Dekanus har ordet (mars 2026)

Vårterminen är en tredjedel på väg, fortfarande lite ruggigt ute men med hopp om upptining. Just nu pågår arbetet för fullt med att få fram personer som är villiga att axla uppdragen som prefekt och ställföreträdande prefekt. I år går mandatperioden ut för prefekter och ställföreträdande prefekter vid nio institutioner. En del av arbetet innebär att höra den seniora akademiska personalen vid institutionerna, de som i första hand kan komma ifråga för att åta sig uppdraget. Glädjande nog finns ett stort engagemang och det blir många intressanta samtal. Fakulteten har flera institutioner med inriktningar, flerämnesinstitutioner, sektioner och avdelningar. Prefekten, dess ledning och institutionsstyrelse måste självklart ta hänsyn till hela verksamheten och institutionens uppdrag.

Att vara prefekt är ett komplext uppdrag och tämligen omfattande – både personal och ekonomi ligger på prefektens bord. Vi är därför tacksamma för att personer åtar sig denna uppgift, för att fortsatt värna att vi kan ha ett kollegialt styre. Men det kan förstås inte vara ett uppdrag för en person, utan hela institutionen bär ett ansvar för att arbeta tillsammans för forskningens och utbildningens bästa.

Överproduktion och sänkta takbelopp

Förra verksamhetsåret överproducerade hela universitetet och fakulteten, vilket delvis kompenserades ekonomiskt med centrala medel som nu är förverkade. Som vi vet är tillströmningen av studenter beroende av externa faktorer, som till exempel lågkonjunkturer, vilket leder till fler studenter. I nuläget sammanfaller detta emellertid med sänkta takbelopp, till följd av en omfördelning av medel till universitet och högskolor med STEM-utbildning. Men samtidigt höjdes även tilldelningen för helårsprestationer för HSJ-området med cirka 8 procent inför 2025. Läs gärna mer här: Så påverkar statsbudgeten Stockholms universitet - Medarbetarwebben. Det finns således, som tidigare aviserats, anledning att vara försiktig vid antagning, redan idag så ligger fakultetens institutioner på samma prestationsnivå eller högre än förra året. Det är förstås motsägelsefullt att dra ned på utbildningsplatser när vi har gott om presumtiva studenter, men att undervisa, tentera och handleda fler studenter än som ryms inom takbeloppet innebär också högre arbetsbelastning för våra lärare utan några motsvarande intäkter. Det är därför önskvärt att vi är återhållsamma vad gäller antagning eller utlysning av till exempel sommarkurser.

Förändringar av lärarutbildningarna

Annat som pågår, efter en lång utredning och ännu längre väntan på beslut från regeringen, är tämligen omfattande förändringar av lärarutbildningarna. En av förändringarna innebär att en student måste ha lägst C i svenska för att antas till grund- och ämneslärarprogammen, och lägst D i svenska för att antas till förskolärarprogrammet. Denna förändring förväntas halvera antalet studenter på våra utbildningar, men enligt beslut så kommer tilldelningen av anslag vara densamma. Vår fakultet har tre lärarutbildningsinstitutioner som alla påverkas av de föreslagna förändringarna. Vi har därför tillsatt tre arbetsgrupper på det humanvetenskapliga området som ska arbeta med att ta fram förslag till förnyat innehåll och förändrade former av utbildningarna. Arbetsgruppernas förslag ska presenteras före sommaren. Arbetsgrupperna leds av en av vicedekanerna från vår fakultet och inkluderar även vicedekaner från Humanistisk och Naturvetenskaplig fakultet.

Förändring av kvalitetssystemet för utbildning

Ytterligare arbete som pågår är att förändra vårt kvalitetssystem för utbildning genom att göra det mindre omfattande och att själva utformningen och genomförandet ska hanteras av områdena/fakulteterna snarare än centralt. Vi har fått mycket information och kunskap genom det system som vi haft, men kommande system ska fokusera mer på innehåll. När vi har fått formerna klara för oss, kommer det ge oss kunskap om hur vi ytterligare kan förbättra våra redan idag starka utbildningar.