfördröjning.
Kungliga biblioteket sammanställer årligen nationell statistik över publicering med öppen tillgång.
Finansiering av öppen tillgång (APC)
Directory of Open Access Journals, DOAJ
Parallellpublicering
Nationell statistik över publicering med öppen tillgång, Kungliga biblioteket
Kontakt
Öppen tillgång och publiceringsavgifter (APC): openaccess@su.se
Vetenskaplig publicering, Stockholm University Press, upphovsrätt och öppna licenser: publish@su.se
Publicering av forskningsdata, programkod och andra forskningsresultat: opendata@su.se
Avhandlingsstöd: avhandlingssupport.sub@su.se
Beställ skanning för publicering i DiVA: sub_digitisering@su.se