Yttrande över Klimathandlingsplan 2030

Precis som avseende det tidigare och mer övergripande dokumentet Miljöprogram 2030 för Stockholms stad ser Stockholms universitet generellt mycket positivt på hur staden genom klimathandlingsplanen konkretiserat hur de övergripande målen ska nås. Som tidigare är universitetet mycket positivt till planens fokus på en rättvis omställning, både avseende införandet av ett konsumtionsbaserat mål och genom att ta hänsyn till Stockholms globala klimatavtryck, samt dess uppmärksamhet på klimatanpassningens sårbarhet. Det är också positivt att de fem omställningsområdena är identifierade utifrån stadens arbetsprocesser och att de syftar till att åstadkomma den kraftsamling som krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Universitetet uppskattar att det tydligt framhålls att samverkan behöver ske med näringsliv, akademi, andra offentliga aktörer och civilsamhälle för att nå de högt ställda klimatmålen. 

I sitt yttrande över Miljöprogram 2030 lyfte Stockholms universitet behovet av att kommande handlingsplaner konkretiserar vilken samverkan som är prioriterad för att nå de ambitiösa mål som stakats ut i programmet samt att det är centralt att de resurser som krävs för måluppfyllelse genom samverkan identifieras och tillgängliggörs i ett tidigt skede av processen. Universitetet anser dock att det fortfarande är oklart hur man konkret ska gå tillväga samt att finansieringsfrågan hänger i luften. Målen och ansvarsfördelningen inom staden är tydliga men hur måluppfyllelsen ska ske är i många fall fortfarande oklart. Universitetet anser att resursfrågan vad gäller samverkan och social hållbarhet måste hanteras i ett tidigt skede, då det annars finns risk att många av de åtgärdsförslag som har en svag koppling till de övergripande klimatmålen kommer att falla platt. 

Handlingsplanen innehåller en lång rad åtgärdsförslag, vilket är positivt. Det framgår dock inte tydligt vilka åtgärder som är av karaktären låghängande, utan alla förslag förefaller prioriterade. Det vore därför önskvärt att tydliggöra vad som är mer eller mindre utmanande att nå, utifrån kunskap om tekniska möjligheter, rådighet och tillgång till finansiering. Då klimatfrågan dessutom omfattar en lång rad målkonflikter vore det bra om staden redan i handlingsplanen lyfter vilka målkonflikter som redan nu har identifierats. Flera åtgärder kommer att kräva omfattande beteendeförändringar hos medarbetare och medborgare. 
Stockholms universitet ser gärna att staden genom samverkan med akademin säkerställer att den forskning som finns om kopplingen beteende – styrmedel – värderingar tas i beaktande. Detta kan vara lika viktigt och effektfullt för att nå klimatmålen som att ta till sig den senaste forskningen om teknologiska innovationer. 

Avslutningsvis vill universitetet föreslå att staden i årliga verksamhetsplaner tydligt lyfter fram konkreta åtgärder.

Detta beslut är fattat av rektor, Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Ulf Nyman, Ledningssekretariatet (protokollförare). Ärendet har beretts av Områdesnämnden för naturvetenskap. Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.