Yttrande: vägledning för tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata i externa repositorier

Stockholms universitet välkomnar initiativet att ta fram en vägledning som klargör förutsättningarna för att nyttja externa repositorier för lagring eller arkivering av forskningsdata. Universitetet bedömer att vägledningen och bilagorna överlag är tydliga och logiska samtidigt som upplägget med checklistor gör vägledningen användarvänlig. Möjligen hade mer av informationen kunnat arbetas in i huvuddokumentet och bilagorna behövts endast för fördjupad information.

Universitetet saknar ett resonemang om hur lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning påverkar möjligheten att utnyttja externa repositorier för arkivering av forskningsdata. Lärosätena kan befaras få svårigheter att uppfylla kravet i 6 § om forskningshuvudmans skyldighet att överlämna handlingar till den nämnd som ska pröva om oredlighet förekommit, givet att informationen, oavsett var den finns, ska vara ordnad så att den kan presenteras och lämnas ut under hela sin livscykel. Detta kan bli svårt att tillgodose om informationen från ett forskningsprojekt är lagrad på flera olika plattformar och i avsaknad av unika identiteter för forskningsprojekten.

Riksarkivets föreskrifter RA-FS 2009:1 och RA-FS 1999:1 är båda under uppdatering och omarbetande vilket kan påverka förutsättningarna för att nyttja externa repositorier för lagring och eventuellt för arkivering av forskningsdata.

Stockholms universitet saknar ett närmare resonemang kring informationssäkerhet och de krav på olika säkerhetsåtgärder som kan behöva vidtas enligt den lagstiftning som är under utarbetande med anledning av NIS2-direktivet. Resonemang saknas också utifrån de krav som ställs i lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, vilka kan påverka valet av repositorier för lagring och arkivering.

En definition av begreppet ”arkiv” skulle underlätta under rubriken Definitioner. Begreppet används vid lärosäten i olika sammanhang och av olika målgrupper men betyder inte alltid samma sak. Definitionen av ”repositorium” (s. 2) kan uppfattas omfatta arkiv också – om detta är avsikten bör det förtydligas, men om inte bör det även anges en definition av ”arkiv” För att lärosätena ska göra en riktig bedömning om ett repositorium kan användas även för arkivering måste lärosätet som ska göra bedömningen ha en gemensam förståelse för vad ett arkiv är.

Det skulle vidare underlätta med en definition av vad som menas med att tillgängliggöra och på vilket sätt det sker, samt vilka av arkivkraven som är ska-krav respektive ett bör-krav när ett repositorium används för ett tillgängliggörande, men där data ska tas ned vid ett senare tillfälle för arkivering vid lärosätet.

Under punkten 1 b) (s. 4) skulle universitetet önska ett förtydligande om att oavsett informationens skyddsnivå ska kraven på autenticitet, tillförlitlighet, integritet och användbarhet vara uppfyllda.

Under punkten 1 c) saknar universitetet ett resonemang om FAIR-principerna.

I Bilaga 1 omtalas konceptet ”så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt” (s. 3) men där saknas ett resonemang om vad det innebär för vad som kan tillgängliggöras eller arkiveras och vilket repositorium som forskaren kan välja. Konceptet kan också medföra att forskningsdataset från ett forskningsprojekt kan komma att lagras på flera olika platser. I denna bilaga (s. 8, andra stycket) saknas ett eller flera ord vilket gör meningen svårtydd.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Anna Riddarström, Ledningssekretariatet (protokollförare). Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.